Ändrad fiskeriförvaltning kan inte rädda fisket i Östersjön

Fisket av framförallt torsk  i Östersjön har stora problem. Däremot har fisket av sill, Skarpsill och siklöja inga större problem. Orsakerna till problemen med torskfisket är flera där höjd vattentemperatur, övergödning och syrebrist är de viktigaste problemen tillsammans med säl.

Höjd vattentemperatur, övergödning och syrebrist hänger ihop och orsakar brist på lekområden samt svältande och mager torsk. Övergödningen leder till syrebrist och den förstärks av höjd vattentemperatur. Syrebrist leder till döda bottnar vilket förstör lekplatser för torsken. Höjd vattentemperatur leder till att en del av de djur som torsken äter när den är ung flyttar på sig och inte längre finns i torskens uppväxtområden. Resultatet är mager och undernärd torsk.

Det fiske som drabbas av den magra torsken och de minskande bestånden är framförallt trålfisket av torsk.

Det stora antalet sälar längs med Östersjöns kuster innebär att sälen äter stora mängder fisk. De äter en del av detta direkt från yrkesfiskarnas garn vilket innebär förstörd fångst. Dessutom sprider sälarna olika parasiter som lever i torsken delar av sitt liv. Kvaliteten på torsken blir lidande och den blir svårsåld. De yrkesfiskare som i huvudsak drabbas av de problem som orsakas av säl är de kustnära yrkesfiskarna som fiskar med garn.

Nu tänker Länssstyrelserna kring södra Östersjön och Kattegatt tillsammans med Simrishamns kommun ha ett möte för att diskutera problemen för fisket i Östersjön. Fokus för mötet ska enligt Anneli Hulthén, landshövding i Skåne, vara en diskussion kring ändrade förvaltningssystem:

– Vi står inför en överhängande risk att fisket i de skånska hamnarna slås ut inom ett par år om inte fiskeriförvaltningen förändras. Vi på Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med Simrishamns kommun uppvaktat Havs- och vattenmyndigheten med en skrivelse för att påtala vikten av ett ökat fokus på fisket i Östersjön för att inte kustkommunernas utveckling ska drabbas hårt. Med tisdagens överläggning får vi en möjlighet att bredda diskussionen med fler berörda aktörer, säger landshövding Anneli Hulthén

Att tro att ett ändrat förvaltningssystem kan åtgärda de problem som yrkesfisket i Östersjön har är mer än lovligt naivt. Oavsett förvaltningssystem är yrkesfisket i Östersjön dödsdömt om inget görs åt sälen eller åt övergödningen, klimatet och syrebristen. Inget av dessa problem kan åtgärdas snabbt så yrkesfisket i Östersjön står inför en lång period med problem och förmodligen tvingad omställning.

Några åtgärder som skulle kunna ge yrkesfiskarna i södra Östersjön större möjligheter att överleva trots problemen är möjligheter för torskfiskare att också fiska sill (en del har redan löst det problemet genom att ha två båtar, en för sillfiske och en för torskfiske, så kan naturligtvis fler göra) och att laxfisket i södra Östersjön öppnas igen. Andra möjligheter är att medvetet utveckla ett fiske inriktat på skrubbskädda (något som redan skett på Gotland) och att utveckla ett fiske av svartmunnad smörbult.

Att utveckla konsumtionsfisket av sill efter att reglerna ändras nästa år på grund av att gifthalterna numera är under gränsvärdena är också en viktig åtgärd. En annan viktig åtgärd är att stoppa det mycket omfattande polska tjuvfisket på lax och torsk.

Men de förvaltningsåtgärder jag föreslår ovan kan inte rädda torsken i Östersjön på sikt. Blir det inget stopp för uppvärmningen av jorden är torsken i Östersjön förmodligen dödsdömd. Blir det inget stopp för övergödningen har torsken ingen chans, skjuts det inte fler sälar överlever inte det kustnära fisket och blir det inte några stormar med stor saltvatteninströmning kommer syrebristen bara att öka och torskens situation fortsätta försämras.

Mycket klart är i alla fall att ändrad fiskeriförvaltning inte kan rädda fisket i Östersjön. Länsstyrelsernas möte känns därför en smula dödfött och meningslöst om förvaltningssystem är allt de tänker diskutera.