Vart har de pelagiska trålarna tagit vägen?

I Sverige har det svenska pelagiska fisket sedan hösten 2009 förvaltats med ITQ, men redan 2007 infördes individuella kvoter som dock inte var möjliga att handla med i detta fiske. Tilldelningen baserades på historiskt fiske. I systemet har ett antal regleringar lagts in i förvaltningen för att gynna utvalda delar av flottan.

Exempel på detta är att en del av kvoten är avsatt för fartyg som landar sin fångst i östersjöhamnar, att det inte är möjligt att äga mer än 10 procent av den totala kvoten och att en del av den totala kvoten avsatts för småskaligt fiske som ligger utanför systemet. Systemet är tänkt att utvärderas efter 10 år. Från början ingick ett 80-tal fartyg som fiskade efter arter som sill, skarpsill, makrill, tobis och blåvitling (kolmule). Sedan ITQ-systemet infördes har den pelagiska fiskeflottan minskat med mer än 50 procent enligt officiell statistik. Det finns idag 33 pelagiska trålare kavr i den svenska flottan. En del av dessa, främst de mindre, ägnar sig också åt annat fiske.

Fråagn är vart de pelagiska trålarna tagit vägen. Har de skrotats? Finns de i annat fiske? Eller vad har hänt?

Ett tiotal båtar har skrotats eller på annat sätt avförts som fiskebåtar. Det vanligaste är dock att båtarna sålts. En del har sålts till Norge, en del till Danmark, en del till Finland, andra till Tyskland och Polen, många till Belize och Marocko, en del till andra fiskare i Sverige och en del till andra länder. Totalt har en bit över 20 större pelagiska trålare sålts till utlandet. Ett 15-tal av dem till länder i Sveriges närområde vilket innebär att de även idag fiskar i samma fiskevatten som när de var svenskregistrerade. Huvuddelen av dessa ägs fortfarande av svenska intressen. Det gäller båtarna i Danmark, Tyskland och Finland. Danmark och Norge har ITQ så där har de tidigare svenska båtarna ersatt andra båtar så sammanlagt har det ändå blivit en viss minskning av fiskekapaciteten i nordiska farvatten vad det gäller pelagiska fiskebåtar.

Sannolikt har svenska fiskare också intressen på något sätt i de flesta båtar som sålts till Belize, Marocko etc och som fiskar i Västsahara.

En del av de som sålts inom Sverige återfinns i torskfisket, andra inom räkfisket. Sammanlagt handlar detta om ett tiotal båtar. Det senare har troligtvis lett till en överetablering och överkapacitet inom det svenska räkfisket som förstärkt de problem med dålig lönsamhet och dumpning av räkor som det svenska räkfisket dras med. Eventuellt är det samma med torskfisket som främst äger rum i Östersjön. Alla de tidigare pelagiska båtar som idag är räktrålare återfinns bland de största räkbåtarna i Sverige.

Vissa fiskeriföretag som dragit nytta av vinsterna inom det pelagiska fisket har investerat i annat fiske, det gäller exempelvis Fiskeri AB Ginneton (Claesson) men även Bryngeld Fiskeri AB som helt lämnat det pelagiska fisket i Sverige och istället ägnar sig åt demersalt fiske, främst torskfiske i Östersjön. Bryngelds pelagiska trålare Polar återfinns idag i fisket utanför Västsahara. Andra fiskare som lämnat det pelagiska fisket i Sverige till förmån för fiske i västsahariska vatten är familjen Kjellberg och familjen Ove Ahlström.

I Danmark är Ginneton, Johansson (Astrid) och Rybergs (Themis) på Rörö, Stella Nova från Fotö och amiljen Andersson (Odeskär) från Vrångö verksamma. I Finland är bl.a. familjen Bryngeld verksamma. De Donsöfamiljer som äger Kristin och Nicklasson på Öckerö som äger Victoria är verksamma i Tyskland.

Andra svenska fiskeriföretag har använt sina vinster från det pelagiska fisket för att investera i båtar och kvoter i andra länder. Exempelvis gäller detta familjen Johansson på Rörö (Astrid) som köpt flera båtar och kvoter i Danmark. En del av båtarna har skrotats kort efter inköpen och kvoterna har överförts till kvarvarande/andra båtar. Slutligen har Johansson beställt den största fiskebåt ett svenskt fiskeriföretag någonsin ägt, en båt på 2 500 ton (att jämföra med de största båtarna i Sverige som är på en bit över 800 ton).

I det västsahariska fisket har svenska fiskare sannolikt också intressen i fiskebåtar som köpts från andra länder än Sverige. Mest känd av dessa familjer är familjen Kjellberg från Fiskebäck/Önnered.

Läs också Greenpeace rapport om vart de pelagiska trålarna tagit vägen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Tags: , , , , , , , , , ,

Urpsrungligen publicerad på Svensson-bloggen. Något uppdaterad.

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!

Ett svar på “Vart har de pelagiska trålarna tagit vägen?”

Kommentarer är stängda.