Ett stopp för torskfiske i Östersjön är dödsstöten för det lokala fisket

Flera miljöorganisationer (Naturskyddsföreningen, WWF) samt Sportfiskarna menar att torskfisket i östra Östersjön omedelbart borde stoppas. De menar att ICES just presenterat en rapport som innebär att läget är allvarligare än vad som tidigare antagits. Enligt dem kommer den att innebära att ICES kommer att föreslå en nollkvot år 2020 men de tycker inte att det räcker. De vill ha ett omedelbart förbud för torskfiske. Jag utgår från att de i så fall menar att även fritidsfisket på torsk i Östersjön (inklusive Öresund) måste stoppas (i själva verket borde det stoppas innan yrkesfisket stoppas).

Det östra torskbeståndet är det som framförallt haft problem med mager torsk på grund av sälar, brist på föda och dessutom problem med leken på grund av syrebrist på lekplatserna. Det västra beståndet har har bara problem med sälspridda parasiter.

Deras argumentation är dessutom i sak felaktig. Att politikerna beslutat om högre kvoter än vad ICES rekommenderat är i flera fal sant, men det är inget generellt. I praktiken har detta dock inte spelat nån som helst roll eftersom bara ungefär hälften av kvoterna har fiskats. Fisket har alltså med god marginal hållit sig inom de ramar ICES rekommenderat, Det är alltså inte fisket som är problemet för torksbestånden utan helt andra saker, såsom sälspridda parasiter, brist på föda och syrebrist. Åtgärdas inte de sakerna kommer torskbeståndet inte att återhämta sig även om fisket stoppas. De kommer inte att åtgärdas och därmed är torsken i Östersjön sannolikt dödsdömd.

Syrebristen kan vi inte åtgärda snabbt för det kräver kraftigt minskad övergödning och lägre havstemperatur samt kraftiga storm som driver in vatten från Kattegatt. Födobristen kan vi inte göra nåt åt då den kräver kallare hav. Sälparasiterna vill politiker, miljörörelser och miljövänner inte åtgärda då de inte vill ha licensjakt på säl.

De som blir lidande av oviljan till säljakt och oförmågan att vidta åtgärder mot klimatförändringarna och övergödningen är i detta fall yrkesfiskarna kring Östersjön. De kan helt bli av med torskfisket och har inget annat att fiska. Det handlar om ett 50-tal båtar, dvs cirka 100-120 personer i Sverige som blir utan försörjning. Inte särskilt många men det innebär slutet för i stort sett all svensk lokal fiskarkultur kring Östersjöns stränder. Mot Tysklands, Polens och Danmarks yrkesfiske kommer det att slå ännu hårdare. Bornholm kommer att drabbas hårt liksom Listerlandet i Sverige. Större delen av det svenska fisket med bas kring egentliga Östersjön kommer att försvinna. Huvuddelen av detta fiske är småskaligt och kustnära.