Tråldörrar eller trålbord används vid trålning för att hålla trålen öppen. Vid bottentrålning orsakar tråldörrar spår i botten. De är de synligaste spåren efter bottentrålning. Flygande tråldörrar (kallas också semipelagiska tråldörrar) innebär att de inte rör botten vid bottentrålning. Flygande tråldörrar ett exempel på vad som kallas Low Impact Trawling (LIT) på engelska.
På Island har flygande tråldörrar använts sen omkring 2010 och är mycket utbrett. Där används både av större och mindre trålare. Utvecklingen började dock i Alaska. I Danmark har några få bottentrålare sen något eller några år tillbaka använt flygande tråldörrar. Det har resulterat i minskad bränsleförbrukning men enligt uppgift inte i minskade fångster. Men inom det storskaliga tobis- och skarpsillfisket har båtar använt flygande tråldörrar sen i alla fall 2013:
Mr Mølgaard, part owner of the Isafold HG 333, said that he initially ordered a set of 13m² 15 VF flying doors but was advised to go up in size and take the 15m² 15 VF. “The set really worked out well”, he said.
Isafold has been fishing sand eel in the North Sea with the flying doors in only eight fathoms of water.
“Fishing sand eel and sprat are usually done with bottom doors,” explains Mr Mølgaard. “The flying 15 VF keeps off the bottom which has several advantages. The trawl doors have a great spread and keeps it that way when towing and turning the vessel around. This way we have had up to 350 tonnes of fish in one tow. The 15 VF are much easier to tow and we clearly use less fuel using the flying doors.”
Mr Mølgaard’s colleague Fridi Magnusson of the Asbjørn HG 265 says that he has found the same good qualities when using the 15 VF flying doors. Mr Magnusson also has a set of 15 m² doors on his vessel.
Flygande tråldörrar har också provats i Polen och Spanien vid bottentrålning för mer än 5 år sen. Hur mycket de används är oklart. Även i ryskt bottentrålsfiske liksom på Nya Zeeland förekommer flygande tråldörrar och i Kanada har utvecklingsprojekt bedrivits.
Förra året gjordes försök i Sverige med minst en mindre trålare som fiskar räka och kräfta. Enligt preliminära uppgifter om försöken föll de väl ut och i år är det tänkt att försöken ska fortsätta i samarbete med SLU Aqua:
En ansökan finns om ett uppföljningsprojekt under 2019, berättar ordförande Peter Ronelöv Olsson.
– Vi har fått riktigt fina resultat under förra året. De flygande tråldörrarna gör att havsbotten blir skonad. I år hoppas vi kunna gå vidare tillsammans med SLU för att titta ännu närmare på effekterna. Det vi dessutom har noterat är att bränsleförbrukningen minskar med mellan 20 och 25 procent, så tekniken har dubbla vinster.
Parallellt med utvecklingen av redskapet lär sig fiskarna hur det ska användas.
Att utveckla och använda flygande tråldörrar innebär mindre skador på det lerbottnar där bottentrålning efter kräfta och räka sker. På sand- och grusbottnar där tobis fiskas är skadeverkningarna obefintliga eller försumbara så där handlar det främst om att kunna spara bränsle. Utvecklingen av de nya tråldörrarna innebär alltså både mer miljö- och klimatvänlig fiske.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.