Det demersala fisket i Västerhavet har haft ett mycket dåligt kvotutnyttjande hittills under 2017. Eftersom det handlar om fiske som i huvudsak pågår året runt borde kvotuttnyttjandet ligga på 50% eller mer. Men i allmänhet ligger det istället under 25%.
Det sämsta kvotutnyttjandet finns för kolja, kräfta, torsk med passiva redskap, tunga med passiva redskap, kummel, vitling och bleka om vi undantar arter med mycket små kvoter. Ett rimligt kvotutnyttjande finns bara för torskfiske med trål, långa, sej och räka.
För kolja har bara 5% av jointkvoten i Nordsjön, 10% av nabokvoten i Nordsjön och 25% av kvoten i Skagerak, Kattegatt och Östersjön utnyttjats. När det gäller rödspätta har 2% av kvoten i Östersjön fiskats, 12% av kvoten i Skagerak och 22 % av kvoten i Kattegatt.
Bara 22% av kräftkvoten har fångats liksom bara 9% av kvoten på kummel, 19% av kvoten på vitling i Skagerak och Kattegatt, 8% av jointkvoten på vitling och 19% av nabokvoten på vitling och bleka.
När det gäller tunga så har 25% av kvoten för fiske med passiva redskap fångats liksom 19% av kvoten för de som fiskar med kräftrist och 44% av trålkvoten. Det sistnämnda är en rimlig siffra.
När det gäller torskfisket med passiva redskap i östra Östersjön är kvotutnyttjandet bara 25% medan det i västra Östersjön är ganska rimliga 60%. Av bifångstkvoten på torsk i Kattegatt har bara 24% utnyttjats liksom bara 38% av kvoten i Skagerak. I övriga områden är kvotutnyttjandet vad det gäller torsken mer rimlig.
För de få fiskarter som har ett rimligt kvotutnyttjande gäller att 46% av nabokvoten för torsk har utnyttjats liksom 50% av kvoten för torsk i östra Östersjön. 66% av långakvoten i Skagerak, Kattegatt och Östersjön har fångats liksom 43% av nabokvoten för sej. 51% av räkkvoten i Skagerak och Kattegatt samt 81% av räkkvoten i Nordsjön har fångats.
Under året har yrkesfiskare tilldelats individuella årliga fiskemöjligheter och det finns därför egentligen bara tre rimliga förklaringar till att nästan alla kvoter är underutnyttjade. Att alldeles för stora kvoter tilldelats båtar som faktiskt inte fiskar den aktuella arten eller kanske inte fiskar alls, att väldigt många båtar fått så liten tilldelning att det faktiskt inte lönar sig att fiska och den tredje tänkbara orsaken är helt enkelt att det finns för få båtar.
Den första tänkbara orsaken är i sig ett tecken på att det finns alldeles för få aktiva fiskare. Tilldelningen av fiskemöjligheter måste på grund av det förändras så att de som faktiskt fiskar aktivt får större tilldelning. Kanske måste också fler människor få tillstånd att vara yrkesfiskare.
Den andra tänkbara orsaken är å andra sidan ett tecken på att det finns för många små båtar i fisket som därför är olönsamt. För att rensa bort små olönsamma båtar ur fisket behövs permanenta överförbara fiskerättigheter som kan säljas och köpas. Färre båtar skulle leda till bättre lönsamhet, större möjligheter att satsa på nya båtar och nya redskap vilket i sig skulle kunna öka kvotutnyttjandet. Med lite större och modernare båtar skulle fisket också bli mer väderoberoende vilket skulle kunna öka kvotutnyttjandet. Med ett mer lönsamt fiske skulle också de fiskare som finns kvar bli mer aktiva och dessutom.
Finns det för få båtar är lösningen att fler får tillstånd att vara yrkesfiskare.
En kombination av åtgärder är det rimliga. Det första är en mer rimlig tilldelning av årliga fiskemöjligheter så att aktiva fiskare gynnas. Det andra är att det planeras för införande av individuella överförbara fiskerättigheter som är köp- och säljbara. Och det tredje är att fler personer eventuellt ges tillstånd att bli yrkesfiskare. Det finns inte heller nån anledning med extra tilldelning till de som fiskar med passiva redskap. De underutnyttjar sina kvoter ännu mer än de som fiskar med trål.
Sammanfattningsvis så är det nåt fel i det svenska demersala fisket. Felet tycks vara underutnyttjade kvoter. Underfiske och inte överfiske.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Underfiske, Infiskning, Kvoter, Kvotutnyttjande, Fiske, Demersalt fiske, Skagerak, Nordsjön, Kattegatt, Östersjön
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Både du och de organiserade missar en tänkbar orsak.
Tidigare har människor fiskat för att de visste att individuella rättigheter skulle införas. När så rättigheterna införts, försvinner den anledningen till att fiska. Med andra ord, många vill äga kvoten, men inte lika många fiska den. Tidigare fanns det ett incitament att fiska även om det inte vara lönsamt för stunden. Nu fiskar man endast om det är lönsamt.
Ja, det är en korrekt tankegång som kan ha betydelse.
Det betyder ju dock också att systemet med årligt tilldelade fiskemöjligheter som inte möjliggör att en fiskare kan sälja sina fiskerättigheter är det sämsta tänkbara systemet. Med permanent säljbara fiskerättigheter skulle de som inte vill fiska på grund av olönsamhet eller av andra skäl sälja sina fiskerättigheter och kvotutnyttjandet öka.
För flera av de aktuella arterna var kvotutnyttjandet också lågt (exempelvis kräfta och rödspätta) innan individuella årliga fiskemöjligheter infördes så det finns alltså en rad olika anledningar till situationen.
Dåligt väder i våras kan ju också förklara en del av det dåliga kvotutnyttjandet.
Både du och de organiserade anger att man kanske skulle behöva fler båtar. Hur det är utanför kustkvoten kan jag inte uttala mig om, men när det kommer till det demersala så är det lätt att klura ut vad som är problemet.
Om man vill leva på fisket, så måste man i runda slängar fiska in en miljon per år. Om man tar och höftar hur mycket hela den demersala kustkvoten är värd, så pratar vi 3-4 miljoner. Vilket innebär att kvoten på sin höjd kan nära 3-4 fiskare.
Då kvoterna är så små och konkurrensen är så hård, innebär det att alla kustkvotare måste ha ett jobb vid sidan av, tex köra färja. Då lönsamheten är låg, så inser de flesta som har andra jobb att det allt som oftast är mer lönsamt att jobba i land. Det slutar alltså med att fisket är extrapengar för pensionärer och fiskare som har andra jobb. Då blir utnyttjandet av kvoterna därefter.
Sedan har vi andra orsaker:
Säl, det går inte att fiska tex torsk landnära, för det finns ingen. All torsk är på djupet där trålarna går. Kvar blir vraken att fiska på. Det är förbjudet att fiska torsk och rödspotta i Kattegatt för kustkvotare. Och slutligen, varför egentligen fiska på kvot, när det går lika bra att ta bort GG nummret och fritidsfiska svart?
Om dessa saker är vi i stort sett överens.
1 miljon är rimligt. Allt annat är att betrakta som deltidsfiske. Problemen med kustkvoten är uppenbara.
Det jag framförallt kan se på siffror över tilldelning av fiskemöjligheter (dvs utanför kustkvoten) och hur mycket olika båtar fått så är problemet att det finns för få aktiva båtar och för många passiva. Det vore bättre om de passiva försvann från systemet. Det kommer bara att ske den dag de kan sälja sina fiskerättigheter för pengar. Efter det vet vi om det behövs fler båtar.
Pelagiskt fiske utanför kustkvoten, räkfiske, kräftfiske och siklöjefiske är de lönsamma delarna av svenskt fiske. Det är lätt att se. För kustkvotsfiskarna är ekonomiska resultat i allmänhet inte tillgängliga då det handlar om enskilda firmor,
När det gäller sälen är vi överens.
Reglerna i Kattegatt är naturligtvis helt orimliga.
Svartfiske är självklart ett problem, men kanske främst när det gäller hummer och makrill (men det är väl dina viktigaste inkomstkällor vad det gäller fisket kan jag tänka, eller du kanske inte fiskar hummer, sillen kan i alla fall inte ge dig så mycket pengar).
Nej, sillen har jag slutat med, jag får ingen lönsamhet. Hummern ger en helt ok timpeng, men Hav kommer med nya regler, så det fisket är också kört framöver. Kvar är de fisken som har tuffast konkurrens, krabba och makrill som det blir fler och fler som fiskar. Så nej, jag skall försöka krångla mig ur fisket om det går. Är en totalt orimlig konkurrenssituation som jag fattar det.
Upplägget från myndigheter är deltidsfiskare och pensionärer samt svartfiskare. För mig är det helt omöjligt att leva på. Det är bara att gilla läget och hitta något annat.