Skarpsill med sikte på miljömärke

Nu ska svenska och norska skarpsillfiskare låta sina fisken bli granskade för att se om de klarar kraven för att få använda MSC:s miljömärke. Skarpsill är den fisk som används till ansjovis.  Lyckas de kan nästa års påskbord få ytterligare ett miljömärkt inslag. Det fiske som berörs av denna granskning är dock bara en mindre del av skarpsillsfisket. Den lilla del som handlar om riktat skarpsillsfiske för tillverkning av ansjovis.

Huvuddelen av all skarpsill som fiskas används till fiskmjöl och fiskolja. av svenska fiskare bedrivs det fisket till stor del i Östersjön. Det fisket genomgår för närvarande en annan granskning för MSC-märkning.

Skarpsillfisket har genomgått en förhandsbedömning som visar att det kommer bli en stor utmaning att klara MSC:s krav. Det råder osäkerhet kring hur stort beståndet av skarpsill egentligen är. För att ta reda på det behöver fisket ta fram vetenskapliga uppgifter på hur beståndet mår.

— Vi är medvetna om  att det är en del uppgifter kring fisket som är osäkra, men kommer anlita SLU för att få fram vetenskaplig fakta om bestånden, säger Björn Lindblad, i den pelagiska producentorganisationen, SPFPO, som anslutit sig till MSC:s miljöprogram.

Kärt barn har många namn.  Strömming och sill är samma art, men skarpsill (latin: Sprattus sprattus) är en egen art. Den används alltså delvis främst till ansjovis. Men det finns, förvillande nog, även en fiskart som heter ansjovis (latin:  Engraulis encrasicholus ) som i Sverige säljs under namnet sardeller, vanligen inlagda i olja och salt.

Ansjovis med MSC:s miljömärke finns överhuvudtaget inte idag. Klarar skarpsillfisket MSC:s krav, så kan vi i framtiden äta Jansons frestelse och andra rätter, med MSC-märkt ansjovis. Det smakar alltid extra gott om man vet att fisken är fångad med omsorg om både fiskbestånden och havsmiljön.

Fisket som just nu granskas för MSC-märkning är det svenska fisket av skarpsill i Skagerak och Kattegatt och det norska fisket i Oslofjorden. Fisket sker på vinterhalvåret med start i september och fram till januari.

Fångsten har varierat mellan 1 760 ton (2013) och 9 500 ton (1999). De senaste 5 åren har fångsten varit mindre än 2 800 ton.  Skarpsillen konserveras och saluförs i Skandinavien och norra Europa. Skarpsill fiskas i Skagerak och Kattegatt med snörpvad eller flyttrål. Snörpvad har ofta kombinerats med lysfiske och sådant fiske bedrevs till för några år sen långt in i den svenska skärgården. Numera är det inte längre tillåtet i fjordsystemet innanför Tjörn och Orust på det sätt som det var tidigare.

Skarpsill

Skarpsillen förekommer i Sverige vid Bohuskusten och i Östersjön. Den fångas när den är 11–13 cm lång, saltas, läggs in och kryddas bland annat med kanel, svartpeppar, kryddpeppar, lagerblad, kryddnejlika, kardemumma och sandelträ.

Ansjovis uppfanns av salteriägaren Gustav Andersson i mitten av 1800-talet. Den tillverkades då vid Dorthes Konservfabrik, i Fjällbacka som ligger i Bohuslän.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Snörpvad, MSC-märkning, Skarpsillsfiske, Flyttrål, MSC, Skarpsill, Skagerak, Kattegatt, Oslofjorden, Fiske