EU förbjuder handel med sälprodukter. Samtidigt är det ingen tvekan om att licensjakt på säl vore rimligt i Sverige och Danmark. Sannolikt också i Finland. Hur det är i andra EU-länder vet jag inte.
Det går dock inte att får till stånd en vettig licensjakt på säl om inte sälprodukter går att avyttra på ett rimligt sätt. Om det gick skulle säljakt kunna vara ett bidrag till att en levande skärgård kan bevaras året runt och inte bara på sommaren med tillfälligt boende. Säljakt kan säkerligen inte ge många jobb, men sannolikt utgöra en möjlighet till lite extra pengar till såväl kustfiskare som småbönder i kusttrakter och skärgårdar. Dessutom kan det lokalt säkerligen bidra till bättre fiske och helt säkert till färre skador på fiskeredskap.
Norge och Kanada är två länder där säljakt förekommer. De har fört upp frågan om EU:s handelsförbud till Världshandelsorgansiationen WTO, som dock kommit fram till handelsförbudet inte kan sägas utgöra ett handelshinder enligt GATT-avtalet:
Panelen har prövat om EU:s regelverk för handel med sälprodukter, som i sin helhet trädde i kraft 2010, är förenligt med reglerna i WTO:s avtal om tekniska handelshinder och det allmänna varuhandelsavtalet, GATT. Panelen anser att EU har visat att sälarnas välfärd är en viktig moralisk fråga inom EU samt att det inte finns någon alternativ åtgärd som kan bidra till att skydda sälarnas välfärd i samma utsträckning som ett förbud. Denna slutsats bygger på att de särskilda förutsättningarna under säljakt gör det svårt att minska sälarnas lidande genom att ställa krav på humana jaktmetoder och certifiering.
Däremot anser WTO att undantagen, som bl.a. tillämpas av Sverige, som innebär att sälprodukter från traditionell jakt samt skyddsjakt kan innebära en diskriminering som inte är rimlig:
Panelen anser dock att undantagen från förbudet orsakar en otillåten diskriminering av sälprodukter som kommer från länder utanför EU samt mellan sälprodukter från ursprungsbefolkningar i olika länder. Det finns viktiga skillnader i panelens slutsatser för de två undantagen. Enligt panelen har EU visat att det finns legitima skäl att behandla sälprodukter från ursprungsbefolkningars traditionella jakt annorlunda än sälprodukter från annan jakt. EU har dock inte utformat och tillämpat detta undantag på ett rättvist och neutralt sätt. För sälprodukter från skyddsjakt har EU inte lyckats visa att det finns legitima skäl att tillåta handel med dessa produkter samtidigt som handel med sälprodukter från annan jakt är förbjuden.
Sammantaget tycker jag detta innebär att EU:s regler blir orimliga och konstiga. Det behövs såväl skyddsjakt som licensjakt på säl. För att det ska vara genomförbart krävs att sälprodukter kan säljas. För att sälprodukter ska kunna säljas inom EU måste handelsförbudet bort.
Kajak och harpun användes vid husbehovsjakt.
WTO slog också fast att EU inte kan stoppa norsk export av sälprodukter om grönländsk export till EU tillåts:
Nå slår imidlertid WTO fast at EU ikke kan forby import av selprodukter fra Norge og tillate dem fra Grønland. Dette er altså en stor delseier for Norges del.
Dagens avgjørelse kan imidlertid bli anket av EU. De har også mulighet til å justere sitt regime for handel med selfprodukter slik at det oppfyller WTO-panelets krav.
Dermed vil det neppe bli noen rask avvikling av EUs handelsforbud. Normalt kan et land som blir dømt i WTO-panelet, bruke 15 måneder på å tilpasse seg en endelig avgjørelse. Men før EU kommer så langt, kan unionen altså appellere.
Intressant?
Mer: WWF, KSLA, Natursidan, Havet.nu, Sportfiskarna, NSK, Skanskan, LT, Jägareförbundet, Älgflugornas herre, Skärgårdsbryggan, Johan Lind, Harstena.se, SLS,
Läs även andra bloggares åsikter om Säl, Licensjakt, Sälprodukter, Handel med sälprodukter, EU, WTO, Handelsförbud, Handelshinder, Diskriminerande lagstiftning, Ursprungsbefolkning, Skyddsjakt, Jakt, Fiske, Norge, Kanada, Sverige, Danmark, Samhälle, Politik
2 svar på “Handelsförbudet för sälprodukter borde tas bort”
Kommentarer är stängda.