WWF:s fiskguide – delvis en märklig produkt

WWF har återigen gett ut sin fiskguide med rekommendationer om vilken fisk som de tycker är bra att äta och vilken de inte tycker är bra. Det mesta i den verkar rimligt och vettigt, men det finns som vanligt ett antal märkliga saker i den och i de uttalanden som görs kring den. Räka (nordhavsräka) från Skagerak och Kattegatt får exempelvis rött ljus om den inte är MSC eller Krav-certifierad. All räka från Skagerak och Kattegatt är MSC-märkt så rekommendationen förefaller något märklig och ganska meningslös. Samma resonemang gäller kräfta. All kräfta från Skagerak och Kattegatt är MSC-märkt.

Att östersjötorsk får rött ljus i WWF:s guide är också lite märkligt egentligen. Det bedrivs inget överfiske på något sätt. Sannolikt är fisket långsiktigt hållbart då bara cirka hälften av kvoten landas. Att bara hälften av kvoten landas betyder också att den vetenskapligt rekommenderade kvoten (som i stort sett följs av beslutsfattarna när de beslutar kvotens storlek) inte betyder nånting i förhållande till det verkliga fisket.

Det  är svårt at bedriva ett lönsamt torskfiske av tre anledningar, torsken är småväxt, den är sjuk på grund av sälmask och levermask, två parasiter som sprids av säl, och sälen skadar och äter upp fångsten i garnen. Trålfisket är det enda som går att få någorlunda lönsamt. Att då förbjuda trålfiske skulle innebär ett slut för i stort sett allt småskaligt fiske i södra och östra Sverige.

Det är varken trålfiske eller fiskförvaltning som är problemet utan helt andra saker som klimatförändringar (ger varmare hav och födobrist), övergödning (ger syrebrist med förstörda lekområden och födobrist som resultat, beror huvudsakligen på landbaserade utsläpp) och säl (som inte förvaltas). Dessa problem drabbar främst yrkesfisket som blir olönsamt och det leder till att kvoten inte fiskas upp. WWF:s fiskguide innebär nu ytterligare problem för de hårt ansatta torskfiskarna i Östersjön.

Rödtunga får rött ljus. Det är en okvoterad art i Skagerak och Kattegatt. Rödtunga fiskas i huvudsak med bottentrål och sannolikt mycket lite med snurrevad. Det är inte olagligt med utkast av rödtunga. Ingen vet dock om det kastas ut mycket eller lite, så att påstå att det kastas ut mycket som WWF gör är lite märkligt. men kanske är problemet just att rödtunga är en okvoterad art. Rödspätta fiskas till stor del med snurrevad men mycket tas också med bottentrål och bomtrål (bomtrål används dock inte i Sverige och nästan inte alls i Danmark). Rödspättekvoterna fiskas i stort sett aldrig upp. Varför rödspätta då skulle ha rött ljus för att läget försämrats (ingenting i verkligheten tyder på det) förefaller klart underligt. Betygssättningen för dessa två plattfiskar är ganska obegriplig.

Varför sillen fångad med snörpvad (ringnot) får gult ljus är för mig också obegripligt. Det är det miljö- och klimatvänligaste fiskesättet som finns och sillbestånden förvaltas långsiktigt hållbart. Även det västra beståndet i Östersjön (Rügensill) som fiska smed flyttrål i Östersjön såväl som i Kattegatt och Skagerak samt med garn i Öresund. Varför skarpsillen från Skagerak och Kattegatt (används till ansjovis) är gulmärkt är också svårbegripligt. Cirka 10% av den svenska kvoten landas och svenskarna är egentligen de enda som fiskar för konsumtion.

Cirka 30% av världens fiskbestånd är överfiskade och 50% fiskas i enligt de fiskeripolitiska mål som finns (fullt utnyttjade enligt MSY, maximalt hållbart uttag). 10% av världen fiskebestånd utnyttjas inte full ut. Att formulera det som att 90% av världens fiskbestånd fiskas för hårt som WWF gör är oärligt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements