Nästan alla fiskemetoder innebär bifångster

De flesta fiskemetoder innebär bifångster. Med några undantag. Bifångster kan vara av olika sort, fåglar, havslevande däggdjur, sköldpaddor, utrotningshotade och överfiskade fiskarter, för små exemplar av målarten osv.

Undantagen när det gäller bifångster är de fiskeredskap som många av de allra största fiskebåtarna använder, då pratar jag om de största i världen, såväl som här hemma i de nordiska länderna. Snörpvad (ringnot) och pelagisk trål. Dessutom några av de redskap som kustnära mindre fiskare använder. Burar och tinor. Men det beror också på typen av fiske. Fiske efter skarpsill med ljus och snörpvad kan innebär stora bifångster om det utförs på alltför grunt vatten och vårdslöst. Det betyder också att mindre snörpvadsbåtar som kan fiska nära kusten i större utsträckning än de riktigt stora båtarna riskerar att få bifångst. Burar och tinor används i huvudsak vid fiske av havskräftor och hummer, men det går att tänka sig att det skulle kunna vara möjligt att också fånga en del sorters fisk med dem.

Fågel på backekrok. Projeto Tamar Brazil.Marine Photobank

Den fångstmetod som verkar döda flest fåglar är backefiske (långrevsfiske, linfiske), men även i drivgarn och sättgarn (bottengarn och andra garn som är frönakrade på något sätt) kan fåglar fastna. Drivgarn och sättgarn har i stora delar av världen lika stor andel bifångst som bottentrål och dödar dessutom en stor mängd mindre valar (delfiner, tumlare etc) samt utrotningshotade och sällsynta hajar och rockor. I vår del av världen är problemen mindre med garn än med bottentrål.

Delfin i garn. Foto: Oceana

Bottentrål har normalt stor bifångst av andra fiskar än målarten och det är svårt att helt sortera bort annan fisk om de som fiskar riktar sig mot fisk. Här i vår del av världen och i Västerhavet är fisket oftast inte inriktat på en specifik art då det inte fungerar, utan fisket bedrivs på fisk eller plattfisk. Vid fiskfiske få mycket plattfisk som bifångst och omvänt. Artsorterande rist fungerar inget vidare. Däremot kan kanske storlekssorterande rist fungera i viss mån då mindre fiskar då inte fångas. Vid räkfiske och kräftfiske fungerar artsorterande rist bra. Bifångsten minskar rejält. I stora delar av världen används dock inte artsorterande rist.

I räkfisket är problemet dock också ett annat. Alltför mycket liten räka (lus) fångas och får sen slängas ut död, eller så slängs råräka ut olagligt. Råräka är mindre räkor, som kan säljas till industrin men inte som kokta färska, betingar ett mycket lägre pris än kokräka. Kokräkor kokas ombord och säljs färska till 7-10 gånger högre pris än råräka och ekonomiskt är det därför mycket fördelaktigt för räkfiskare att slänga ut råräka (dumpa råräka) för att fiska mer kokräka.

Bottentrålning kan delvis ersattas av burfiske (för kräftor) och av garn i viss mån eller av snurrevad (såväl dansk som skotsk, också kallad flyschooter) kan användas vid fiske av plattfisk och fisk. Men för fiske av räkor kan bottentrål inte ersättas och det vore inte heller möjligt att ersätta allt bottentrålsfiske efter kräftor eller fisk med andra redskap.  Men garn kan alltså bara var en ersättning för bottentrål i vår del av världen om syftet är att minska bifångsterna. I många andra andra delar av världen innebär garnfiske lika stora problem med bifångster som bottentrålning (det visar en rapport från Oceana om bifångster i fisket i USA klart och tydligt) och dessutom finns det inga tekniska lösningar för garnfiske som kan minska bifångsterna så som det finns för bottentrålsfiske.

Backor används både för att fånga bottenlevande fisk och då är mängden dödade fåglar liten. Värre är det när backor används högre upp i vattnet för fiske av tonfisk etc. Vid bottenfiske är backefiske att föredra framför bottentrålning om det är möjligt. Vilket det är för många fiskarter. Backefiske efter tonfisk etc kan däremot ersattas med snörpvadsfiske efter samma fiskarter. Det går också att byta krokar till modeller som inte fångar lika många fåglar.

När det gäller garnfiske så är det så att det mest skadliga garnfisket när det gäller sjöfågel och havslevande däggdjur såväl som sköldpaddor är drivgarnsfisket. Det är förbjudet i Europa och i en del andra delar av världen. Detta fiske kan sannolikt helt ersättas av andra fiske3metoder inklusive pelagisk trålning och snörpvadsfiske.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fiskemetoder, Bifångster, Delfiner, Tumlare, Snörpvad, Ringnot, Flyttrål, Pelagisk trål, Burar, Tinor, Burfiske, Backor, Backefiske, Bottentrål, Långrev, Garnfiske, Sättgarn, Drivgarn, Snurrevad, Fiske, Fiskfiske, Demersalt fiske, Kräftfiske, Räkfiske, Pelagiskt fiske