Veckans båt – YD 20 Skarvik III

YD 20 Skarvik III byggdes 1982 i Storbritannien. Båten är byggd i stål, är nästan 12 meter lång och har ett bruttotonnage på nästan 18 ton. Motorn är på 162 kW.  Ägare av båten är Bengt Andersson och hemmahamn är Ystad. Bengt Anderssson som varit heltidsfiskare sen 1996 är en av endast fyra fiskare med den sydskånska staden som hemmahamn.

1995 hette båten GG 49 Calypso och hörde hemma i Gottskär söder om Göteborg och användes då även för bottentrålning. 2007 köpt av Bengt Andersson och bytte då till nuvarande namn.

Fiskhamnen i Ystad

Fiskhamnen i Ystad

Båten används framförallt till garnfiske av torsk och landade 38 ton år 2016. Ett visst fiske av torsk med krok förekommer också. Garnfiske av torsk är behäftat med stora problem då sälen äter upp och skadar torsken i garnen. Därför finns det försök att utveckla burar för torskfiske:

Konflikterna mellan säl och fiske handlar både om förlust av fisk och om kostnader för förstörda redskap. Det beräknas att sälen kostar det ekonomiskt svaga kustfisket minst 50 miljoner kronor per år. Eftersom det svenska kustnära fisket är både ekonomiskt och kulturellt viktigt krävs alternativa redskap.

Ett fiske som är speciellt hårt drabbat av denna konflikt är garnfisket efter torsk i Östersjön. Rapporter till loggboken visar att det vid över 30 % av alla fisketillfällen rapporterades sälskador på garnfiske efter torsk, för krokfiske var det närmare 50 %. Dessutom tar sälen många torskar från näten utan att det blir rester kvar så siffrorna är en underskattning. Program Sälar och Fiske har därför under de senaste åren bland annat fokuserat på betade burar som kan fånga torsk samtidigt som de minimerar skador från säl.

Under 2016 provades så kallade pontonfällor, ett redskap som utvecklats för laxfisket utanför Norrlandskusten som också hade stora problem med sälar. i det fisket används fällorna numera med framgång. Pontonfällor är besvärligare att använda för den enskilde yrkesfiskaren än garn. Försöken verkar ha varit rätt så framgångsrika enligt den redovisning som SLU Aqua gjort. Bengt Andersson var en av de två yrkesfiskare som deltog i försöken:

Det nya redskapet liknar till viss del en traditionell ålahomma. Fisken ska lockas in till ett fiskhus som är en cirka fem meter lång cylinder med en meters diameter. Den sänks antingen ner på botten eller flyter under vattenytan på ett förutbestämt djup. Fisken lockas in i fällan genom en lång fångstarm av nät som sträcker sig hundra meter ut från fällan. Tanken är att fisken när den kommer fram till armen ska simma längs med den och slutligen simma in i fiskhuset. Väl där kommer den inte ut. Sälarna kommer inte åt fisken, och fiskaren kan komma och tömma buren med jämna mellanrum.

– En stor fördel är att fisken är levande i buren. I vanligt garn dör fisken snabbt och man måste vittja inom 48 timmar, men här kan man vänta några dagar om det till exempel är dåligt väder. Och fisken är ändå alltid färsk och har inga tryckskador, säger Bengt Andersson.

När han går ut och vittjar sin fälla behöver han heller inte gå ut med sin stora fiskebåt YD 20 Skarvik. Det räcker gott med en mindre båt med utombordsmotor. Väl ute på plats kopplar han in en luftslang som ligger ute i vattnet till ett tryckluftsaggregat på båten. På så sätt fylls pontonerna under fiskeburen och den reser sig upp ur vattnet. Just den här dagen var det en väldigt blygsam fångst.

– Det är fortfarande för varmt i vattnet. Torsken söker sig till kallt vatten. I våras hade jag 200 kilo torsk vid något tillfälle, säger Bengt Anderson.

Utvecklingen av burar och fällor för torskfiske är fortfarande på experimentstadiet och det är idag inte en metod som kan ersätta garnfisket.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements