Greenpeace påstår i en undersökande artikel av Maeve McClenaghan and Crina Boros att storskaligt fiske tvingar bort det småskaliga fisket. Greenpeace undersökning är dåligt gjord och slutsatserna felaktiga. Dels är kvoterna felaktigt räknade, del handlar de stora kvotägarna om pelagiska fiskeriföretag som ägnar sig åt uthavsfiske på sill, makrill, blåvitling etc. De konkurrerar inte med småskaligt fiske, de fiskar inte samma arter och de fiskar inte nära kusten. Greenpeace jämför helt enkelt äpplen och päron.
De har tagit de fiskeriföretag som hör hemma i England och Wales och räknar deras kvoter som engelska samt räknar sen ihop alla kvoter som kan se som engelska och tar företagen andel av dem. Det är ett orimligt sätt at räkna. Huvuddelen av de tre nämnda företagens kvoter finns i farvatten väster och norr om Skottland liksom i två av fallen i skotska dotterbolag.
Enligt Greenpeace handlar det om tre företag, Cornelis Vrolijk, Interfish och Andrew Marr International, som kontrollerar 61% av de engelska kvoterna. Att det sistnämnda företaget är med beror på ett misstag av artikelförfattarna. Bolaget är delägare i en lång rad fiskeriföretag och fiskebåtar men bara med minoritetsandelar. Dessa andelar ägs av Peter & J. Johnstone Co Ltd som också förvaltar fiskerättigheter (kvoter) för en mindre grupp av båtar de sannolikt kontrollerar. Men huvuddelen av de kvoter Greenpeace hävdar att Andrew Marr har kontroll över är inte kontrollerade av företaget. Greenpeace uppgift är felaktig.
Interfish och North Atlantic Fishing Co Ltd (Cornelis Vrolijk dotterbolag i Storbritannien) är stora innehavare av fiskerättigheter till pelagisk fisk. Båda företagen ägs av nederländska intressen. Huvuddelen av rättigheterna finns för Interfish i ett skotskt dotterbolag, Altaire Fishing Co Ltd, och ett skotsk systerbolag, Northbay Fishing Co Ltd. Dessa rättigheter borde inte räknas som engelska men det gör Greenpeace. Det är ett helt orimligt sätt att räkna.
Interfish äger dock också ett antal små fiskebåtar som ägnar sig åt fiske i sydvästra England och har med andra ord en stora lokal betydelse i området. I sydvästra England har de en stor andel av fisket och av fiskerättigheterna.
När det gäller North Atlantic Fishing Co Ltd så har det bolaget en stor del av sina fiskerättigheter i engelska farvatten, men en lika stor del i skotska vatten. Att räkna alla deras brittiska fiskerättigheter som engelska är därför också orimligt.
Sammanfattningsvis kan vi säga att den undersökande artikeln som Greenpeace presenterat inte har undersökt verkligheten utan nåt imaginärt land där Greenpeace alltid har rätt. Artikeln innehåller faktafel, helt felaktiga premisser och antaganden vilket gör slutsatserna totalt felaktiga och orimliga.
Tre företag kontrollerar inte 61% av Englands och Wales kvoter. Det går överhuvudtaget inte att räkna på det vis som Greenpeace gjort. Genom utformningen av kvotsystemet kan det inte avgöras utifrån ett företags huvudkontor vilka kvoter de har del av. Det går inte att dela upp det brittiska fisket i en engelska del, en skotsk del, en nordirländsk del osv. Exempelvis är ett nordirländskt företag, Voyager Fishing Co Ltd, en av de största fiskerättsinnehavarna i engelska vatten i Nordsjön. De har större eller lika stora engelska kvoter än Interfish och det har också de skotska företagen Klondyke Fishing Co Ltd och Lunar Fishing Co Ltd.
