Storskaligt pelagiskt fiske är Sveriges mest miljövänliga fiske

I Sverige och norra Europa är storskaligt pelagiskt fiske inriktat på små pelagiska fiskar som sill, makrill, skarpsill (brisling), tobis, vitlinglyra (sperling), blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), trynfisk (havgalt) och lodda. Fisket bedrivs med snörpvad (ringnot, purse seine, surrounding nets), pelagisk trål (flyttrål) och i mindre utsträckning med bottentrål och semipelagisk trål (det är kanske främst tobis och vitlinglyra som fiskas med sådana redskap). Svensk båtar fiskar främst sill, skarpsill och tobis. Skarpsill och sill främst i svenska farvatten, tobis långt ute i Nordsjön.

Fiske av mindre pelagisk fisk är oavsett redskap det mest bränsleeffektiva fisket. Det klimatmässigt bästa fisket helt enkelt.  Ju större fiskebåt ju bättre kan en faktiskt säga.. För större båtar kan stanna längre ute till havs och behöver inte uppsöka hamn så ofta. Det är väsentligt för bränsleförbrukningen då fisket ofta bedrivs långt från land.

I en rapport om det danska fisket som DTU Aqua gjort går forskarna igenom en lång rad miljöaspekter som sammantaget visar att storskaligt pelagiskt fiske är det mest miljövänliga fisket medan småskaligt demersalt fiske som bedrivs med bottentrål, bomtrål eller musselskrapor är det fiske som är mest problematiskt. I rapporten konstaterar de att problem med bifångst och utkast av fisk främst finns i det demersala fiske. I fisket med bottentrål på kräfta (jomfruhummer) kastas exempelvis uppemot 65% av fångsten ut i en del fisken. Garnfiske av torsk (också det ett demersalt fiske) har mycket små bifångster och utkast. Det vanligaste redskapet i det småskaliga demersala fisket är dock bottentrål.

När det gäller småskaligt fiske med garn, backor etc så har rapporten inte tillräcklig med uppgifter för att ange förbrukning, men andra rapporter visar på att detta fiske inte är speciellt bränselsnålt utan är klimatmässigt sämre än storskaligt fiske  med flyttrål och snörpvad. Detta då båtarna i förhållande till mängden fångad fisk förbrukar mycket bränsle vid fären till och från fiskeplatserna. Andra undersökningar har kommit fram till att storskaligt pelagiskt fisk är klimatmässigt bäst:

Baseret på Bastardie et al. (2013)’s undersøgelser og den generelle vurdering for de mest gængse redskabstyper fra Suuronen et al. (2012) vurderes det – når man ser bort fra variationer mellem fartøjsstørrelser indenfor samme fiskeri – at dét kommercielle fiskeri, der har det laveste, relative energiforbrug, målt som mængden af brændstof divideret med værdien af landinger er i) notfiskeriet efter makrel og sild (Tabel 4.5.1). Derefter kommer i tiltagende rækkefølge fiskerierne med ii) bundtrawl efter tobis, skotsk vod efter torsk og kuller, snurrevod efter rødspætter og torsk, pelagisk trawl efter makrel, sild og brisling, og nedgarn, iii) skraber efter blåmuslinger, bundtrawl efter sperling og bundtrawl efter sild og brisling, iv) bundtrawl efter torsk og rødspætte, v) bundtrawl efter jomfruhummer og blandet konsum og efter rejer.

När det gäller skador på bottnarna så är det återigen det demersala fisket med bottentrål som är det stora problemet vid sidan av fisket med musselskrapor. Pelagiskt fiske med snörpvad och flyttrål orsakar inga skador alls, men det gör, om än mycket begränsade, småskaligt fiske med garn, burrar och tinor.

I vissa fisken förekommer också bifångster av fåglar och havsdäggdjur. Med bottenfiskande redskap som bottentrål och snurrevad förekommer ingen sådan bifångst, men det är vanligare vid garnfiske (alltid småskaligt fiske i svenska och danska farvatten) och backefiske. Bifångst av havsdäggdjur tycks vara vanligast vid garnfiske.

Sammantaget kommer rapporten från DTU Aqua till slutsatsen att pelagiskt fiske med pelagisk trål och snörpvad är det absolut miljövänligaste fisket tillsammans med backefiske (långrev) och makrilldörjfiske (för få fiskare i Danmark och därför inga uppgifter om det). Det pelagiska fisket är i stort sett alltid ett storskaligt fiske. Backefiske är ett demersalt fiske som både burkar vara storskaligt och småskaligt. I Sverige och Danmark är det i en begränsad utsträckning det förekommer och då som ett småskaligt fiske. Laxfiske med backor (linfiske, långrev) är numera förbjudet av miljöskäl och därför finns inga siffror för det. Vad det gäller miljövänlighet följer därefter burfiske, garnfiske och storskaligt pelagiskt fiske med bottentrål och semipelagisk trål efter skarpsill och tobis. Sämst är demersalt fiske med bottentrål vilket i Sverige och Danmark i mycket stor utsträckning är det småskaligt fiske.

Tabell från DTU Aquas rapport. Ju färre stjärnor ju miljövänligare fiske.

I mitten av tabellen återfinns det pelagiska fisket som ju i allmänhet är storskaligt. Det demersala fisket med bottentrål (kräfta, räkor, torsk, rödspätta) framstår i en klass för sig när det gäller att vara negativt för miljön och klimatet. Detta fiske är i huvudsak ett relativt småskaligt fisket jämfört med det pelagiska fisket.

De enda fiske i Sverige som bedrivs på utrotningshotad fisk är ett småskaligt fiske. Det är ålfisket på syd- och ostkusten. Det borde inte vara tillåtet överhuvudtaget.

Tidningen ETC påstår i sina artiklar att demersalt och småskaligt fiske är mer miljövänligt. Det är ett falskt påståenden. Inget demersalt fiske är miljövänligare en pelagiskt fiske. Det vanligaste fiskeredskapet vid småskaligt fiske är bottentrål. Det är ett av de mest miljöfientliga fiskeredskapen. Småskaligt fiske är alltså per definition inte ett miljövänligt fiske. På denna punkt har alltså ETC totalt fel. Helt fel. Ett så allvarligt misstag hade kunnat undvikas om de kontaktat personer med verklig kännedom vad det gäller fiskerinäringen.

Vad det gäller kustnära fiske är det i allmänhet mer miljö- och klimatvänligt än det demersala fisket rent generellt. För nära kusten får inga typer av trålar användas. Därmed är det kustnära fisket i allmänhet mer miljövänligt än demersalt fiske i stort, men det gäller inte det kustnära räkfisket i norra Bohuslän då detta bedrivs med bottentrål. Inte heller gäller det ålfisket på syd- och ostkusten. Däremot gäller det både det storskaliga (en båt) och småskaliga pelagiska fisket med snörpvad längs med kusten.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Miljö, Klimat, Miljövänligt fiske, Stroskaligt fiske, Småskaligt fiske, Snörpvad, Flyttrål, Pelagisk trål, Bottentrål, Garn, Backor, Långrev, Musselskrapor, Bomtrål, Pelagiskt fiske, Demersalt fiske, Kräftfiske, Danmark, Sverige, Kustnära fiske