Torsken i svenska vatten

Torsken i svenska vatten. Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har precis kommit med ett råd om torsken i Nordsjön och Skagerak. Det anses bestå av tre åtskilda lekbestånd, ett sydligt bestånd, ett nordvästligt bestånd och ett bestånd på Vikingbanken. De blandas när de lever i Nordsjön så att fisket i allmänhet fångar individer tillhöriga flera olika bestånd.

Detta är ett problem då det sysldiga beståndet har dålig status medan de nordliga har god status. Men då fångsterna är blandade måtse kvotsättningen fö rsamtlihga bestånd ta hänsyn till det dåliga läget i det sydliga beståndet. Den rekommenderade kvoten för det nordvästra beståndet är 8 670 ton medan det är 3 610 ton för Viking-beståndet. Totalt blir det då 12 280 ton vilket är en halvering av kvoten jämfört med i åra (2025).

Gävlebukten

I Östersjön är torskfisket helt stoppat på grund av att torsken till stor del försvunnit på grund av övergödning och klimatförändringar. Det bedrivs därför ett projekt med namnet Re:Cod för att se om torsken kan komma tillbaks genom utplantering av larver. I september 2024 släpptes därför 56 000 larver ut i Gävlebukten.

I år har det därför genomförts ett provfisket för att se om det fanns nån torsk. Ingen torsk fångades men det betyder inte att den inte finns. Men det är väl ganska troligt att försökert så höär lpng kan konstateras vara ett misslyckande även om de som står bakom det hela inte vill medge det.

Ålands hav

I Ålands hav har det samtidigt forskats på de välmående torskar som finns där. Då har forskningen konstaterat att det finns skillnader på den torsken och hur torsken normalt brukar se ut i Östersjön:

Tillsammans med gästforskaren Karin Limburg har Yvette Heimbrand analyserat den kemiska sammansättningen i otoliter från torskar i Ålands hav. Otoliter är små kalkstrukturer i fiskens öra och som bildar årsringar, ungefär som årsringar på ett träd. I dem lagras spårämnen som kan avslöja var fisken har levt. Till sin förvåning upptäckte forskarna extraordinärt höga nivåer av bor i torskotoliter från Ålands hav – upp till flera hundra gånger högre än andra torskar i Östersjön. Dessutom observerade de förhöjda borhalter i otolitens kärna som bildas när fisken föds och bara är några dagar gammal.

– Det är mycket kring den här upptäckten som än så länge är oklart, till exempel var boret kommer ifrån och hur fiskarna får i sig det. Det här är frågor som vi inte har svaret på än, men som vi kommer att undersöka vidare, säger Yvette Heimbrand.

I samband med forskarnas upptäckt passade de även på att mäta borhalten i några otoliter från torsk fångade i Ålands hav under 1940-talet och 2013 och fann mycket låga nivåer av bor.

– Det här tyder på att det finns en nytillkommen okänd källa till bor och som förekommer i denna del av Östersjön, även om dess magnitud och utbredning fortfarande är ett mysterium, säger Yvette Heimbrand.

Sammantaget har torsken stora problem. Huvudorsaken till det är sannolikt klimatförändringar som gett ett varmare hav. Torksne gillar inte varmt vatten och det leder till mindre bestånd. I Östersjön är också syrebrist och övergödning ett stort problem.