Ny teknik som renar sediment

Många havsområden, sjöar och vattendrag i Sverige har bottnar med förorenade sediment. Kemister vid Umeå universitet har framgångsrikt använt en innovativ teknik för sedimentsanering, SPEARS, i en fältstudie utanför Bureå i Västerbotten. Det är första gången som tekniken används i Europa.

Foto: Peter Lundström/Umeå Universitet

– Det har varit fantastiska dagar i fält och det är inspirerande att se hur väl våra projektparters olika kompetenser kompletterar varandra och hur vår samverkan öppnar dörrar för nya studier. SPEARS-tekniken har potential att göra skillnad i hur man hanterar förorenade sediment både i Sverige och andra delar av världen och att forskningen kan leda till konkreta åtgärder gör att den i mitt tycke blir än mer spännande, säger Stina Jansson, projektledare och universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Rena utan att muddra

Det speciella med tekniken SPEARS är att den tar bort organiska föroreningar från sedimenten utan att muddra. Något som gör att ingreppet i ekosystemet blir mindre omfattande. Dessutom innebär det att stora mängder förorenade massor inte behöver läggas upp på land.

Metoden innebär att plastpiggar sticks ner i de förorenade sedimenten. Piggarna består av ett plastmaterial som suger åt sig de organiska miljögifterna. Varje pigg är fylld med plastgranulat och etanol där miljögifterna från sedimenten samlas upp.

De piggar som har placerats ut utanför Bureå ska tas in under hösten 2022 och utvärderas av forskare vid Umeå universitet. Fältstudien i kombination med labbförsök kommer är tänkt att ge värdefull information och kunskap om SPEARS-tekniken. Bland annat kring vilken potential  har för sanering av svenska sediment i våra sjöar, vattendrag och marina miljöer.

– Det känns roligt att vara med i ett projekt där Swecos breda kompetens inom förorenade områden och hållbarhet får stå i fokus. Att få göra detta i samverkan mellan Umeå universitet, SGU och ett innovationsdrivet företag som ecoSPEARS känns extra kul. Projektet kommer förhoppningsvis att ge viktig kunskap inför framtida åtgärder av de stora områden med fiberbankar som finns längs med vår kust, säger Magnus Bergknut, uppdragsledare vid Sweco.

Metod som utvecklats i USA

Metoden har utvecklats i USA. Ursprungligen för att få bort PCB:er och PAH:er ur sandiga sediment. Där används den redan i större skala. Pilotstudier i exempelvis Port of San Diego har utförts med framgång. Forskarna i Umeå är nu intresserade av att undersöka hur metoden fungerar under svenska förhållanden. Klimatet i Sverige liknar klimatet där metoden tidigare använts. Men våra sediment kan innehålla andra miljögifter och en större andel organiskt material.

Det finns en mängd frågor som behöver få svar innan metoden kan implementeras i större skala i svenska vatten. Vilka miljögifter fungerar metoden för? Hur påverkas reningen av mängden organiskt material i sedimenten? Hur länge håller plastpiggarna, och kan plastfragment från piggarna spridas i miljön? Vad kommer det att kosta att använda tekniken?

Den första omgången med piggar är nu placerade i ett område i södra Bottenviken. Där kommer de att få vara kvar i minst ett år. Under tiden genomför forskarna även experiment på laboratorium. Förhoppningen är att detta exempelvis skulle kunna fungera för att sanera de kraftigt förorenade fiberbankar som finns längs Bottniska vikens kust. Dessa är en rest av tidigare sågverksverksamhet.

Sanera sediment – ett regeringsuppdrag

SGU har, tillsammans med andra myndigheter, i uppdrag av regeringen att ta fram mer kunskap för att kunna hantera förorenade sedimentområden.

– Ur vårt perspektiv är det mycket intressant att följa utvärderingen av tekniken för svenska förhållanden i och med att teknikutvecklingen för att åtgärda förorenade sediment är angelägen, säger Karin Eliaeson, projektledare vid SGU.

Flera samarbetspartners

Projektet SafeSed leds av Umeå universitet och utförs i samarbete med Sweco, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Mora kommun och det amerikanska företaget ecoSPEARS. Forskningen bedrivs med stöd från Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden). Det är ett forsknings- och utvecklingsprogram som drivs av Statens geotekniska institut (SGI) med hjälp av resurser från projektparterna samt Umeå marina forskningscenter vid Umeå universitet.

I forskningsprojektet undersöks möjligheten att ta bort organiska föroreningar med hjälp av ny innovativ teknik för att främja en frisk och giftfri vattenmiljö. Målsättningen med projektet är att undersöka hur SPEARS fungerar i fiberrika sediment och i kalla klimat.

Delar av texten från Havet.nu.

Läs mer om miljögifter


Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.