Stora förluster av ålgräs i Skagerak

Stora förluster av ålgräs i Skagerak. Ålgräsängarna har försvunnit från många områden i Skagerak och Kattegatt sedan 1980-talet. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet har gjort på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Studien visar att omfattande förluster av ålgräs har skett i Västerhavet sedan 1980-talet. Den totala arealen av undersökta ålgräsängar har minskat med cirka 45 procent (motsvarande 1 377 hektar) i jämförelse med dagens utbredning.

Kartläggning med drönare

Forskarna från Göteborgs universitet har  med hjälp av flygande drönare, studerat förändringar i ålgräsets areella utbredning. De har jämfört data från tre tidsperioder: 1980-tal, 2000-tal och 2020-tal i Västra Götalands län och i Kungsbackafjorden. Totalt undersöktes 224 vikar.

– Under 1980-talet genomförde många kommuner noggranna inventeringar av vegetationen på grunda mjukbottnar i området. Detta utgör ett unikt material i Sverige som möjliggör en historisk jämförelse av ålgräsets utbredning, säger Per-Olav Moksnes, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, som lett studien.

Vissa ljuspunkter syns

Förlusterna av ålgräs översteg 20 procent i alla undersökta kustvattentyper. Både på 2000-talet och på 2020-talet. Förlusterna var dock inte jämnt fördelade över området. Utan de har i huvudsak skett i de norra och södra delarna av Bohuslän, samt i Kungsbackafjorden. I övriga områden har endast mindre förluster skett. Vissa ljuspunkter kan dock ses, enligt Per-Olav Moksnes.

– De största förlusterna har skett mellan 1980-talet och 2000-talet. Därefter har situationen stabiliserats och utbredningen av ålgräs har börjat öka i de flesta områden, även om det är långt kvar till 1980-talets utbredning. I området runt Hakefjorden och Sälöfjorden i södra Bohuslän samt vid Sydkoster har dock omfattande förluster fortsatt efter 2000-talet, säger han.

Förlusterna av ålgräs har främst skett på de grundaste delarna av ängarna (0-3 meters djup) i medelskyddade vikområden.

– Vi tror att kvävande algmattor, som ökat på grund av övergödning och överfiske, samt andra faktorer som påverkar grundlevande ålgräs, ligger bakom den kraftiga minskningen, säger Elisabeth Anderberg, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten.

Noterbart är att det i stort sett inte bedrivs nåt yrkesfiske i dessa områden och att fritidsfisket också är ganska begränsat. Om det skett nåt överfiske så har det skett tidigare (främst på 1980-talet). Eller så handlar det om fritidsfiske.

Viktiga åtgärder framöver för att rädda ålgräset kan vara:

• Ökat områdesskydd.
• Återplantering av ålgräs.
• Förbättrat kunskapsunderlag och metoder för att bedöma tillstånd och status.

– Det kan också ha betydelse att inte tillåta vissa skadliga verksamheter i, eller i närheten av, ålgräsängar när tillståndsprövningar görs, säger Elisabeth Anderberg.

Läs mer:

• Ålgräsets betydelse för havsöring

Fakta ålgräs

Ålgräs (Zostera spp.) är den dominerande vegetationen på grunda mjukbottnar i Västerhavet och södra Östersjön där de bildar täta ängar som förser naturen och människan med en lång rad viktiga ekosystemfunktioner och tjänster. Ålgräsängar är viktiga livsmiljöer för ett stort antal marina djur och växter, och fungerar som barnkammare åt arter som torsk och rödspätta.