Forskning om den västliga sillen i Östersjön och vindkraft

Forskning om den västliga sillen i Östersjön. Bland yrkesfiskare är åsikten att vindkraftverken längs den tyska kusten och på Kriegers flak är det som orsakat kollapsen för de västliga sillbeståndet i Östersjön. Den forskning som finns tyder dock på att det är något annat som ligger bakom kollapsen för den västliga sillen (WBSS) eller rügensillen som den också kallas.

Det finns väldigt tydliga belägg för att leken för de västliga sillen styrs av vattentemperaturen. Faktum är att forskningen kunnat visa att det gäller all vårlekande sill i Östersjön. Rigasill såväl som vårlekande sill vid den svenska Västkusten och vårlekande rügensill/västlig östersjösill.

Lekområden

Forskningen visar också att leken i huvudsak äger rum längs den tyska kusten och i de det danska Bälthavet emllan de olika öarna. Kriegers Flak spelar inte någon större roll i sammanhanget. Däremot är Kriegers flak och omkringliggande områden betydelsefullt för den vårlekande västliga sillens födosök innan och efter leken.

Lekområden västlig östersjösill

Lekområden västlig östersjösill. Temporal and spatial characteristics of the life cycle of Western Baltic Spring-Spawning (WBSS) herring. A Map of the Western Baltic showing the spawning (light and dark orange for assumed and confirmed spawning areas, respectively), feeding (yellow) and overwintering grounds (blue) of WBSS herring.
Sampling sites in nursery areas are shown for the Rügen Herring Larval Survey in Greifswald Bay (GB) and the GEOMAR-Kiel larval surveys in the Kiel Canal (KC), and Kiel Fjord (KF). The area surveyed during the German Autumn Acoustic Survey (GERAS) is shown in light red. Assumed spawning areas are from Clausen et al. 2015 and confirmed spawning areas from published literature (see “Life cycle and recruitment processes” section). Note, feeding grounds are displayed in yellow for both juveniles (western Baltic) and > 2 year old herring (Skagerrak, Kattegat and North Sea) and these are surveyed in June-July within the HERAS program.
B The WBSS herring year cycle, showing the spawning, feeding and overwintering times, as well as the developmental stages during the first year of life in the inner circle and when these fish are sampled in the field (in light red)

Brist på mat

Bestånden av djurplankton som är viktig mat för sillen när den ska växa till sig som yngel och unga fiskar är mycket sällsyntare efter varma vintrar vilket ger varmare vatten på våren. Det innebär att varma vintrar och varmt vatten ger brist på mat för den växande sillen.

Lektider för västlig östersjösill

Lektider och mat för västlig östersjösill. Conceptual figure showing the phenology of temperature, phyto- and zooplankton bloom and herring spawning during A a long, cold winter (e.g. season 1995/1996) and B a short, warmer winter (e.g. season 2019/2020), based on the dynamics described for Greifswald Bay (Sect. 3, Polte et al. 2021).
The figure displays temperatures below 4 °C (blue), phytoplankton bloom (green), zooplankton bloom (yellow), presence of spawners (dark orange), yolk-sac larvae (light orange) and exogenously-feeding larvae (white) in the Bay. Presence of spawners is estimated from landings and observations from recreational fishers in the area (Polte et al. 2021). Presence of larvae is derived from the observations during the Rügen Herring Larval Survey. Note in warm years the plankton bloom starts earlier but the zooplankton bloom has a much lower magnitude.

Sambandet mellan varmare vatten och brist på mat är tydlig i forskningen. Och eftersom alla vintrar numera är varma så är det alltid varmt vatten på våren vilket innebär att det finns matbrist för de nyfödda ynglen vilket leder till låg överlevnad och få sillar som blir vuxna. Det är uppenabrt att leken misslyckas för vårlekande sill i södra och västra Östersjön när vattnet blir varmare.

Klimatförändringar

Klimatförändringarna innebär att vattnet stadigt blir varmare och varmare i Östersjön och det är nästan en fullständig garanti för att vårlekande sill i hela Östersjön misslyckas med leken. Det är helt fastlagt att det är vad som orsakat kollapsen för den västliga östersjösillen (rügensillen, WBSS).

Vindkraft

Vindkraften är inte orsaken. Det finns inte heller några vindkraftverk i de viktigaste lekområdena för den västliga östersjösillen. Den forskning som finns tyder i alla fall på att ljud och buller har mycket liten betydelse för sillens lek. De leker även i områden med omfattande buller i form av fartygstrafik.

Vad som inte är känt är dock om huruvida vindkraften kan påverka sillens rörelsemönster och födosök. Detta så att dsillen inte har tillgång till viktiga områden för födosök. Kan vindkraften på något sätt skrämma bort sillen vid dess vandringar. Vilket i så fall skulle kunna leda till att den inte når lekplatserna längs tyska och danska kusten eller inte når de områden där det finns mat i södra Östersjön eller Kattegatt. Om detta vet vi inget då ingen forskning gjorts på detta. Däremot vet vi att vinden i sig kan ha en påverkan på överlevnaden för sillens yngel. Mycket vind ger lägre överlevnadsgrad och lite vind ger högre.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Ett svar på “Forskning om den västliga sillen i Östersjön och vindkraft”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.