Bottenhavets strömmingar är feta och har gott om föda

Bottenhavets strömmingar är feta och har gott om föda. Detta enligt finska Naturresursinsitutet Luke som undersökte strömmingens (sillens) och skarpsillen (vassbukens) tillstånd i september månad. De kunde konstatera att trots att fångsten med forskningstrål i Bottenhavet (kg/30 min) var dock klart mindre än föregående år sett till trålningstiden så mådde strömmingen mycket bra. De kunde konstater att fångesterna på den svenska sidan var sämre medan de var bättre på den finska sidan.

− Fångsten blev mindre speciellt på den svenska sidan. Under fisket i Bottenhavet observerades en avvikande skiktning i vattnet. På den svenska sidan steg kallt vatten mot ytan från djupet och varmare vattenmassor transporterades till den finska sidan. På grund av detta verkade unga strömmingar och storspiggar huvudsakligen röra sig i de varmare vattnen på den finska sidan, berättar Juha Lilja. Han är specialforskare vid Naturresursinstitutet.

– Från strömmingens svältperiod 2021–2022 har man nu gått till kanske den andra ytterligheten. Strömmingarnas skick var nu utomordentligt. Strömmingen var fetare än på länge i alla storleksklasser, berättar Jari Raitaniemi. Även han är specialforskare vid Naturresursinstitutet.

Konditionsfaktorns utveckling för strömming i Bottenhavet i olika centimeterklasser (8–20 cm). Strömmingsproverna är från höstliga forskningsresor med början 2013.

Stora pungräkor som är viktiga för strömmingens tillväxt påträffades i riklig mängd såväl i strömmingsfångsten som med forskningsmetoder som används speciellt för pungräkor. Forskare från Finlands miljöcentral som var med på resan använde håvar avsedda för provtagning av pungräkor, och det lyckades också att observera pungräkor genom inställning av ekolodningen. Dessutom fanns det rikligt med stora Limnocalanus-hoppkräftor som är viktiga för strömmingen.

Mer höstlekande strömming i Bottenhavet

Vid ytdragningar i Bottenhavets nordligaste del påträffades ganska rikligt med små höstyngel av strömming i fångsten. Därmed observerades åter tecken på ökad andel höstlekande strömmingar under 2020-talet. Något som bekkräftar vad jag skrivit om detta tidigare utifån den forskning som finns. Det finns gott om strömming i Bottenhavet men det har skett en förändring från mer vårlekande strömming till mer höstalekande. Vilket innebär mindre strömming på våren vid Sveriges kust och mer strömming på höstn vid framförallt Finlands kust.

Andelen stora strömmingar i Bottenhavets strömmingsprover ökade något. Andelen individer över 18 centimeter var 11 procent, vilket är en ökning jämfört med tidigare år, men fortfarande mindre än under 2010-talet. Den ökade andelen strömmingar som är minst 16 och 17 centimeter tyder på att mängden stora strömmingar kan öka under de närmaste åren, om strömmingens tillväxt fortsätter på en god nivå. Resultetan bekräftar också tidigare forskning som visar att strömmingen har minskat i storlek över tid.

Andelen strömmingar med längd minst 16, 17 och 18 centimeter av forskningstrålningsfångst på Bottenhavet under åren 2013–2024.

Östersjön

Enligt forskarna på Luke var andelen stora strömmingar fortfarande mindre i Österjsjön än i Bottenhavet, Konkurrensen om föda med skarpsillen kan stoppa strömmingarnas tillväxt eller leda till att större individer flyttar till andra områden. I Finska viken verkar strömmingar över 18 centimeter vara mycket få i vanlig ordning.

Hösten 2023 observerades ganska liten längdtillväxt för strömmingsindivider över 15 centimeter i Bottenhavet. Detta tyder på att strömmingarna som hade magrat under de två föregående åren hade gått upp i vikt nästan till tidigare situation, men de hade ännu inte växt som normalt i längd. Däremot visade trålfångsten denna höst på en tydlig längdtillväxt.

Skillnaderna i områdenas storleksfördelningar är inte likadana året runt. På våren anländer stora strömmingar från den södra delen av Egentliga Östersjön för att leka på sydväst- och sydkusten, och enligt prover från kommersiella strömmingsfångster kan andelen stora strömmingar till och med tiodubblas jämfört med höstens forskningstrålningsfångster.