Sälsäkert snurrevadsfiske som alternativ till bottentrålning och garn

Det enklaste sättet att fiska torsk i Östersjön utan att få problem med att säl äter upp fångsten är helt enkelt att börja fiska med bottentrål istället för med garn. Problemet med detta är att bottentrål påverkar havets botten på ett negativt sätt samt att det inte är tillåtet att fiska kustnära med bottentrål.

Det finns dock andra sätt att fiska torsk i andra länder. I Norge fiskas torsk, kolja och sej med snurrevad och i Danmark fiskas en stor mängd plattfisk med snurrevad. Snurrevad där ett redskap som i likhet med andra vadfiskeredskap också kallas not. En del journalister och forskare blandar ihop olika vadredskap såsom snörpvad (också kallat ringnot) och snurrevad (not). Det är snörpvad som används i storskaligt fiske, medan snurrevad i princip bara används i småskaligt fiske. Landvad (not) blandas sällan ihop med de andra två redskapen.

Snurrevad dras inte efter båten vid fiske utan vaden läggs ut med långa vajrar till båten. Sedan tas vaden in med hjälp av båtens vinschar samtidigt som båten ligger still. Detta gäller både dansk och skotsk snurrevad.

Det fiske som bedrivs i Danmark sker främst med dansk snurrevad vilket innebär ett småskaligt fiske och att stora ytor på botten påverkas av fisket. Skadorna är dock mindre än vid trålfiske, men då det berörda området är större kan denna typ snurrevadsfiske kanske inte betraktas som mer miljövänligt än exempelvis bottentrålning på samma typ av bottnar.

Fiske med dansk snurrevad sker dock främst på sandbottnar som är okänsliga för störningar då strömmar, vågor och tidvatten påverkar dem mer än vad bottentrålning och snurrevadsfiske gör. Detta gör traditionellt småskaligt danskt snurrevadsfiske till ett miljövänligt fiske:

I det traditionelle danske snurrevodsfiskeri trækkes et tov, der har et net foroven, hen ad havbunden. Fiskeriet foregår med meget lav hastighed, og et let træk, fordi nettet trækkes ind ved hjælp af hydraulik på dækket af båden. Derfor kan denne type fiskeri kun foregå på meget glat og flad bund, og havbunden og havbundens dyr og natur påvirkes minimalt og fiskeriet har en lille bifangst.

I Norge och fler andra länder fiskas det framförallt med så kallad skotsk snurrevad (fly-shooting) och fisket är i allmänhet mer storskaligt än fisket med dansk snurrevad. Det är dock i jämförelse med annat fiske ändå att betrakta som småskaligt. Det norska fisket efter torsk, sej och kolja med snurrevad sker pelagiskt och inte demersalt (bottennära). Fisket med skotsk snurrevad i exempelvis Danmark, Storbritannien och Nederländerna är inriktat på plattfisk såsom rödspätta och tunga.

Även i Norge finns det begränsningar av snurrevadsfiske på så sätt att större båtar som fiskar med snurrevad inte får fiska nära kusten. Norska fiskare och forskare har dessutom utvecklat metoder för att begränsa mängden fisk då de ganska små båtar som fiskar med snurrevad fick mer än de kunde hantera vilket också gick ut över kvaliteten på fisken:

Her har man utviklet teknologi som gir fiskeren mulighet til å fange akkurat så mye fisk som han har kapasitet til å håndtere uten kvalitetsforringelse. Når posen er fylt med ønsket volum åpner det seg opp rømningsveier for resterende fisk slik at de enkelt svømmer ut av nota. Det som i tillegg da skjer er at en sekkeutløser i front av posen åpnes automatisk slik at fisken som har gått inn i nota får bedre plass.

Dessutom har de i Norge utvecklat selektionsteknik som gör att kolja och torsk kan skiljas åt i snurrevaden:

I tillegg til mengdekontroll har man hatt behov for å skille mellom torsk og andre arter under fisket. Det har i dette prosjektet blitt løst med godt resultat ved å ha en horisontal skillevegg i nota slik at torsk og hyse svømmer inn i ulike områder. På den måten kan man sette fri den delen av fangsten man ikke ønsker.

Även snurrevad för att selektera plattfisk och rundfisk har utvecklats i Norge. Fiske av plattfisk sker alltid demersalt. I Sverige finns idag endast en fiskebåt som fiskar med snurrevad (skotsk snurrevad) och det gör den vid fiske efter rödspätta. Förr i tiden var snurrevadsfiske med dansk snurrevad efter torsk, kolja och plattfisk vanlig i framförallt Kattegatt.

På grund av att snurrevadsfiske kan vara en mer miljövänlig metod än bottentrålning och dessutom innebär mindre problem med sälskador ska det utföras tester med småskaligt snurrevadsfiske efter torsk i Östersjön:

– Våra medlemmar som använder garn har otroliga problem med säl som äter fångsten, men med det här redskapet finns inte det problemet. SLU har tittat på eventuell bottenpåverkan och har inte hittat någonting. En bonus är att fångsten i en snurrevad håller väldigt hög kvalitet vilket innebär stora möjligheter för fiskarna att hitta nya marknader för sin fisk, berättar Peter Ronelöv Olsson.

I Sverige får snurrevad dock inte användas innanför trålfiskegränsen eller i andra områden där trålfiskeförbud råder så det är ändå inte något egentligt alternativ för det riktigt kustnära fisket.

Fisket med skotsk snurrevad har kritiserats i Danmark för att vara lika skadligt för bottnarna som bottentrålning. Det är inte en rimlig eller korrekt kritik.