Industrifisket på 1800-talet

På 1800-talet började också bönder använda fiskrens från sillfabriker och avfallet från silloljefabrikerna till gödsel. Kring 1830 kom också upptäckten att guano (fågelspillning från sjöfåglar) kunde användas till gödsel. Då detta ju bestod av rester från den fisk som sjöfåglarna ätit började kemister experimentera med tillverkning av gödsel direkt från fisk. I slutet av 1850-talet lyckade norska forskare och företagare framställa användbar guano direkt från fisk.

I Nordnorge expanderade därefter utvecklingen med en massa små lokala guanofabriker som försörjdes av ett industrifiske av sill. Efter en tid insåg producenterna av guanon att den även fungerade bra som kraftfoder till nötboskap och svin. Även i USA skedde en liknande utveckling. På så sätt skapades grundvalarna för fiskmjölsindustrin. Industrifisket som startade i 1700-talets Bohuslän i Sverige flyttade till andra delar av världen, främst till Peru, USA och Norge.

Under sillperioden i Bohuslän 1877-1906 byggdes också en mängd guanofabriker, främst från Marstrand i söder till Sotenäset i norr. Sillfisket på kusten var fortfarande i huvudsak ett fiske med landvad och till en del också med drivgarn lite längre ut. Samtidigt började också fiskeflottan i Sverige motoriseras och snörpvaden infördes i landet vilket gjorde det möjligt att fiska sill ute till havs. Göteborgsområdets fiskare som hade god ekonomi var tidigt ute med motoriseringen och kunde också investera i snörpvadar. Detsamma gällde fiskare på småöarna söder om Tjörn och på Sotenäset. Vid mitten av 1800-talet startade skarpsillsfiske för konsumtionsändamål i Sverige (inlagd ansjovis). Detta fiske kom att ta ordentlig fart när snörpvaden introducerades i Sverige.

Westkustens Olje & Guanofabrik. Foto: Alvar Clevfors/Bohusläns Museum

På 1870-talet uppfanns margarinet varvid en ökad efterfrågan på olja från sill uppkom. Sillolja blev också tillsammans med olja från valar grunden till den moderna färg- och kemikalieindustrin i Norge och Danmark.

I England och på kontinenten utvecklades samtidigt det moderna trålfisket som bedrevs med stora ångdrivna fiskebåtar. Järnvägens utbyggnad möjliggjorde snabba transporter från fiskehamnar till stora städer och en stor konsumtionsmarknad för fisk utvecklades. Något som i Sverige kom att gynna Göteborgsfiskarna och i England fiskarna på östkusten. I England, Nederländerna och Tyskland fanns också ett omfattande drivgarnsfiske på sill för konsumtion. De fiskare som gynnades av utvecklingen fick ett överskott på kapitalt som under 1900-talet början kom att ge dem ytterligare försprång.

Vid slutet av 1800-talet och fram till 1920-talet tillverkades fiskmjöl i huvudsak hantverksmässigt och småskaligt. Det användes till gödsel och foder. Det senare skulle på 1900-talet bli det huvudsakliga användningsområdet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fiske, Norge, USA, Peru, Stilla Havet, Nordatlanten, Sill, Industrifiske, Fiskmjöl, Guano, Guanofabriker, Djurfoder