Interfish har inga 26%, North Atlantic Fishing (Cornelis Vrolijk) inga 23% och Andrew Marr inga 12%. Det går inte att räkna så som Greenpeace gör. För att se stora kvotinnehavare så måste vi se på hela den brittiska kvoten. Då domineras innehaven av pelagiska fiskerättigheter (kvoter) av 5 företag, North Atlantic Fishing, Interfish, Voyager Fishing, Klondyke Fishing och Lunar Fishing. Det ser lite olika ut beroende på art och fiskevatten, men dessa fem företag finns med i toppen i de flesta områden. Samtidigt påverkar det inet det småskaliga fisket. De små båtarna som är byggda för demersalt fiske nära kusten kan inte fiska blåvitling på 500 meters djup eller makrill på den öppna Atlanten väster om Skottland och Irland. De små båtarna kan inte heller fiska sill långt ute i Nordsjön.
Stora pelagiska båtar konkurrerar inte ut små demersala fiskebåtar. De fiskar inte på samma ställen och inte på samma arter. Greenpeace ljuger, Greenpeace har fel.
Så här ser det egentligen ut med de enda totalsiffror som möjliggör en ordentlig jämförelse och genomgång av fiskerättighetsinnehavet:
Total antal FQA-enheter 2016, företag, antal enheter, andel, ägare
Lunar Fishing, 646 648, 8,0%, Buchan
Interfish, 638 443, 7,9%, Colam
Klondyke Fishing, 506 953, 6,3%, Tait
North Atlantic, 473 454, 5,9%, Cornelis Vrolijk/Jaczon
Voyager Fishing, 405 537, 5,0%, Mccullough
Andrew Marr International, 246 192, 3,0%, Marr
Mewstead LLP, 194 770, 2,4%, Tait och West
SFO Ltd, 182 768, 2,2%, Scottish Fishermen’s Association
Quantus, 173 995, 2,1% MV Quantus Ltd (Buchan) och P & J Johnstone
Christina S, 172 650, 2,1%, Freedom Fish Ltd/Shannon Fishing Ltd (Simpson)
Serene Fishing, 165 662, 2,0%
Research Fishing, 163 974, 2,0%
LHD Ltd, 152 186, 1,9%, Williamson (inklusive Adenia Fishing)
Antares Fishing, 143 834, 1,8%
SIC, 143 448, 1,8%, Shetland Islands Council
Zephyr Fishing, 139 454, 1,7%, Irvine
Sunbeam Fishing 131 075, 1,6%, Duthie och Caley Fisheries
Castlehill LLP, 121 454, 1,5%, West
Uk Fisheries, 120 876, 1,5%, Samherji och Parlevliet & van der Plas
För flera av företagen på Shetland såsom Serene, Antares och Research är ägandet spritt bland folk med olika efternamn. De är säkert släkt med varandra men det är svårt att avgöra och därför finns ingen uppgift om ägare för de bolagen. Research Fishing ägs sannolikt av personer med anknytning till LHD Ltd och dess ägare då Research har LHD som managementbolag.
Om vi räknar ihop de bolag och båtar (Christina S och Quantus är med i tabellen) i vilka Peter & J Johnstone (Andrew Marr International) har minoritetsandelar så blir det 358 556 FQA-enheter vilket är ungefär 4,4%. Sammanlagt skulle det ge Andrew Marr International 604 748.
Samherji äger också Onward Fishing Company som innehar 43 155 FQA-enheter.
Andelarna i tabellen motsvarar inte värdet av innehaven, då pelagisk fisk är värd mycket mindre per enhet än demersal fisk. Alla företag i tabellen sysslar i huvudsak med pelagiskt fiske. SFO och SIC har fiskerättigheter som är kollektiva och tillgängliga för alla medlemmar respektive alla fiskare på Shetland. Det är i huvudsak demersala fiskerättigheter.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Pelagiskt fiske, Demersalt fiske, England, Skottland, Nordirland, Nordsjön, Nordatlanten, Storbritannien, Maeve McClenaghan, Crina Boros, Greenpeace, Kvoter, Fiskerättigheter, FQA-enheter, Cornelis Vrolijk, Andrew Marr International, Interfish, North Atlantic Fishing, Interfish, Voyager Fishing, Klondyke Fishing, Lunar Fishing, Fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.