Främmande arter som kan påverka den biologiska mångfalden i Sverige

ArtDatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, gjort en riskklassificering av drygt tusen främmande arter av växter, svampar och djur. Resultatet visar att hälften av dessa arter kan ge negativ påverkan på svensk natur och biologisk mångfald, både på kort och på lång sikt.

Främmande arter är de som sprids utanför sina naturliga utbredningar med människans hjälp. I sina nya miljöer kan de bli harmlösa eller orsaka stor skada med det är svårt att förutse. Därför är det viktigt att motverka introduktion och spridning av främmande arter i svenska vatten.

De drygt tusen arter som bedöms i rapporten ”Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista” finns i Sverige eller i våra närområden.

– Det här är en vetenskaplig bedömning av vilken påverkan de här arterna kan ha på inhemsk biologisk mångfald i dag och i framtiden. I riskklassificeringen har experterna även tagit hänsyn till möjliga kommande klimatförändringar, säger Susanne Eriksson, utredare på Havs-och vattenmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Bland de arter som lever i hav, sjöar och vattendrag och som bedöms kunna ha stark negativ påverkan finns etablerade arter som exempelvis nyzeeländsk tusensnäcka, vandrarmussla, japanskt jätteostron, signalkräfta, svartmunnad smörbult, strupsnittöring, bäckröding, kanadaröding, silverruda, gräskarp och karp vilka alla redan påverkar svensk natur.

Listan innehåller också många så kallade dörrknackararter. Det är arter som är etablerade i våra närområden och som riskerar att spridas och etableras även i Sverige. De senare kan vi sannolikt påverka utbredningen av, men när det gäller de etablerade arterna så är et nog bara att acceptera att de numera är en del av svenskt naturliv. Dörrknackararter som allvarligt kan påverka svensk natur är bl.a. svart dvärgmal, brun dvärgmal, nordlig ormhuvudfisk, peledsik, väderål, amursömfisk, knölskallelöja, bighead goby, bandslätting, röd sumpkräfta och marmorkräfta. Dessutom finns en mängd snäckor och musslor utan svenska namn som kan påverkar svenska natur kraftigt bland både de etablerade arterna och dörrknackarna.

– Rapporten är ett viktigt kunskapsunderlag och den kommer att vara till stor hjälp i vårt arbete med att bygga upp beredskap för att kunna upptäcka och utrota främmande arter, säger Susanne Eriksson.