Märkning ska avslöja tonfiskens vandringsmönster

För första gången ska nu blåfenad tonfisk i vattnen runt Sverige och Danmark märkas. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet ska fånga och märka omkring 20 tonfiskar med elektroniska sändare, för att bland annat få kunskap om varför tonfisken återvänt till nordöstra Atlanten – och till den svenska kusten.

Under sensommaren och hösten 2016 observerades stora stim av blåfenad tonfisk vid flera tillfällen i nordöstra Atlanten: i Skagerak, Kattegatt och längs Bohuskusten.

– Den blåfenade tonfisken har inte synts till här på flera årtionden, men förra året fick vi plötsligt in rapporter om stora stim på hundratals vuxna individer som jagade makrill och sill. Nu när medelhavsbeståndet är på tillväxt kommer de tillbaka till tidigare utbredningsområden, men om de individer som siktats i Sverige verkligen kommer därifrån vet vi inte, säger Andreas Sundelöf, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua), i ett pressmeddelande.

I ett projekt finansierat av ICCAT (International Commission for the Conservation of Atlantic Tunas) ska cirka 20 stycken, 100-300 kilo tunga, blåfenade tonfiskar fångas i vattnen runt Sverige och Danmark under sensommaren och hösten, och märkas med elektroniska sändare. Informationen från sändarna kommer att komplettera den information om blåfenad tonfisk som redan idag finns i den så kallade GBYP-databasen (Grand Bluefin Tuna Year Programme), som är ett resultat av ett forskningsprogram om tonfisk som omfattar hela Atlanten. Där saknas dock idag data från de nordliga områdena.

– Data från märkningen kommer att ge oss en bättre förståelse för den blåfenade tonfiskens migrationsmönster och beteende, och därmed också ge stöd för en god förvaltning. För att tonfisken på allvar ska komma tillbaka till Nordsjön krävs till exempel en långsiktigt hållbar förvaltning av bestånden av sill och makrill, som är tonfiskens huvudföda, säger Max Cardinale, forskare vid SLU Aqua, i pressmeddelandet.

Märkningen gör det också möjligt att samla in genetisk information, och kan därmed ge värdefull data om populationsstrukturer.

Tack var det nuvarande låga fisketrycket på tonfisk räknar forskarna med att få in bra spårningsdata. Under 1930-1950 bedrevs kommersiellt fiske efter blåfenad tonfisk både i Sverige och Danmark. Flera hundra ton tonfisk landades varje år, med en topp på 2 000 ton i Sverige år 1942 och äldre yrkesfiskare på Hönö som ägnat sig åt fiske på tonfisk förknippar fisket med krig. En av de båtar som på den tiden fiskade tonfisk var familjen Edvardssons GG 345 Ian.

Sportfiske efter tonfisk förekom i Kattegatt och Öresund ända fram tills på 60-talet, men därefter blev fångster av tonfisk allt ovanligare. Idag är inget svenskt riktat fiske efter blåfenad tonfisk tillåtet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Märkning av tonfisk, Blåfenad tonfisk, GG 345 Ian, SLU Aqua, Andreas Sundelöf, Max Cardinale, Tonfisk, Sill, Makrill, Hönö, Nordsjön, Skagerak, Kattegatt