Nytt system för att spåra fiskeri- och vattenbruksprodukter

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har beslutat om ett nytt system för att spåra fiskeri- och vattenbruksprodukter som fångas eller skördas i havet och som säljs i Sverige. Senast 1 januari 2019 är det tänkt att livsmedelsföretagen ska börja använda spårbarhetssystemet.

Foto: Natalie Greppi

– Vårt nya IT-system lever upp till EU:s krav på spårbarhet och gör det möjligt att följa till exempel fiskens väg från havet till butiker och restauranger. Vi kan bättre kontrollera hur mycket fisk som fångas och att den inte är illegalt fiskad. Det underlättar också för konsumenter som vill göra medvetna val, säger Anders Bogelius i ett pressmeddelande.

2009 antog EU en ny kontrollförordning för det europeiska fisket med bland annat skärpta krav på spårning för att få bättre kontroll på fångsterna och en säkrare konsumentinformation. Fiskeri- och vattenbruksprodukter som fångats eller odlats i havet ska kunna spåras i varje försäljningsled från det att fiskaren säljer sin fångst till att den hamnar i exempelvis butiker och restauranger. Kraven är ett komplement till det spårbarhetssystem som redan gäller för livsmedelssäkerhet i EU.

– I första hand omfattar de nya kraven färska, frysta och kylda fiskeri- och vattenbruksprodukter som ska användas till livsmedel. Däremot omfattas inte beredda produkter som till exempel inläggningar och fiskpinnar, eller fångster som används till foder, säger Anders Bogelius.

– Det grundläggande kravet på spårbarhet av livsmedelssäkerhetsskäl i EU gäller dock även för sådana beredda produkter. För foder finns också särskilda spårbarhetssystem.

Företag som köper eller förmedlar ett parti av fiskeri- eller vattenbruksprodukter ska registrera information om partiet i HaV:s nya spårbarhetssystem, bland annat om vilket fartyg eller vilken odling som produkterna kommer från, när och var de fångats eller skördats och vilka redskap som använts. Informationen följer sedan med partiet i alla försäljningsled.

– I nuläget kommer konsumenterna inte att kunna ta del av de registrerade uppgifterna i spårbarhetssystemet. Butiker och restauranger väljer i princip själva, inom ramen för bestämmelser om konsumentmärkning, hur de vill informera om produkternas ursprung. Men det finns möjlighet att utveckla systemet i framtiden, säger Anders Bogelius.

Kraven omfattar fångster som görs av EU-fartyg, även om det sker utanför EU:s havsområden, samt produkter från havsodlingar i EU-vatten. Enligt EU ska informationen också vara tillgänglig för behöriga kontrollmyndigheter, i Sveriges fall är det Havs- och vattenmyndigheten.

– De flesta andra EU-länder har valt att låta näringen själva utveckla system för att klara kraven. I Sverige har myndigheterna valt att införa systemet i dialog med fiskerinäringen och livsmedelsbranschen, säger Anders Bogelius.

HaV och tidigare Fiskeriverket kom, tillsammans med branschföreträdare, tidigt fram till att det krävdes en digital lösning för att hantera den mängd information som genereras. Likaså att myndigheten skulle utveckla och förvalta ett sådant IT-system.

– Som första EU-land får Sverige nu ett centralt, nationellt och digitalt spårbarhetssystem. Det ger oss bättre kontroll på fångsterna ur havet genom att informationen om vad som händer efter landning ökar. På så vis motverkas också försäljningen av illegala fångster på öppna marknaden, säger Anders Bogelius.

Det svenska spårbarhetssystemet har under utvecklingstiden testats genom att ett 30-tal företag deltagit i pilotprojekt, bland annat fiskauktionerna i Göteborg och Smögen och flera av deras kunder.

– Det finns redan idag några företag som använder sig av systemet i sin dagliga verksamhet för att skicka information vidare till sina kunder. De är positiva och tycker att det fungerar bra, säger Anders Bogelius.

Totalkostnaden för att utveckla HaV:s nya spårbarhetssystem är beräknad till cirka 41 miljoner kronor för perioden 2013 till 2017, varav drygt 35 miljoner utgör investeringar. En stor del av kostnaden har finansierats genom EU-bidrag. Framtida förvaltningskostnader för HaV beräknas till mellan 3,0 och 4,5 miljoner kronor per år.

HaV bedömer att cirka 300 företag i livsmedelsbranschen berörs av kraven i det nya spårbarhetssystemet och att deras kostnader hamnar på cirka 100 miljoner kronor. Företagen kommer att kunna få statligt bidrag till nödvändiga investeringar från Europeiska havs- och fiskerifonden som i Sverige hanteras av Jordbruksverket.

HaV:s beslut innebär att föreskrifterna träder i kraft den 1 september 2017. Alla verksamheter som omfattas av spårbarhetssystemet ska registrera sitt företag och sina anläggningar . Ansökan om registreringska vara inlämnad till HaV senast den 1 oktober 2017. Senast den 1 januari 2019 ska de som berörs börja använda det nya spårbarhetssystemet.

De företag som deltagit i olika projekt för att utveckla det svenska spårbarhetssystemet för fiskeri- och vattenbruksprodukter är: AB Carl Brammer, Börjesson Ahlström Food AB, Bergfalk & Co, Björk & Magnusson i Helsingborg AB, Br. Hanssons, Brorssons Fiskförsäljning, Bröderna Samuelsson Fiskexport AB, Bua Shellfish, Buafisk Ekonomiska förening, David Nordqvist Fiskexport, Ekelöfs räk och fisk AB, Eko Fågel, Fisk och Mittemellan AB, Falkenberg Seafood, FDC Grossist, Fisk Idag i Göteborg, Fiskeboa i Göteborg, Fiskexporten Varberg, Fiskgrossisten i Lysekil AB, Fjällbackakräftor HB, Gothia Seafood, Göteborgs fiskauktion, Hamburgsunds fisk o skaldjur, Hugosson & Persson Fisk Försäljnings AB, Käringöns kustfiske HB, Larssons fisk , Leröy Allt i fisk, Magnussons fisk, Nogersundsfisk, Nordsjöfisk, Nynäs Rökeri & Fiskhall AB, Räkexport Robert Johansson KB, Sandsten, Scand N Seafood, Sjömat Skandinavien, Skillinge Fisk-Impex, Smögens fiskauktion, Stora Risten fisk, Sweden Seafood, Svensk exportfisk ekonomisk förening, Tacitus AB, WajanKa AB, Varbergsfisk ekonomiska förening och Västkustfilé.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Spårbarhet, Spårbarhetssystem, Anders Bogelius, Fiske, Fiskhandel, EU, Sverige