Tillståndet för fisken i Östersjön

I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter.  Läs mer…

Sillen i Östersjön fiskas inte för hårt

De forskare, journalister och politiker som påstår att sillen i Östersjön fiskas för hårt ljuger. De bryr sig inte om verkligheten eller forskningen. Det finns tydliga besked och tydlig forskning från ICES som visar att de ljuger och sprider falsk information. Läs mer…

Fisket i Europa i huvudsak hållbart

Inom EU som helhet har hållbarheten i fisket förbättrats och allt färre bestånd överfiskas. Hållbart fiske innebär att man inte får fånga mer fisk än att bestånden kan byggas upp igen varje år. Läs mer…

Osäkerhet som fungerar – fiskekvoterna i Östersjön

BalticWaters2030 påpekar in en artikel att osäkerheterna när det gäller hur fiskekvoter fastställs är stora. Det har de helt rätt i. Det finns en mängd osäkerheter. Fiskets redovisade fångster, de matematisk modeller som används, vetenskapsmännens godtycke och fördomar, politikernas känslighet för opinioner och påtryckningar med mera. Läs mer…

SLU anser att fisket av sill måste minska i Bottenhavet

Både det lokala kustfiskets fångster och provfisken visar samma sak. Det är brist på stor strömming (sill) längs kusten i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) på våren. I förra veckan kom beslutet från EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Läs mer…

Felräkning av sill saknar betydelse

Forskarna ska ha räknat fel på sillbeståndet i centrala Östersjön. Beräkningarna har sedermera korrigerats och ingenting allvarligt syns i statistiken eller beståndet. Beståndet är ungefär lika stort som det varit i 30 år. I några år tycks det ha lett till att det fiskats lite för mycket Läs mer…

Forskare vill se klimatreform inom fisket

I kombination med hållbar avkastning borde fisket styras av principen ”maximalt uppfångande av koldioxid”. Det föreslår forskare vid bland annat Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Havsmiljöinstitutet. Förvaltningen av fiskbestånd sker genom politiskt beslutad reglering om bland annat hur mycket fisk som får fångas och med vilka redskap och i vilka områden fiske får bedrivas. Läs mer…

Förändrad fiskeriförvaltning i Östersjön?

Sill/strömming i Östersjön består av flera olika lokala bestånd som kan vara både vårlekande och höstlekande. Detta enligt forskning som presenterades vid ett seminarium om sillen som ordnats av Marint centrum i Simrishamn. Läs mer…

BalticWaters 2030 och deras lögner – sillbeståndet

80% av sillen har försvunnit sen 1970-talet säger Stiftelsen BalticWaters 2030. Det stämmer. Men bara i egentliga Östersjön. När det gäller Bottenhavet är det en lögn. Baltic Waters 2030 hävdar att det beror på det nuvarande förvaltningssystemet där beståndet förvaltas enligt maximalt hållbart uttag (MSY). Det är en lögn. Läs mer…

Det finns problem med att förvalta för maximalt hållbart uttag av fisk

Att förvalta fiskbestånd med hjälp av maximalt hållbart uttag (MSY) innebär vissa problem som är inbyggda i metoden. Kombinerat med en minstastorlek på de individer som fångas kan det få besvärliga konsekvenser. Läs mer…

Går det att lita på ICES?

ICES, Internationella Havsforskningsrådet, är den organisation som rekommenderar fångstkvoter i europeiska fiskevatten. För att bedöma hur mycket fisk av en viss art som finns används existerande fiske, provtagning, taggning, beräkningsmodeller. Det hela är faktiskt egentligen ganska osäkert. Lite av gissningar. Läs mer…

DN:s okunniga ledare om fiske

En av DN:s senaste ledare handlar om fiske. Det är en förljugen produkt skriven av en okunnig charlatan.  Av världens fiskbestånd är 33% överfiskade enligt den senaste rapporten från FAO. Ändå ljuger DN och påstår att 93% av världens fiskbestånd är Läs mer…

En kraftig ökning av skarpsillkvoten i Östersjön är troligen nödvändig

Det pelagiska fisket har redovisat skarpsill som sill från centrala Östersjön vid landningar till fiskmjölsfabriken i Skagen. En konsekvens av detta, om det pågått länge och varit konsekvent likadant under flera år, är att forskarna underskattat beståndet av skarpsill och Läs mer…

Dumheter från miljöorganisationen Oceana om hållbart fiske

Miljöorganisationen Oceana påstår att det nordeuropeiska fisket skulle kunna öka om det fiskades enligt MSY. När det gäller svenskt fiske är det ju bara dumheter. Allt svenskt fiske sker under eller på MSY. De vetenskapliga råden för kvoter sätts utifrån Läs mer…

Östersjöns fiskekvoter för 2019 klara

Vid ett möte i EU:s ministerråd den 15 oktober beslutade EU:s fiskeministrar om kvoter för fisket i Östersjön för 2019. De arter som omfattas av beslutet är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Beslutet innebär minskade kvoter för fyra bestånd, Läs mer…

Ny flerårig plan för bottenlevande fiskbestånd i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt

Europaparlamentet (EP) och EU:s ministerråd har antagit en ny flerårig plan för bottenlevande fiskbestånd (demersala), i Nordsjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd. Bestånd som omfattas av planen är, bland annat, torsk, nordhavsräka, kräfta, kolja, gråsej, tunga och rödspätta Läs mer…

SFPO sågar HaV-rapport om Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet (Ramdirektiv om en marin strategi, 2008/56/EG) är miljöpelaren i den integrerade havspolitiken. Direktivet är EU:s gemensamma ramverk för havsmiljön och omfattar marina vatten från kusten till yttersta gränsen för den ekonomiska zonen (EEZ). Syftet är att uppnå eller upprätthålla Läs mer…

Fiskekvoterna i Västerhavet klara

EU:s fiskeministrar är nu överens om 2018 års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. För flera viktiga bestånd sattes kvoterna i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, MSY. Det gäller exempelvis för havskräfta, räka, torsk, kolja, gråsej, sill och Läs mer…