HaV: Förslag på åtgärder för att skydda torskbestånden

Torskbestånden i haven som omger Sverige mår inte bra. Syrefria havsbottnar, klimatförändringar, miljögifter och andra förändringar i havsmiljön kan göra det svårare för torsken att återhämta sig även om fisket efter torsk begränsas. Nu föreslår Havs- och vattenmyndigheten, på uppdrag av regeringen, åtgärder för att skydda och förbättra tillståndet för torsken.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) fick i juli 2019 i uppdrag av regeringen att tillsammans med Naturvårdsverket, föreslå åtgärder, utöver sådana som är fiskerelaterade, för att skydda bestånden av torsk. Åtgärdsförslagen skickades till regeringen 15 juni.

– Många av oss sätter stort värde på att torsk finns kvar i våra hav, även de som inte fiskar eller på annat sätt upplever torsken. Torsken spelar också en viktig roll för hur ekosystem och andra arter i havet mår. Därför känns det väldigt angeläget att föreslå åtgärder för att förbättra läget, säger Ulrika Gunnartz, utredare vid HaV, i ett pressmeddelande.

Torskbeståndens dåliga status i haven runt Sverige har i flera områden lett till omfattande begränsningar av torskfiske. Trots detta kvarstår andra problem för torskens återhämtning. I östra Östersjön har detta varit speciellt märkbart, med så kallade slipstorskar som inte växer som de ska och är i dåligt skick.

– Det internationella havsforskningsrådet ICES har konstaterat att detta kan ha orsakats av flera större förändringar i ekosystemet. Sammantaget har de försämrat livsvillkoren för torsk, säger Gry Sagebakken, utredare vid HaV. För att få tillbaka torsken behövs det därför en helhetssyn på vilka problem torsken har och vad vi kan göra åt det, mer än att begränsa torskfisket.

Rapporten som sammanställts till regeringen ger en översikt av kunskapsläget kring torsken vad som påverkar på torsk och vilka åtgärder som skulle kunna bidra till en återväxt av de olika bestånden. HaV och Naturvårdsverket har tagit fram rapporten med stöd av kunskapsunderlag från SLU Aqua och i dialog med andra forskningsinstitutioner, myndigheter och intresseorganisationer.

Mycket pekar enligt rapporten på att födotillgången behöver förbättras för att torsken i östra Östersjön ska må bättre och växa till sig. Det behövs fortsatta insatser för att minska utbredningen av syrefria bottnar för att få tillbaka de bottenlevande djur som torsken äter.

– Vi behöver också ta reda på om det går att hjälpa torsken genom att minska konkurrensen om föda med plattfisk eller fiske, säger Gry Sagebakken.

Det är uppenbart att skrubbskädda, skarpsill och sill konkurrerar med torsken om föda så länge torsken är liten. De flesta torskar är idag små och finns det brist på föda för de små torskarna kan det inte vara fiske eller säl som är problemet. Det är inte brist på föda för de stora torkarna som är problemet. Det är helt enkelt inte tillräckligt många torskar som blir stora på grund av brist på föda när de är små. Fisket kan bara betraktas som konkurrens om det vore brist på föda för stora torskar. Så verkar inte vara fallet pch fisket konkurrerar därmed inte om födan så Sagebakkens uttalande är lite märkligt.

Återhämtningen av gråsäl i södra Östersjön kan ha lett till att torsken har fått det svårare att överleva, både för att fler torskar äts upp och genom mer parasiter i torsken. Genom försök och utvärdering av jakt eller annan begränsning av rovdjur som säl eller skarv går det att undersöka vad det får för effekter på torsken och resten av ekosystemet. En vetenskaplig utvärdering av effekterna av beståndsreglerande jakt på gråsäl kommer att redovisas senast 1 juni 2021 som del av samma regeringsuppdrag.

– Miljögifter och rester av läkemedel kan också påverka djurs tillväxt och fortplantning, så vi behöver ta reda på detta kan var ett problem för torsken i östra Östersjön.

Undersökningar har konstaterat höga halter av flera läkemedel, bland annat av preventivmedel och antidepressiva läkemedel i torsken i östra Östersjön.

Längs med västkusten återstår bara spillror av torskbestånden. Det finns dock ett stort engagemang och många idéer om hur man kan få tillbaka den. Just nu pågår försök med konstgjorda rev anpassade för torsk i Byfjorden. Syftet är att se om de kan bidra till en återkomst av den kustlekande torsken. Nåt yrkesfiske efter torsk inne vid Bohuskusten har det inte varit på mer än 30 år och det har tyvärr inte hjälpt på något sätt.

– Det finns även förslag på att sätta ut torsk från Norge eller Kattegatt längs Bohuskusten men här krävs vidare analys av risker och kostnader, säger Gry Sagebakken.

En åtgärd som kan ge mer storskaliga och långsiktiga effekter både för torsk och andra arter är att se över och komplettera skyddet av de livsmiljöer som är speciellt viktiga för torskens lek och uppväxt. I vissa fall kanske det kan löna sig att även satsa på att återskapa livsmiljöer som försvunnit, som till exempel ålgräsängar. Allteftersom kunskapen om vad torsken behöver förbättras i olika faser i sin livscykel och vad som kan störa den, så blir bilden av vilka typer av skyddsåtgärder som kan vara relevanta på olika platser och vid olika tider tydligare. Till exempel har det konstaterats att buller och uppgrumling av sediment från botten kan påverka torskens lek.

Bilden av vad som kan bidra till en återhämtning av torsk i svenska vatten är komplex och det saknas fortfarande kunskap om många orsakssamband. I flera fall behövs därför mer kunskap eller utvärdering av effekter i mindre skala innan vissa åtgärder kan utformas och genomföras på ett säkert och kostnadseffektivt sätt. Detta kan vara speciellt viktigt för åtgärder där vi går in och ändrar på naturliga förhållanden, såsom vid säljakt, konstgjorda rev eller utsättning av torsk, eftersom de kanske kan få oönskade effekter på andra arter.

– Utifrån det vi vet idag så ser det inte ut att finnas någon enkel lösning som ensam kommer rädda torsken utan det behövs flera sorters åtgärder på samma gång och tillsammans, säger Gry Sagebakken.

Den akuta situationen kräver egentligen åtgärder som ger snabba resultat samtidigt som  underliggande problem såsom klimatförändringar och syrefria bottnar måste åtgärdas. Sannolikt finns det dock inga åtgärder som ger snabba resultat. Att tro det är rent önsketänkande. Ett brett spektrum av åtgärder som hanterar allt från direkt dödlighet till följd av fiske eller rovdjur, till storskalig påverkan på torskens livsmiljöer som övergödning, har större chans att lyckas.

I Skageraks kustområden och Kattegatt är det sannolikt möjligt att få tillbaka torsken vid kusten så småningom. I Östersjön är det mer tveksamt då en stor del av problemen sannolikt beror på klimatförändringar som inte går att påverka på kort sikt.