​Kvoterna för 2017 års fiske i Västerhavet klara

EU:s fiskeministrar har kommit överens om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön.

– För flera viktiga bestånd sattes kvoterna i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, MSY. Det gäller exempelvis för havskräfta, kolja, sill och äkta tunga i Skagerrak och Kattegatt, säger Karin Linderholm på Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i ett pressmeddelande.

Varje år beslutar EU:s fiskeministrar om kvoter för Västerhavet, vilket är viktigt för svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Beslutet för 2017 fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 12-13 december. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht representerade Sverige vid mötet. denne kommnetrar det hela i mer generella ordalag än Karin Linderholm

– Det är glädjande att så många av bestånden i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är i gott skick. Det visar att våra ansträngningar för att uppnå ett hållbart fiske nu ger resultat som gagnar såväl fiskerinäringen som konsumenterna, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i ett pressmeddelande från regeringen.

De största förändringarna jämfört med 2016 års kvoter rör bland annat kolja, gråsej och rödspätta. 2017 års kvot för kolja halveras i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Kvoten för gråsej i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt samt rödspätta i Skagerak stiger med 50 procent nästa år.

– EU:s fiskeministrar utgick från det förslag som EU-kommissionen lade fram i november vilket var i enlighet med målen i fiskeripolitiken och baserat på vetenskapliga råd från Internationella havsforskningsrådet, ICES, säger Karin Linderholm, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Enligt den gemensamma fiskeripolitiken i EU ska uttagen av fisk grundas på maximal hållbar avkastning, MSY, i enlighet med den vetenskapliga rådgivningen från Internationella havsforskningsrådet, ICES. För bestånd där den vetenskapliga informationen är otillräcklig, till exempel för långa och rockor, hade EU-kommissionen lämnat förslag baserat på en försiktighetsansats, enligt målen i EU:s grundförordning för fiske.

En fortsatt inriktning mot ett mer hållbart fiske kommer att ske genom fiskeripolitiken, som också innebär förbud att kasta fisk överbord, så kallad landningsskyldighet. Fler och fler bestånd fiskas på hållbara MSY-nivåer. 2009 fattades beslut i linje med MSY för fem bestånd och vid gårdagens ministermöte fattades beslut för 44 bestånd i linje med MSY. Beståndssituationen är positiv för många bestånd i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Det gäller till exempel för havskräfta och för torsk i Nordsjön och Skagerrak.

Landningsskyldighet infördes 2015 för Östersjön och för pelagiskt fiske i Västerhavet, exempelvis för fiske av makrill och sill. Under åren 2016-2019 införs gradvis förbud att kasta fångst överbord i fiske efter bottenlevande arter i Västerhavet.

Sverige har under årets förhandlingar särskilt lyft fram att kvoterna, så snart som möjligt, ska fastställas enligt maximal hållbar avkastning och att landningsskyldigheten ska genomföras. För 2017 fortsätter infasningen av landningsskyldigheten i Nordsjön och Skagerrak och Kattegatt med torsk, äkta tunga, kolja, sej, vitling och rödspätta.

Under 2017 ska yrkesfiskarna landa all fångst av kolja, rödspätta, äkta tunga, sej, torsk och räka i huvudsakligt riktat fiske efter arterna. För att underlätta omställningen beslutade EU:s ministrar enligt Havs- och vattenmyndigheten om kvoter för dessa arter som tar hänsyn till tidigare utkast, det vill säga en högre nivå. För räkkvoten (TAC för räka) är dock detta helt ointressant. Den sjunker med cirka 36% och eftersom det tidigare officiellt var utkast på 10% blir den uppräkning som följer av det meningslös. De verkliga utkasten var dock sannolikt dessutom större än så. Alla utkast i räkfisket är sedan länge olagliga och landningskyldighet har länge gällt i det fisket även om nästan ingen i praktiken.

Höjningen av torskkvoten är sannolikt för liten för att landningsskyldigheten ska kunna fungera som det är tänkt och sänkningen av kvoten på kolja underlättar inte heller.

Förutom räkkvoten minskar också kvoten för kolja i Nordsjön och Skagerak, för sill i Nordsjön. För tobis är inga kvoter ännu bestämda. För NVG-sill och blåvitling (kolmule) är det kraftiga kvotökningar. Normalt sett brukar svenska fiskare byta bort hela blåvitlingkvoten, men kanske blir det svenskt fiske på kvoten nu när det finns en riktigt lämplig blåvitlingtrålare i Sverige, nya GG 203 Ginneton.

Kvoter för en del arter

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Nordsjön, Skagerak, Kattegatt, Norska havet, Nordatlanten, Norge, EU, Sverige, Kvoter, ICES, EU, Karin Linderholm, Sven-Erik Bucht, HaV, Havs- och vattenmyndigheten, TAC, Fiskeministrar, Torsk, Räka, Sill, Blåvitling, Kolmule, Fiske