Bra situation för de flesta fiskbestånd i Nordsjön

Enligt ICES (Internationella Havsforskningsrådet) rådgivning inför 2018 är situationen för fiskbestånden i Nordsjön god men ändå föreslås många kvoter minska. Detta förhållande är märkligt och kritiseras av yrkesfiskare och verkar inte helt förståeligt ens för forskarna själva.

För sill är läget utmärkt i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Fiskeridödligheten är låg och biomassan hög. Rekryteringen har dock minskat de senaste åren. Läget för skarpsillen (brislingen) är att ICES föreslår en minskning av kvoten (TAC) med 33% inför 2018 i Nordsjön och 36% i Skagerak och Kattegatt. Skarpsill är en kortlivad fisk och kvoterna går upp och ner som en jojo.

För sej gäller att fiskeridödligheten är hög, men biomassan är hög och rekryteringen mycket god. ICES föreslår trots det en mindre minskning av kvoten i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt såväl som väster om Skottland och kring Rockall. Koljan (kuller) har det besvärligare, fiskeridödligheten är för hög men biomassan har ändå stigit och ICES föreslår en ökad kvot i Nordsjön, Skagerak och väster om Skottland. Med tanke på att fiskeridödligheten är för hög verkar det vara ett underligt råd. För vitling föreslår ICES en ökning av kvoten i Nordsjön då rekryteringen ser ut att vara god. Trots att beståndet av kummel (kulmule) ökar i Nordsjön och fiskeridödligheten låg föreslår ICES ändå en minskning av kvoten. Ett något svårförståeligt råd. För den kommersiellt viktigaste vitfisken, torsk, rekommenderar ICES en ökning av kvoten inför 2018.

För plattfisk så rekommenderar ICES en ökning av kvoten för slätvar men för piggvar finns ännu ingen rekommendation torts att de två arterna fiskas på en gemensam kvot. För tunga i Skagerak och Kattagatt råder stor osäkerhet då biomassan är låg även om fiskeridödligheten är låg. ICES rekommenderar minskad TAC. Det gör de även vad det gäller tunga i Nordsjön där fiskeridödligheten är för hög även om den gått ner. För bergtunga (rødtunge) och rödtunga (skærising). Vad det gäller skrubbskädda (skrubba) och sandskädda (ising) så verkar bestånden gå upp. ICES rekommenderar ingen TAC för dessa arter i Nordsjön, Skagerak och Kategatt. Det finns i Sverige och Danmark inget riktat fiske på dessa arter i det aktuella havsområdet. ICES råd för den kommersiellt viktiga rödspättan är en minskning av TAC med omkring 15% trots att biomassan stigit.

För kräfta (jomfruhummer) som är en av de viktigaste arterna i det svenska fisket i Skagerak och Kattegatt där ICES föreslår en minskad kvot. Bestånden av kräfta har det bra i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt.

Flera av råden från ICES är ganska svårförståeliga. Kvoten föreslås öka för bestånd där det inte verkar vara så bra medan minskningar föreslås för bestånd där utvecklingen är positiv och fiskeridöligheten är låg. Sådana råd verkar helt ologiska och det minskar förstås förtroendet för råden att de inte går att förstå. Att inte heller forskarna verkar begripa rådgivningen fullt ut gör inte trovärdighetens större:

Og det er netop også hvad rådgivningen for en række arter er. Der er nemlig tale om en fremgang for flere arter for den samlede bestand, altså biomassen, og det er ganske positivt. Til gengæld er det negativt, at kvoterne i samme moment ser ud til at blive beskåret for en række arter.

Og det er som flere fiskere konstaterede det, slet ikke positivt. Fiskeri Tidende søgte efter mødet en forklaring på forholdet mellem frem- og tilbagegang.

– Det kan vi heller ikke helt forklare, lød det korte svar fra Morten Vinther fra DTU Aqua efter mødet.

Ihvertfald er det vanskeligt at forklare forholdet. Professor Clara Ulrich nævner dog, at det handler om den politiske bestemte målsætning om at opnå MSY, altså et maksimalt bæredygtig udbytte, for de bestande, der fiskes.

– Når man stadig er over Fmsy, som er tilfældet for de fleste bestande, så skæres der i kvoten. Så længe man er over prøver man at reducere fangsterne, siger Clara Ulrich.

Morten Vinther forklarer, at det er indgangen af de nye årgange, der er for svag.

– Hvis ikke der er noget, der følger op fra neden af, så er der ikke noget til at erstatte forældrefisk. Det er lidt det, der er historien.

Biologerne beregner således antallet af fisk i hver aldersgruppe ud fra deres gennemsnitlige vægt. Og hvis en aldersgruppe mangler, så mangler dens vægt også i beregningerne.

Om inte ens forskarna begriper sina egna råd är det nåt som är allvarligt fler med rådgivningen. Det är naturligtvis något som måste åtgärdas om rådgivningen inte helt ska förlora sin trovärdighet. Rådgivningen från ICES måste vara logisk, den måste gå att förstå och forskarna borde ju faktiskt kunna begripa vad de gör och säger. Om de inte begriper rådgivningen så kan ingen förvänta sig att allmänhet, politiker och yrkesfiskare kan begripa den.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements