Länsstyrelsen i Västra Götaland motarbetar miljövänlig sjömatsproduktion

Många myndigheter tycks ständigt motarbeta och försvåra för sjömatsnäringen. Genom en rigid tillämpning av djurskyddslagar inom ett område där den egentligen inte är tillämpbar har de i praktiken gjort det omöjligt för småskalig fiskodling i landbaserade RAS-anläggningar i Västra Götalands län. De som funnits har lagts ner då kostnaderna blivit för höga.

Samtidigt har Mark och miljödomstolen på mycket oklara grunder sagt nej till kommersiell storskalig odling av lax i landbaserade RAS-anläggningar i Västra Götaland. I andra delar av Sverige verkar problemet med att byråkraterna på Länsstyrelser och andra statliga myndigheter motarbetar modern och miljövänlig matproduktion inte vara lika stora.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har nu också tagit ytterligare ett steg i kampen mot miljövänlig sjömatsproduktion. De har förbjudit musselodlare att använda en effektiv metod för att skrämma bort ejdrar från musselodlingar. Metoden är dyr och används mycket sällan men ibland är den nödvändig. Det handlar om att  skrämma bort ejdrar från odlingarna med hjälp av båtar. Grunderna för beslutet är lika oklara som när de beslutade att inte tillåta landbaserad laxodling. De stöder sig inte på forskning och har inte samverkat med musselodlare och forskare:

Naturvårdsenheten på länsstyrelsen har på oklara grunder beslutat att med omedelbar verkan förbjuda musselodlare att med hjälp av båt och närvaro i odlingarna störa ejdrar. Störningen sker för att förhindra att fåglarna ödelägger musselodlingarna. Beslutet hotar allvarligt en växande och i allt väsentligt ekologisk näring. Som underlag fanns en slutrapport från forskning med syftet att utveckla ”effektiva och etiska metoder” för att motverka att ejder äter upp musselodlingar, men varken forskarna bakom rapporten eller berörda företagare har involverats. Rapporten är också tydlig: fysisk störning har i praktiken ingen negativ påverkan på ejderpopulationen.

[…]

I länsstyrelsens motivering ägnas en stor del av texten till att beskriva att ejderpopulationen i Östersjön och Västerhavet gått ned sedan 1990-talet. Detta ger sken av att nedgången har något med odlarna att göra. Det stämmer inte. Forskarna är helt eniga om att utan musselodlingarna runt Orust hade ejderstammen varit betydligt mindre.

[…]

I projektet som forskarna på Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i samverkan med ornitologer från Bohusläns museum och Naturcentrum genomfört fastslås att det är svårt att hindra ejdrars framfart och att metoden att ”skrämma” är effektiv men dyr och bara används vid stora problem. Att beslutet gäller omedelbart kan därför bli förödande för nästa generations musslor.

Det är för mig uppenbart att nåt är fel på många statliga myndigheter. De som arbetar med tillståndsfrågor tycks ofta sakna förmåga att ta till sig forskning och verkar präglas av samma irrationella uppfattningar och tankegångar som Greenpeace, Our Fish och andra odemokratiska miljöorganisationer styrs av. De lyssnar inte på de som är engagerade i verksamheterna och de lyssnar inte på forskarna såvida inte forskarna säger samma sak som miljöorganisationerna. Då är det helt plötsligt värt att lyssna på dem trots att tyckandet i sån fall står på lika undermålig grund som vaccinationsmotstånd. Miljörörelserna enligt NGO-modell är idag i allmänhet rena tyckarmaskiner som saknar vetenskapligt underlag för en stor del av tyckandet. Detta är allra tydligast när det gäller havsmiljö, fiske, fiskodling och sjömat.