Forskare vid Internationella Havsforskningsrådet (ICES), där flera SLU-forskare ingår, rapporterar att exploateringen av fiskbestånden i Nordostatlanten i genomsnitt har halverats under de senaste tio åren. Många kommersiellt viktiga fiskbestånd, såsom torsk i Barents Hav och vid Island, rödspotta och kolja i Nordsjön–Skagerrak och sill och skarpsill i Östersjön, har fiskats långsiktigt hållbart och i enlighet med målen satta av beslutsfattarna. Fiskpopulationerna har därmed börjat växa och är nu i genomsnitt ungefär i nivå med bestånden som de var 1980.
– Förbättringen av bestånden är en följd av det minskade fisketrycket och är en förutsättning både för långsiktigt hållbart fiske och god ekosystemstatus i våra havs- och kustområden, säger Max Cardinale, forskare vid SLU:s institution för Akvatiska resurser och svensk representant i ICES rådgivande kommitté (ACOM).
Många bestånd ökar alltså i nuläget men det finns också exempel på bestånd som är i dåligt skick. Det gäller exempelvis torsk och kolja runt Färöarna. För torsken i Kattegatt, Irländska sjön och väster om Skottland är, liksom för ålen, läget fortfarande kritiskt och ICES råd är alltjämt att fisket på dessa bestånd bör minimeras.
Fram till början av 2000-talet fiskades många bestånd alldeles för hårt som en följd av högt satta kvoter, vilket resulterade i minskande bestånd. Sedan dess har det alltså vänt. Förutom reducerade kvoter har även andra faktorer såsom minskad fiskeansträngning, förändrade marknadsmönster och ökande bränslepriser påverkat bestånden i positiv riktning.
Resultaten baseras på färska analyser gjorda av ACOM och omfattar historisk utveckling för 85 fiskbestånd i Nordostatlanten (inkl Östersjön) under tidsperioden 1960–2013.
Njord/SLU
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om ICES, SLU, Minskat fisketryck, ACOM, Nordsjön, Kattegatt, Nordatlanten, Skagerak, Irländska sjön, Färöarna, Kolja, Torsk, Rödspätta, Sill, Skarpsill, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.