Kortare trål ger färre småräkor

Vid fiske av räka i Skagerak fångas normalt i huvudsak lite mindre räkor som inte går att sälja kokta och färska. De större räkorna som säljs färska och kokta kallas kokräkor. För dessa kan en räktrålare periodvis få 200 kronor kilot i Sverige (i Norge är priskillnaden inte lika stor och i Danmark säljs inga färska kokta räkor), för de mindre räkorna som levereras råa till fabrik, de så kallade råräkorna, får en båt bara högst en tiondel av det. De minsta räkorna kalls oftast lus, de har traditionellt inte använts till nåt och har även kastats ut i det danska räkfisket, men så sker inte längre där.

I svenskt och norskt räkfiske förekommer därför utkast av småräkor för att öka andelen kokräkor. För att minska andelen råräkor i fångsten har det därför bedrivits en hel del forskning. I Sverige har det bland annat prövats med större maskor och storlekssorterande rist med ett visst positivt resultat som följd, men inte tillräckligt. Nu har de i Norge provat med en enklare lösning än den svenska ristlösningen, nämligen med en kortare trål. Försöken har slagit väl ut:

Utkast er dårlig ressursutnyttelse, men inngår i bestandsberegningene og er ikke vurdert som en trussel mot bestandsutviklingen. Bifangst av småreke er dessverre vanskelig å unngå med dagens fiskeredskaper. I alle de tre skandinaviske landene er det imidlertid nå et stort fokus på utvikling av bedre seleksjonsinnretninger i trålredskaper. Målet er å redusere fangst og utkast av småreke.

Tidligere forsøk med forskjellige tråler har vist sterke indikasjoner på at utforming av selve trålen kan være av stor betydning. Blant annet er det tidligere observert betydelig forskjell i størrelsesfordeling av reke med to forskjellige bakparter montert på samme trål-forpart.

En kortere trål resulterer antakeligvis i bedre åpne masker i både trål og sekk som påvirker størrelsesseleksjon. Hvis sortering av reke under tråling kan forbedres med modifisering av trål, kan det bety mer ressursvennlig redskap, og utestenging av fartøy fra stengte felt vil kunne unngås uten å måtte bruke uhåndterlige ristsystemer.

Forskningsgruppe Fangst ved Havforskningsinstituttet har, i samarbeid med Skagerak Trål og Notbøteri, og skipper og mannskap på reketråleren ”Sjøvik” fra Flekkerøy, testet ut effekt av lengde på reketrålbelg på seleksjon i rekefisket.

”Sjøvik” tråler med to tråler samtidig og har i vår fisket med en ‘vanlig’ trål og en trål med 40 % kortere trålbelg. Fangstene fra begge sekkene er holdt atskilt, reke målt om bord og sortert i tre størrelsesgrupper. I tillegg fryses det ned rekeprøver som måles i ettertid ved Havforskningsinstituttet i Bergen.

Resultatene viser at en nedkorting av reketrålen resulterer i en meget tydelig størrelsesseleksjon av reke. Etter første tur oppnådde en faktisk for god seleksjon, dvs. samtidig som mesteparten av undermålsreke ble silt ut, ble fangsttap av stor reke høyere enn ønskelig. Mellom turene har trålen vært modifisert, både med hensyn til maskevidde og konstruksjon, i forsøk på å redusere tap av stor reke.

Etter den siste modifikasjonen har vi tatt 14 hal, med totalfangster på over 11 tonn. Gjennomsnittlig reduksjon i fangstmengde med den korte trålen var om lag 5 %, som skyltes i all hovedsak reduksjon i fangst av småreke. Vi har i gjennomsnitt fått 12 % mer stor reke, 7 % mindre mellomstor og 60% mindre av den minste reken. Andelen av den største reken i fangstene økte med 6 %, og med 5 – 7 dobbel kilopris sammenlignet med industrireke er dette en klar gevinst for fiskerne. I tillegg ser vi vesentlig reduksjon i bifangst av glassreke (hvit reke av annen art), med den korte trålen.

Mellanstora räkor är råräkor, stora kokräkor och små är lus. Precis som vid de svenska försöken med större maskor och rist sorteras en mycket stor del av lusen ut. Däremot sorteras inte så mycket råräka bort vilket kan betyda att utkasten kommer att fortsätta även om en kortare trål används. En kortare trål är mycket bättre för yrkesfiskarna än den trål med två rister som provats i Sverige. Detta då en kortare trål är lika enkel att hantera som en traditionell trål medan en trål med ristlösningar är mer svårhanterlig.

Försöken med den kortare trålen ska fortsätt till hösten.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements