Förslag för tillväxt och utveckling av danskt fiske

Fyra politiska partier i det danska folketinget har gjort upp om ett förslag för det danska fiskets utveckling i framtiden. De 4 partierna är Socialdemokraterna, Dansk Folkeparti (DF), Radikale Venstre (RV) och Socialistisk Folkeparti (SF). Regeringen är inte med på förslaget men det stöds av en majoritet i folketinget.

Förslaget innebär ett starkare skydd för samt mer kvoter  och fler arter till den så kallade Kystfiskerordningen:

a. Den åbne Kystfiskerordning fortsætter med de nuværende kriterier i en tre-årig periode.
b. Der etableres en frivillig, beskyttet del af kystfiskerordningen fra 1/1 2017, som skal sikre kystfiskeriets kvoter mod udhuling, og hvor fiskerne i den beskyttede ordning låser fartøjets kvoteandele, bruttotonnage og kilowatt i denne ordning og dermed udelukkende kan overdrage og udleje til andre fartøjer inden for den beskyttede ordning.
c. Alle fartøjer, som lever op til de øvrige krav i kystfiskerordningen, dog alene indtil 15 meters fartøjslængde, kan indtræde i den beskyttede kystfiskerordning.
d. Miljø- og Fødevareministeriet pålægges at åbne for tilmelding til den frivillige, beskyttede ordning fra aftalens vedtagelse. Tilmeldinger er bindende efter 1/1 2017, og fiskere kan fortsat tilmelde sig derefter. Det betyder, at kvoteandele, bruttotons og kilowatt ikke kan udgå af ordningen. Det vil dog være muligt at købe nye kvoteandele, bruttotons og kilowatt ind i den beskyttede ordning.
e. Som belønning garanteres hver fisker, som vælger at indtræde i den beskyttede ordning, et årligt tillæg på +75% (ud over det grundlæggende kystfiskertillæg). Hidtidige redskabsbetingede tillæg bortfalder.
f. De fiskere, som forbliver i den åbne ordning, kan vælge at fiske med de ekstramængder, der svarer til det generelle kystfiskertillæg.
g. Nye fiskere, som lever op til kriterierne for den beskyttede del af Kystfiskerordningen (bl.a. < 15m), men som i dag ikke er en del af Kystfiskerordningen, kan indtræde i den 3-årige periode som beskyttede kystfiskere med en belønning på 75%-tillæg.
h. Kystfiskerordningens beskyttede segment tildeles ekstra kvoteandele på særligt torsk og tunge, men også i mindre omfang rødspætter svarende til en værdi på i alt 40 mio. kr. i en særlig flidspræmie. Tilførslen af de ekstra mængder fisk til den beskyttede del af Kystfiskerordningen gennemføres ved en ændring af reguleringsbekendtgørelsen til ikrafttræden 1/1 2017.
i. Flertallet er enige om, at flidspræmien fordeles, så kystfiskere, som fisker med skånsomme redskaber og har en høj kvoteudnyttelse i særlig grad tilgodeses. Det gøres ved at 80% af præmien målrettes fartøjer under 12 meter, mens de resterende 20% målrettes fartøjer på 12-15 meter.
j. Flidspræmien fordeles efter de tildelte +75% for at træde ind i den beskyttede ordning.
k. Eventuelle ikke-fordelte kvoteandele fra flidspræmien i den beskyttede ordning kan i det enkelte år anvendes af den øvrige Kystfiskerordning og herefter det samlede FKA-segment.
l. Efter 3 år afgør aftaleparterne bag den nye Kystfiskerordning, hvad der skal ske med Kystfiskerordningen, herunder den åbne del.
m. Aftaleparterne bag den nye kystfiskerordning er på denne baggrund enige om, at der ikke ses behov for yderligere politisk besluttede kvotetildelinger til Kystfiskerordningen.

[…]

For at udvide kystfiskeriet introduceres der følgende nye arter i den samlede Kystfiskerordning generelt. Flertallet bag denne aftale er enige om at sikre kvoteudnyttelsen for disse nye arter i kystfiskeriet ved en model, hvor arter kan opfiskes, selvom der ikke måtte være eksisterende kvoteandele af de samme arter på fartøjer i ordningen. F.eks. ved at de kan fiskes på rationsbasis af fiskere i den beskyttede del af kystfiskeriet, bruges som generationsskifte-arter til nye kystfiskere, subsidiært tildeles i den åbne ordning osv. Arterne er brisling, jomfruhummer, mørksej, pighvar og sild.

