Selektiva trålar har gett effekt

En omfattande kartläggning av fiskfaunan i Kosterhavets nationalpark visar att klorockan är ovanligt talrik i området. Även andra broskfiskar, som blåkäxa och havsmus, påträffas i nationalparkens vatten. Sannolikt har införandet av ett särskilt sorteringsgaller i räktrålarna haft positiva effekter på de tre fiskarnas överlevnad i området.

SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland genomfört en kartläggning av fisk- och kräftdjursbestånden, och deras uppväxtområden, i och i anslutning till Kosterhavets nationalpark.

Ett av bevarandemålen för Kosterhavets nationalpark är att ”ursprungligt förekommande fiskarter ska öka i antal och beståndsstorlek”. Inför bildandet inventerades områdets växt- och djurliv, men det gjordes inga inventeringar av fisk och kräftdjur.

– Först nu har vi med pengar från Havs- och vattenmyndigheten haft möjlighet att göra dessa inventeringar, säger Anita Tullrot, marin naturvårdsförvaltare på Länsstyrelsen.

De viktigaste uppväxtområdena för torsk, vitling och ål påträffades i grunda skärgårdsmiljöer, bland annat öster om nationalparken.

– Det här är områden med ett relativt högt tryck från båttrafik, strandexploatering och övergödning. Det kan därför vara viktigt att se över skyddet av dessa miljöer, säger Ulf Bergström, forskare på institutionen för akvatiska resurser på SLU i ett pressmeddelande.

I några av de djupaste tråldragen fångades blåkäxa och havsmus. Klorockan visade sig också vara oväntat talrik. Det är troligt att risten i räktrålarna haft en positiv effekt på fiskarna. Risten är ett galler i trålen som sorterar ut fisk och annan bifångst.

Bestånden av torskfiskar befinner sig dock fortfarande på generellt låga nivåer.

– Vi ser ingen tydlig återhämtning trots många års uppehåll i fisket. Men i de djupaste delarna finns tre gånger så mycket fisk och kräftdjur jämfört med grundare områden i Kosterhavet. Här finner vi också enstaka individer av stor och könsmogen torsk och kolja, vilket nästan helt saknas längs övriga Bohuskusten. Det kan vara tecken på lokala lekbestånd, säger Andreas Wikström, miljöanalytiker på institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements