I Hallands Nyheter har tre centerpartister, Kristina Yngwe, Ola Johansson och Harald Lagerstedt skrivit en debattartikel om fiske. Det finns en del i deras artikel som är riktigt men dumheterna är avgörande för deras resonemang som därför blir felaktigt.
Låt oss börja med sillfisket. Hallandsfiskarna har idag inget sillfiske, så långt är allt rätt. Men ingen har tagit detta fiske ifrån dem eller tvingat dem att sluta. De hade för 10 år sen en mycket stor del av svenskt sillfiske, men när överförbara fiskerättigheter infördes i det pelagiska fisket 2009 valde Hallandsfiskarna att sälja sina fiskerättigheter och istället satsa på torskfiske i Östersjön. Detta har sen i efterhand visat sig vara en felsatsning. Men det som är viktigt i detta sammanhang är att Hallandsfiskarna frivilligt och med stor vinst lämnade sillfisket.
Resonemanget i stycket om myndigheternas agerande mot landskapsvårdare är också märkligt. Det har aldrig funnits nåt ägande till fisken i Kattegatt. Den har alltid varit en gemensam resurs som förvaltats av samhället. För länge sen rådde fri tillgång till fisken, men på 1970-talet började kvoter och ransoner införas. Sen dess har det inte varit någon fri tillgång utan byråkratisk styrning. För att råda bot på detta och ge yrkesfiskarna själva mer makt över fisket infördes överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket. Hallandsfiskarna valde att inte ta del av detta mer självständigt styrda fiske utan sålde sina fiskerättigheter. Nån inskränkning av äganderätt eller nyttjanderätt har aldrig ägt rum vilket centerpartisterna hävdar. Ingen myndighet har tagit bort grunden för yrkesfiskarnas försörjning.
När det gäller inskränkningar av de områden som är öppna för fiske har det skett sådan inskränkningar. Huvudanledningen till detta är miljöskäl och fiskevårdande insatser för att rädda bestånden. Dessa beslut har till stor del fattats av Länsstyrelsen i Halland. Syftet är i vissa fall att se till att torskbestånden återhämtar sig från nästan total kollaps. Målet med detta är att fisket i framtiden ska kunna bli bättre. I vissa fall har dock myndigheterna inte lyssnat alls till yrkesfiskarn och inskränkt fisket helt i onödan i vissa områden:
Skräckexemplet i framtagande av skyddade områden är dock Kattegatt, där en grön länsstyrelse inte ens bjöd in oss i SFPO! HKPO blev inbjudna men inte lyssnade på. Sedan beslutar Havs- och vattenmyndigheten de föreslagna områdena rakt upp och ner från länsstyrelsens förslag. Det enda vi egentligen begärde var en liten ränna för fisket, men den fick vi inte.
Självklart är det viktigt med selektiva redskap och att sådan redskap premieras. Det är dock inte bara fisket i Halland som använder dessa redskap utan det gör alla i Sverige. Att Hallandsfisket skulle var speciellt miljövänligt vilket de tre centerpartisterna antyder är inte korrekt. Däremot är svenskt kräftfiske betydligt mer selektivt än danskt kräftfiske.
Till slut målar centerpartisterna också upp den felaktiga bilden att det småskaliga och storskaliga fisket står i motsatsställning till varandra. Storskaligt fiske sker på sill, skarpsill och andra pelagiska fiskar med flyttrål långt ute till havs. Småskaligt fiske sker med bottentrål, garn, dörj och bur nära land. Det fiskas på olika arter och de två fiskena kompletterar varandra. Bägge bidrar till en levande kust. Men Hallandsfiskarn har valt att lämna det ena fisket.
Kristina Yngwe som sitter i Miljö- och jordbruksutskottet borde rimligen veta bättre än vad som framgår av debattartikeln. Men det verkar inte som om det är så. För hon far väl knappast med felaktigheter helt medvetet.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Kristina Yngwe, Ola Johansson, Harald Lagerstedt, Hallandsfiskarna, Kattegatt, Halland, Pelagiskt fiske, Sill, Torskfiske, Kräftfiske, Kräfta, Kattegatt; Östersjön, Skagerak
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.