I Danmark finns det redan båtar som bottentrålar med flygande tråldörrar, dvs trålbord (lämmar) som inte rör vid botten vid trålning. Detta innebär att påverkan på bottnarna från bottentrålningen minskar. I Sverige genomförs för närvarande försök med flygande tråldörrar vid räkfisket där tekniken tidigare inte prövats eller använts. Så här långt har försöken varit lyckade även om det fortfarande finns en del tekniska problem som behöver lösas.
Samtidigt ska vi ha klart för oss att ålgräsängar eller torsken i Östersjön inte räddas av bättre bottentrålar eller bottentrålsförbud. Att ålgräsängar inte räddas genom bättre bottentrål eller bottentrålsförbud beror helt på att det inte trålas där ålgräs växer. Där har faktiskt aldrig trålats utan trålning har alltid varit förbjudet i sådana kustnära och grunda områden.
De områden där det bottentrålas har trålats i ungefär 100 år. Den trålning som äger rum i dessa områden förändrar därför inte längre bottenfloran och -faunan på nåt avgörande sätt. Att fortsätta tråla i dessa områden gör därför varken från eller till när det gäller bottenmiljön. Däremot är det välkänt att upprepad trålning sannolikt gynnar räkor och kräftor. Bestånden av dessa skaldjur ökar när det trålas.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.