Avtal mellan EU och Norge om fisket klart

Förra året blev avtalet mellan Norge och EU om fiske i varandras ekonomiska zoner inte klart förrän långt in på det nya året. I år är det klart i god tid innan det nya året. Avtalet reglerar de mängder som EU-båtar får fiska i norska vatten och omvänt.

2015 års kvoter har fastställts i enlighet med etablerade förvaltningsplaner och de är grundade på vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet, ICES. Under förhandlingarna rådde oenighet både mellan EU och Norge och inom EU-delegationen angående vissa kvoter. För torsk i Nordsjön och Skagerrak ville exempelvis Sverige ha en oförändrad kvot medan andra EU-länder ville höja. Förhandlingarna slutade med att det blir en ökning på kvoten med fem procent. En ökning av kvoten för torsk motiverades av att parterna vill nå en balans med övriga kvoter som tas i samma fiske, exempelvis kolja som nästa år får höjd kvot.

Norge hade en stark önskan att öka kvoten för räka. Förhandlingarna slutade med att kvoten för räka i Nordsjön och Skagerrak höjs med femton procent jämfört med 2014.

– Den kvotnivå som nu fastställdes för räka i Nordsjön och Skagerrak och som innebär en ökning förutsätter att alla fångster av räka landas, säger Karin Linderholm på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

För danska fiskare är det viktigt för fisket av torsk, kolja och mycket annat. För svenska fiskare handlar det väl mest om räkfiske. Beslutade kvoter (TAC) för 2015 för torsk, kolja (kuller, hyse) och räka har ökat medan TAC för sill i Nordsjön och Skagerak har minskat något:

Aftalen for 2015 indebærer, at der for 2. år i træk sker en stigning i kvoterne for torsk i Nordsøen og Skagerrak med 5 pct. På forhånd havde Danmarks Fiskeriforening PO meldt ud, at en større stigning i kvoterne var berettiget.

– Det går fremad for torskebestanden i Nordsøen og Skagerrak. Det er meget positivt, og derfor er vi meget optaget af, at kvoterne afspejler de reelle fiskerimuligheder – ellers tvinges fiskerne til udsmid. En større stigning end de aftalte 5 pct. havde derfor været fuldt berettiget, lyder det fra formand Svend- Erik Andersen.

Stigningen i torskekvoten følges af en stigning i kvoterne for kuller med godt 6 pct., en stigning for rejer i Skagerrak med 15 pct., og en stigning i kvoten for rødspætte i Nordsøen med 15 procent, så kvoten kommer op på det højeste niveau nogensinde.For sej og sild i Nordsøen sker der en reduktion på henholdsvis 15 pct. og 5 pct. For rødspætte i Skagerrak forbliver kvoten uændret. For en række andre arter fastholdes fiskerimulighederne på samme niveau som for 2014.

Som en anpassning till landningsförbudet inom det pelagiska fisket i Västerhavet som införs vid nyår har bifångstkvoten för sill i Nordsjön ökats med 20%:

For industrifiskeriet medfører aftalen, at sildebifangstloftet i Nordsøen øges med 20 pct.

– Det er positivt, at man her følger den biologiske rådgivning, ikke mindst i lyset af, at vi står over for en kolossal udfordring i industrifiskeriet med indførelse af landingspåbuddet i fra 1. januar 2015. Vi havde også gerne set en lignende stigning i Skagerrak, men det viste sig desværre ikke muligt under forhandlingerne og det skaber bekymring i forhold til det kommende landingspåbud, siger formand Svend-Erik Andersen.

Sill är vanlig bifångst vid skarpsillsfiske och kanske också vid en del annat industrifiske. Industrifiske är fiske av tobis, skarpsill, vitlinglyra, blåvitling, trynfisk och taggmakrill för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om TAC, Kvoter, 2015, Avtal, Torsk, Räka, Sill, Kolja, Sej, Kräfta, Norge, EU, Danmark