Den skyddade delen av Kystfiskerordningen som ska inrättas liknar den svenska kustkvoten med tillägget att kvoterna är köp- och säljbara. Det finns inte mycket att invända mot den nya inriktningen på Kystfiskerordningen, men det kommer troligen inte att innebära att minskningen av det kustnära fisket avstannar. Det är helt andra saker som orsakar det, exempelvis bristen på kvoter i västra Östersjön och få unga som är intresserade av fiskare för att nämna två saker.

För att begränsa koncentrationen och försöka undvika kvotbåtar vars syfte bara är att hyr ut kvot ska det införas regler som begränsar andelen av en fiskerättigheterna (kvoten) som får hyras ut eller in:

17. Indsats mod kvotekonger

For at sikre, at fiskekvoterne ikke – som der på nuværende tidspunkt ses eksempler på – koncentreres på for få hænder i fiskeriet pålægger flertallet regeringen af fremsætte en ændringen af fiskeriloven, hvor der:

a) Indføres en regel om, at der i erhvervsfiskerselskaber fastsættes krav om oplysning om ejerkredsen for den sidste tredjedel af selskaber
b) Fastsættes regler om, at man ikke må have bestemmende indflydelse ud over koncentrationsloftet på den enkelte art
c) Præciseres, at man ikke kan indleje fiskekvoter ud over koncentrationsloftet.
d) Der gennemføres en undersøgelse, der skal belyse, hvor mange fiskere, der på nuværende tidspunkt ikke overholder koncentrationsreglerne efter ovennævnte justeringer af fiskeriloven samt, hvordan dette problem skal håndteres for at sikre overholdelse af koncentrationsreglerne.

Regeringen opfordres til at følge udviklingen i kvotekoncentrationer, og aftaleparterne indkaldes allerede efter 6 måneder til opfølgning på emnet.

18. Udlejegrænse ændres fra 100% til 75% i kvotepuljerne

Danske fiskere skal være dem med gummistøvlerne på. Derfor skal det gøres mere attraktivt for fiskerne selv at eje og fiske egne kvote. For at forhindre en udvikling i retning af, at der kan ske opkøb af fiskerettigheder med henblik på udlejning, indføres der regler om, at der i kvotepuljerne højst kan udlejes kvoter svarende til 75 % af værdien af samtlige de kvoter, som et fartøj råder over. Der er i dag ikke loft over mængden, der kan udlejes i en pulje.

Detta kommer dock i första hand troligen inte att slå mot så kallade kvotbaroner utan mot kooperativ och kollektivt ägda kvoter. Vad jag förstår kommer exempelvis Thorupstrands Kystfiskerlaug som hyr ut kvoter till småfiskare i det demersala fiskerisegmentet att drabbas när de inte får hyra ut mer än 75% av sina kvoter. Thorupstrands Kystfiskerlaug är en av Danmarks större innehavare av fiskerättigheter (kvoter) inom det demersala fisket (FKA-systemet).

I andra änden, dvs inom det storskaliga pelagiska fisket, kommer det eventuellt att leda till att exempelvis TripleNine-koncernen kommer att börja köpa upp båtar för att kunna använda den kvot de själva äger istället för att hyra ut den till mindre fiskeriföretag. Kapitalstarka familjeföretag som exempelvis de svenska företag som är verksamma i det pelagiska fisket i Danmark kan, om de vill, utan problem kringgå bestämmelserna genom att ägandet delas upp på olika familjemedlemmar och företag.

Det blir dock troligen svårare för sådana som Henning Kjeldsen som har få släktingar aktiva i fisket och det känns lite som om förslagen är gjorda för att just slå mot honom. Kanske kan en sån som Hametner Larsen också drabbas av reglerna som begränsar hur mycket som ett fiskeriföretag får hyra in. Hans företag är ju uppbyggt på att hyra in fiskerättigheter i stor skala.

De regler som förslagen innehåller när det gäller kvotkoncentration är alltså inte bra för mindre fiskare och skapar inga som helst problem för större fiskeriföretag.

Förslagen om kvotkoncentrationer innebär en risk att koncentrationen inom det pelagiska fisket ökar istället för minskar.

I det demersala fisket slår förslagen mot de kooperativ och kollektivt ägda företag som utgör grunden i att många småskaliga fiskare kan överleva. Fiskare som inte har möjlighet att själva köpa kvoter.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements