Danska Fiskeristyrelsens nya miljömärkning kan inte ges till det miljövänligaste fisket

Fiskeristyrelsen är Danmarks motsvarighet till Havs- och vattenmyndigheten. Nu har Fiskeristyrelsen infört ett nytt miljömärke för danskt fiske, NaturSkånsom. Märkningen kan bara ges till fiskebåtar som är kortare än 17 meter och som fiskar med garn (inklusive fasta bottengarn), backor (lina, längrev), dörj, pilk, dansk snurrevad, flyttrål (pelagisk trål), snörpvad, ryssjor, tinor och burar. Dessutom ska fångstresorna vara korta.

Det betyder att märket inte kan ges till till det mest miljövänliga och skonsamma danska fisket. i Praktiken är det därför inte ett märke som belönar och uppmärksammar miljövänlig fiske utan enbar uppmuntrar småskaligt fiske.

Danmarks mest miljövänliga fiske är nämligen det storskaliga pelagiska fisket av sill, makrill, blåvitling och brisling (skarpsill) med flyttrål. Snörpvadsfiske av makrill och sill är lika miljö- och klimatvänligt som det storskaliga fisket med flyttrål.

Det storskaliga fisket är mest klimatvänligt för att det har lägst bränsleförbrukning per fångad mängd fisk. En av anledningarna till detta är långa fångstresor, en annan är att det fångas väldigt mycket fisk på en gång. När det gäller alla fiskeredskap förutom bottentrålning och snurrevadsfisket så är nämligen resorna till och från hamn det stora problemet när det gäller bränsleförbrukningen.

Att det storskaliga pelagiska fisket med flyttrål också är mest miljövänligt beror på att redskapen aldrig rör botten och att bifångsterna är marginella.

Bifångster är betydligt vanligare i garnfiske och snurrevadsfiske än i pelagiskt flyttrålsfiske. Havsdäggdjur (ex.vis marsvin, dvs tumlare) fångas i stort sett bara som bifångst i garn. Fåglar fångas främst vid backefiske (Iinfiske) men även i garn.

Skador på bottnar är ett problem i snurrevadsfisket. Genom att snurrevadsfiske berör större ytor än bottentrål kan snurrevad under vissa förhållande vara lika problematiskt som bottentrål och under alla förhållanden vara lika oproblematiskt som bottentrål. Ibland kan snurrevadsfiske vara bättre än bottentrålning. Ibland är inte heller bottentrålning nåt problem. Det finns heller ingen klimatmässig skillnad på danska snurrevad och skotsk snurrevad (flyshooting) men det senare är lite sämre när det gäller bottenpåverkan.

Burfiske (burar, tinor, ryssjor) innebär stor bränsleförbukning per fångad mängd fisk men är lika miljövänligt som storskaligt pelagiskt fiske med flyttrål. Garnfiske är klimatmässigt i klass med flyttrålsfiske och snörpvadsfiske men inte miljömässigt. Mindre fiskbåtar har ofta högre bränsleförbrukning per fångad mängd fisk än lite större båtar om de sysslar med samma fiske.

Det nya märket är följaktligen inte en märkning för skonsamt fiske för det mesta skonsamma, miljövänliga och klimatvänliga fisket kan inta få märket. Utan det är ett politiskt motiverat märke som inte har någon betydelse när det gäller miljö- och klimatvänligt fiske. För småskaligt kustnära fiske är inte det mest miljö- och klimatvänliga fisket i Danmark.

Källa till uppgifterna: DTU Aqua rapport Nr. 279-2014 Miljøskånsomhed og økologisk bæredygtighed i dansk fiskeri

 

Advertisements