Inga miljöfarliga ämnen i Hanöbuktens fisk

Under tre år har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, låtit forskare undersöka om det finns kopplingar mellan fiskens hälsa och miljögifter i sydvästra Hanöbukten. Inga sådana kopplingar har hittats. En del av de problem som hittats kan dock kanske relateras till det stora beståndet av säl i Hanöbukten med omnejd. Forskarna låtsas som om det problemet inte existerar. Samtidigt konstaterar rapporten att en del av de problem som finns med torsken kan förklaras av födobrist. En annan teori som förs fram är den rika förekomstens av drivande rödalger som periodvis förekommer leder till periodisk syrebrist.

– Resultatet visar inga förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i fisk den undersökta perioden. Det går i dagsläget inte att dra några kopplingar mellan miljöfarliga ämnen och fiskens hälsotillstånd, säger Mikael Krysell, chef, enheten för miljöövervakning på HaV, i ett pressmeddelande.

2010 och 2011 larmade allmänhet och fiskare om iakttagelser de gjort kring miljön i Hanöbukten. Det gällde bland annat fiskflykt, sjuk och sårskadad fisk, dålig vattenkvalitet, färre små kräftdjur, fler maneter och drivande alger. Detta var en av anledningarna till att HaV fick i uppdrag av regeringen att övervaka miljön i Hanöbukten.

HaV:s undersökningar i Hanöbukten de senaste tre åren har bland annat tittat på tillståndet hos skrubbskädda och torsk. Undersökningarna har inte visat på några generellt högre halter av miljögifter i området än i övriga Östersjön. Resultaten från de fiskfysiologiska undersökningarna skiljde sig dock åt under de tre år som kontrollerna pågick. Det första året sågs indikationer på stress och påverkat hälsotillstånd hos fiskar från sydvästra Hanöbukten, jämfört med fiskar från referensområdet i Kvädöfjärden.

– Det forskarna har sett är skillnader på fiskens könskörtel, guleprotein i blodet, storlek på lever och några olika avgiftningsenzymer i levern. Det tyder på att fisken kan vara påverkad av något eller några toxiska ämnen. Det kan också bero på annan variation i miljön som exempelvis olikheter i vattentemperatur och födotillgång. Vi vet inte exakt vad orsaken är, säger Mikael Krysell.

Analyserna av provfiskena i sydvästra Hanöbukten 2015-2017 visade inte på några större skillnader jämfört med andra provfisken i södra Östersjön. Andelen yttre fysiska avvikelser på fisken, exempelvis sårskador, var förhållandevis hög i provfiskena. Sjukdomar, skador och missbildningar hos både torsk och skrubbskädda skiljde sig något jämfört med andra provfisken. Någon enskild orsak till sårskador har inte kunnat fastställas, men de kan delas in i bitskador som är orsakade av säl, skador av nejonöga samt bakterier och angrepp från organismer på fisk med redan nedsatt hälsostatus.

– Konditionen hos både torsk och skrubbskädda visade sig dock vara något lägre i sydvästra Hanöbukten, jämfört med områden som har provfiskats i exempelvis Polen och Tyskland, säger Jens Olsson, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Delar av rapporten visar att en del av miljöövervakningen som har gjorts i sydvästra Hanöbukten behöver kompletteras för att ge mer kunskap och resultat. Det finns tecken på att tillståndet i Hanöbukten inte är helt bra, även om miljöövervakningen har visat att det inte finns några förhöjda halter av miljöfarliga ämnen. Det är alltså inte gifter som är problemet utan nåt annat.

Det finns en tydlig skillnad mellan Hanöbukten och de områden som undersökts i Polen och Tyskland som forskarna dock inte verkar vilja beröra. De låtsas som om skillnaden inte är känd och att den inte finns. I Hanöbukten finns mycket stora mängder säl. Vid kusterna i södra Östersjön finns inte alls lika mycket säl. Förutom att direkt orsaka skador på sälen ökar också antalet inälvsparasiter i torsken på grund av sälen. dessutom kan förekomsten av säl stressa fisken och gör det svårare för fisken att hitta föda. Det är uppenbart att detta kanske kan förklara vad forskarna hittat i Hanöbukten men ändå låtsas de som ingenting. Stress, inälvsparasiter, sårskador och liknande gör också fisken mer mottaglig för sjukdomar av olika slag.

En annan konstaterad skillnad är att det i de västra delarna av Hanöbukten periodvis  förekommer stora mattor av drivande rödalger. Något som rapporten menar skulle kunna resultera i tillfällig syrebrist och födobrist, men något sådant har dock inte kunnat fastställas.

– Vi ser att vi behöver fortsätta övervakningen inom en del områden och därför planerar vi för några insatser framåt i Hanöbukten. Vi kommer bland annat att fortsätta övervakningen av sjukdomar hos fisk i naturliga miljöer, där vi inkluderar Hanöbukten. Det är ett pilotprojekt vi sätter igång tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, säger Mikael Krysell.

Havs- och vattenmyndigheten kommer också fortsätta övervakningen av fisksamhällets struktur och funktion i Hanöbukten för att fånga upp förändringar som visar på miljöpåverkan, till exempel miljögifter och klimatförändringar. Det ger möjlighet att följa upp eventuellt fortsatt försämrad kondition och förekomst av yttre avvikelser som sårskador i framtiden. Sälproblematiken vill de uppenbarligen inte titta på vilket onekligen är märkligt.

– Vi kommer att lägga in Hanöbukten i den löpande miljöövervakningen. Det ger oss bättre möjlighet att följa upp och se om det fortsatt finns ett försämrat hälsotillstånd hos fisken. Vi vill också fortsätta bevaka om det förekommer mer sårskador på fisken i området, än vad det gör i övriga delar av södra Östersjön, fortsätter Mikael Krysell.

En tredje åtgärd som föreslås är att fortsätta övervakningen av fiskhälsan i Hanöbukten för att se om det även framöver uppstår fysiologiska skillnader som beror på stress. HaV föreslår att man i samband med detta sparar på fiskvävnader.

–  Om vi sparar fiskvävnader ger det oss en möjlighet att kunna analysera förekomst av miljögifter i efterhand, i fall vi behöver jämföra resultat i framtiden, avslutar Mikael Krysell.

Miljögiftsrapporten när det gäller Hanöbukten har alltså kunnat konstatera att det inte föreligger några högre nivåer av miljögifter i Hanöbukten än i resten av Östersjön. Vad fiskhälsan beträffar så tycks fisken i Hanöbukten ha något sämre hälsa än i de södra delarna av Östersjön. Rapporten har ingen förklaring till detta, men den handlar ju egentligen enbart om miljögifter.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Mikael Krysell, Hanöbukten, Fiskhälsa, Gifter, Sjukdomar, Skador, Säl, Torsk, Skrubbskädda, Östersjön, Miljö