ICES märkliga (och lögnaktiga?) beräkningar av utkast i räkfisket

För att bestämma rekommenderat uttag av räkor i räkfisket i Skagerak så gör Internationella Havsforskningsrådet (ICES) beräkningar av de olagliga och lagliga utkast av småräkor som äger rum. Det danska fisket används normalt som norm då uppgifterna från svenskt och norskt fiske är knapphändiga.

I det danska fisket är utkasten ungefär 10% och har så varit mycket länge (2017 beräknades utkasten till 7,5%, 2014 till 21,6% vilket är ett remarkabelt undantag, 2015 till 7,5%). De danska uppgifterna har sedan helt eller delvis använts som underlag för att beräkna utkasten i svenskt och norskt fiske. Detta har lett till en underskattning av utkasten i norskt fiske:

Discarding practices in the Norwegian fishery are unknown, and Norwegian discards in Skagerrak have been estimated by applying the Danish discard ratio to the Norwegian data. Norwegian discards are probably underestimated as the proportion of boiled large shrimp found in the Norwegian landings is greater than in the Danish landings.

2017 finns det insamlad data från Norge och utkasten i det norska fisket visade sig vara kring 20%, dvs dubbelt så höga som i danskt fiske.  Samma resonemang som för det norska fisket bör också gälla det svenska för nån tillförlitlig data från svenska båtar existerar inte.

I danskt fiske landas ungefär 70% råräka och 30% kokräka. I norskt och svenskt fiske landas cirka 50-50. Råräkor är mindre än kokräkor och landas till industrin okokta. Det ger också mycket mindre betalt. Eftersom samma redskap används i alla tre länderna och fisket bedrivs i samma områden så är utkasten rent logiskt större i norskt och svenskt räkfiske än i danskt. Siffrorna från Norge visar att så också var fallet under 2017, i det norska fisket var utkasten 22,8% enligt ICES. Norska båtar fiskar dock mer i Nordsjön än danska och svenska båtar vilket gör att utkasten borde vara lite lägre än i Sverige då räkorna i Nordsjön är lite större. Utkasten i svenskt räkfiske borde alltså vara lite över 20%. 20 procent motsvarar 326 ton under 2017.

Men ICES uppger att utkasten i svensk räkfiske bara var 99 ton vilket motsvarar 6%. Det är en siffra som av allt att dömas saknar all form av verklighetsförankring. Fram till 2015 är de beräknade utkasten i svenskt fiske cirka 20%. Med tanke på de norska siffrorna förefaller det vara en rimlig nivå. Men från och med 2016 har ICES minskat de beräknade utkasten helt utan rimlig anledning. Nån förklaring till förfarandet finns inte och nån verklig anledning till att utkasten skulle ha minskat finns inte.

Utkast i räkfisket är i stort sett helt olagliga. Men det ser jag som en olycklig och felaktig lagstiftning som dessutom är omöjlig att kontrollera. För att räkfisket i Sverige och Norge ska fungera bättre krävs andra åtgärder än utkastförbud och ökad kontroll.

Istället borde fisket organiseras på ett sätt som ger yrkesfiskarna möjlighet och ekonomiska incitament för att fiska så miljövänligt som möjligt. Ett sätt att delvis uppnå det är att införa ett system som likna det som finns i det pelagiska fisket. Dvs överförbara fiskerättigheter. Detta skulle gör att antalet båtar skulle minska och de kvarvarande båtarna skulle var och en få större fiskerättigheter vilket skulle öka lönsamheten och minska behovet av utkast för att öka lönsamheten.

Enbart överförbara fiskerättigheter räcker dock sannolikt inte, utan utvecklingen av redskap för att sortera bort små räkor måste också fortsätta till en trål som faktiskt fungerar bar och är lätthanterlig kan tas fram. En fortsatt forskning och utveckling av burfiske är också rimligt. Den skulle i så fall kunna ersätta en del småskaligt trålfiske i Gullmarsfjorden och Kosterfjorden. Idag utgör dock inte burfiske ett ekonomiskt användbart alternativ.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Utkast, Råräkor, Kokräkor, Uppgradering, Räka, Räkfiske, Skagerak, Sverige, Norge, Danmark