Fiskekvoterna i Västerhavet klara

EU:s fiskeministrar är nu överens om 2018 års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. För flera viktiga bestånd sattes kvoterna i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, MSY. Det gäller exempelvis för havskräfta, räka, torsk, kolja, gråsej, sill och äkta tunga i Skagerrak och Kattegatt.

Beslutet baserades på kommissionens förslag som presenterades i november som bl.a. innebar ett förbud för fiske efter blankål i Östersjön, Nordsjön och Atlanten. Sverige verkade i förhandlingarna för att förbudet skulle utvidgas till att omfatta även glasål och alla EU:s vatten samt att det skulle finnas möjlighet för ett högst begränsat ålfiske för att säkerställa att dess kultur och tradition inte försvinner. Beslutet innebär en säsongsstängning för fisket efter blankål men inga åtgärder som omfattar glasål för 2018.

– De största förändringarna jämfört med 2017 års kvoter rör bland annat kolja och torsk, säger Karin Linderholm, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV, i ett pressmeddelande.

Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet för 2018 fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 11-12 december. Landsbygdsminister Sven- Erik Bucht representerade Sverige vid mötet.

– EU:s fiskeministrar utgick från det förslag som EU-kommissionen lade fram i november och var i enlighet med målen i fiskeripolitiken och baserat på vetenskapliga råd, säger Karin Linderholm som deltog vid förhandlingarna

2018 års kvoter för kolja i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt ökar med 24 procent och torsk i Skagerrak med 39 procent jämfört med 2017 års kvoter. När det gäller torsk i Skagerrak beror en del av ökningen på en anpassning av kvoten till att landningsskyldighet (utkastförbud) införs för torsk i fiske efter bottenlevande arter.

Fiskeministrarnas beslut omfattar även en begränsning i fiskeperiod för ål. Begränsningen gäller i alla EU:s vatten i Nordostatlanten, inklusive Östersjön, Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön och innebär att det under en sammanhängande period på tre månader under perioden september 2018 till och med januari 2019 är förbjudet att fiska efter ål som är större än tolv centimeter. Medlemsstaterna och EU-kommissionen antog även ett uttalande som innebär att man ska arbeta vidare med åtgärder under kommande år i syfte att förbättra den allvarliga beståndssituationen för arten.

– Tyvärr var det svårt att få gehör fullt ut för den svenska ståndpunkten för ål. Men jag är nöjd med att vi uppfyller målen om maximal hållbar avkastning för så många av de svenska kvoterna säger Sven-Erik Bucht i ett pressmeddelande från regeringen.

Enligt den gemensamma fiskeripolitiken ska uttagen av fisk grundas på maximal hållbar avkastning, MSY, i enlighet med den vetenskapliga rådgivningen från Internationella havsforskningsrådet, ICES. För bestånd där den vetenskapliga informationen är otillräcklig, till exempel för långa och marulk, hade EU-kommissionen lämnat förslag baserat på en försiktighetsansats, enligt målen i EU:s grundförordning för fiske.

Landningsskyldighet infördes 2015 för Östersjön och för pelagiskt fiske i Västerhavet, exempelvis fiske av makrill och sill. Under åren 2016-2019 införs gradvis förbud att kasta fångst överbord i fiske efter bottenlevande arter i Västerhavet.

För 2018 är fiskarna skyldiga att landa all fångst av torsk, kolja, vitling, gråsej, äkta tunga och räka samt rödspätta i riktat fiske efter arten. För att underlätta omställningen beslutade EU:s ministrar om kvoter för dessa arter som tar hänsyn till tidigare utkast, det vill säga en högre nivå. Beslut för de här kvotökningarna baserades på vetenskapliga råd om hur stora totala fångster som är i linje med maximal hållbar avkastning.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om MSY, Kvoter, TAC, Sven-Erik Bucht, Karin Linderholm, EU, Torsk, Kolja, Räka, Kräfta, Sej, Sill, Nordsjön, Kattegatt, Skagerak, Fisk