Den norska tidningen Kystmagasinet har undersökt vilka företag som har levererat de huvudmotorerna i grönländska, färöiska, norska, danska och svenska fiskebåtar som är längre än 15 meter. Resultatet är att 19,1% är Caterpillar (inklusive MVM, men utan MaK), Wärtsilä 12,2% (inklusive Nohab, Stork och Wichmann). 11,9% är Volvo Penta, 9,1% Cummins och 8,3% Mitsubishi. Kystmagasinet har dock missat att Caterpillar också äger MaK så marknadsandelen för Caterpillar är ännu större, 24,1%.
Wärtsilä 32. Bild: Wärtsilä
Största leverantörerna av huvudmotorer på fiskebåtar över 15 meter, namn, antal, andel
Caterpillar, 246, 24,1% (inkl. MaK)
Wärtsilä, 125, 12,2%
Volvo Penta, 122, 11,9%
Cummins, 93, 9,1%
Mitsubishi, 84, 8,3%
MAN, 80, 7,8%
Scania, 51, 5,0%
Deutz, 35, 3,4%
Rolls Royce, 29, 2,8%
Mercedes, 28, 2,7%
Volvo Penta, Cummins, Scania med flera tillverkar mindre motorer medan Wärtsilä, MAN, MaK och Rolls Royce främst gör större motorer. Med större fiskebåtar ökar de senares andel. Samtidigt finns det en utveckling mot dieselelektrisk drift vilket lett till mindre huvudmotorer och ibland lika stora eller större hjälpmotorer än huvudmotorn:
Det dieselelektriske fremdriftssystemet til Harto består av to Stadt Schorch elektriske motorer med ytelse på 1630 hk som driftes med fire Scania D16 dieselaggregater, hver med ytelse på 500 hestekrefter. Det er effekten på de elektriske motorene som er registrert som fartøyets fremdrift.
Ett annet eksempel som viser at det ikke er helt rettferdig å bare fokusere på hovedmotor er snurrevad-/notbåten Einar Erlend som ble levert av Væstverftet i Hvide Sande i februar 2014. Fartøyet har en Mitsubishi S6U-MPTK med en ytelse på 1000 hk som fremdriftsmotor. Samme motor tar andre fiskefartøyer hele 1600 hester ut av. I tillegg har fartøyet to Mitsubishi hjelpemotorer, hver med en ytelse på 1320 hk. Det vil si at fartøyets hjelpemotorer har en ytelse på 2,6 ganger hovedmotoren.
På grund av den dieselelektriska driften kan kraften från alla motorer utnyttjas samtidigt och ihop för drivningen om behov av detta finns. Det gör att det snart är ganska ointressant att bara titta på huvudmotorns effekt. Det är den kombinerade effekten som blir intressant.
Caterpillar, Volvo Penta, Cummins och Mitsubishi levererar många hjälpmotorer och skulle sannolikt ha större marknadsandelar än Wärtsilä om även hjälpmotorer räknades. Även Scania leverera hjälpmotorer.
De flesta motorer är gamla efter som flertalet båtar är ganska gamla. detta gäller i alla länder utom Norge där det också finns en stor andel nya motorer.
Caterpillar 3512B. Bild: Caterpillar
I Sverige är motorer från Caterpillar helt dominerande. Volvo Penta tvåa. Scania är inte i närheten. Detta ser Kystmagasinet som märkligt men det är inte så märkligt. Caterpillar har tillverkning på Öckerö och Hönö utanför Göteborg. Visserligen ingen motortillverkning, men utveckling och tillverkning av drivaxlar och delar till propellrar och drivlinor. De har övertagit företaget J.W. Berg och deras tillverkning av propellrar och drivlinor. De säljer förstås allt inklusive motorer i ett paket och har sen länge goda förbindelser med svenska yrkesfiskare. De flesta svenska större fiskebåtar finns ju också kring Göteborg. Med minskad antal svenskbyggda båtar i Sverige kan detta dock kanske ändras i framtiden.
Huvudmotorer i svenska fiskebåtar över 15 meter, tillverkare, antal
Caterpillar, 33 (inkl. MVM och MaK)
Volvo Penta, 21
Wärtsilä, 7 (inkl. Nohab)
MAN, 5 (inkl. Alpha)
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sverige, Norge, Danmark, Färöarna, Grönland, Caterpillar, MaK, MAN, Wärtsilä, Volvo Penta, Cummins, Mitsubishi, Scania, Rolls Royce, Deutz, Mercedes, Fiskebåtar, Motorer, Motortillverkare
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.