Tillståndet för de svenska haven är fortsatt kritiskt. Nyttjandet är inte hållbart, övergödning och farliga ämnen ger fortsatta stora problem. Detta enligt en bedömning av svensk havsmiljö som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gjort. Några få ljusglimtar när havsmiljön bedöms finns dock enligt dem.
Hallands Väderö. Foto: Agnes Ytreberg / Havs- och vattenmyndigheten.
HaV bedömer att de flesta marina däggdjur, sjöfåglar och marina fiskar inte uppnår god miljöstatus. Belastningen på havsmiljön bedöms sammantaget vara för stor.
— God miljöstatus är ett tillstånd där haven är friska och produktiva, vilket är en förutsättning för ett hållbart nyttjande av havets resurser, där är vi inte idag, förklarar Anna Ledin i ett pressmeddelande. Hon är generaldirektör på HaV.
Helhetsbilden av hur havet mår har stärkts bland annat genom utvecklade metoder.
— Vi har fått ny kunskap och haft ett tätare samarbete i bedömningsarbetet med grannländerna inom havsregionerna Östersjön och Nordsjön. Det har gett oss en tydligare bild över status i havsmiljön, säger Anna Ledin.
Trycket på haven ökar
Bedömningen visar att haven skulle kunna ge större samhällsekonomisk nytta om tillståndet var bättre. När haven inte mår bra kan de inte leverera så mycket ekosystemtjänster som de skulle kunna om de var friska.
Yrkesfiske, marin turism och rekreation är de näringar som mest påverkas av en försämrad havsmiljö, men de orsakar också stor påverkan i sin tur. Därtill accelererar klimatförändringarna vilket ytterligare försämrar förutsättningarna för friska hav. Det är lite märklig att betydelsen av klimatförändringarna verkar tonas ner lite i HaV:s bedömningar. Det är ju kanske den viktigaste orsaken till många av problemen i haven tillsammans med övergödning och giftiga ämnen från utsläpp.
— Samtidigt ökar trycket på haven från växande verksamheter som energiproduktion, turism, transporter och exploatering i kustområdena, säger Mats Svensson, chef för HaV:s havsförvaltningsavdelning.
Chans till återhämtning
Som helhet visar HaV:s bedömning att tillståndet för havens arter och livsmiljöer är fortsatt kritiskt. De ljusglimtar som finns, syns främst om man tittar på längre tidstrender. Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur uppnår inte god miljöstatus. Många fiskbestånd utsätts enligt HaV för ett för stort nyttjande.
Men nio fiskpopulationer i Västerhavet, som varit mycket ovanliga, exempelvis hälleflundra och marulk, visar positiva trender.
— Det finns chans att dessa arter återhämtar sig i framtiden, förutsatt att användningen minskar till hållbara nivåer vilket är ännu mer viktigt med ökade klimatförändringar. För Östersjöns fiskbestånd ser det inte så ljust ut, säger Mats Svensson.
De flesta arter som finns i Nordsjön och Skagerak anses enligt ICES bedömningar må bra och vara hållbart förvaltade. Detta gäller även sillen och skarpsillen i Östersjön som är de arter som fiskas i nån större utsträckning. Därför är det också märkligt att HaV i rapporten hävdar att fiskeridödligheten indikerar ett ohållbart uttag av många kommersiellt nyttjade fiskpopulationer. Det stämmer ju inte med bedömningarna från ICES. I Östersjön finns det problem med flera arter men i Västerhavet är det bara problem med ett fåtal arter.
God miljöstatus uppnås inte heller när det gäller farliga ämnen i havsmiljön. Men över en längre tidsperiod har halter av flera farliga ämnen, till exempel flamskyddsmedel och DDT, minskat väsentligt.
Buller bedöms för första gången
För första gången har HaV gjort en bedömning av undervattensbuller, både det som är kontinuerligt, det vill säga ljud som kommer som kommer från fartygstrafik och det som är impulsivt, exempelvis ljud från sprängningar och undervattensarbeten. Buller stör till exempel de känsliga tumlarna.
Knappt hälften av de bedömda havsbassängerna når god miljöstatus enligt den definition som föreslås för det impulsiva undervattensbullret. Bara de nordligaste havsbassängerna i Östersjön når god miljöstatus enligt förslaget till definition för kontinuerligt buller.
Mycket jobb kvar att göra
Bedömningen av havsmiljöns tillstånd är en viktig utgångspunkt för havsförvaltningsarbetet. Om god miljöstatus inte nås eller för att upprätthålla god miljöstatus tas också miljökvalitetsnormer med indikatorer fram. Miljökvalitetsnormerna ligger till grund för bedömningen av vilka åtgärder som behöver ingå i åtgärdsprogrammet.
— Nu har vi gjort detta för tredje gången, vi har blivit säkrare i vår bedömning och vi har fått en bättre helhetsbild. Nu kommer det viktiga arbetet med att fatta beslut om miljökvalitetsnormer in, och därefter åtgärdsprogrammet för havsmiljön. Det är där det blir verkstad, avslutar Mats Svensson.