Naturskyddsföreningens hat mot fisket. Naturskyddsföreningen i Göteborg skrev i början av september en debattartikel i GP som vänder sig mot en fördjupning av Fiskebäcks hamn. Men den handlar faktiskt bara till en viss del om just det utan är framförallt en uppvisning i okunnighet och hat mot fiske generellt.
För det först har de missat att Göteborgs kommun inte kommer att betala för fördjupningen av Fiskebäcks hamn vilket Johannes Claesson från Fiskebäcks hamn påpekar i ett svar till Naturskyddsföreningen:
Att det är ett projekt som inte kostar skattebetalarna i Göteborg något väljer Naturskyddsföreningen att bortse från. Kommunen kommer som markägare få full kostnadstäckning för de åtgärder som vidtages.
Dessutom upprepar Naturskyddsföreningen de vanliga lögnerna om fisket i Östersjön. Att fiskeen går till fiskmjöl är korrekt men att det skett en utfiskning i Östersjön är en lögn. Sillbestånden i Östersjön är faktiskt i så gott skick att forskningen rekommenderar en ökning av kvoten inför 2025.
Dessutom nämner Naturskyddsföreningen inte anledningen till att sillen från Östersjön går till fiskmjöl. Anledningen är att den går till fiskmjöl för att den inte går att sälja till konsument på grund av att folk tror att den är giftig. Det finns helt enkelt ingen större efterfrågan på sill/strömming för konsumtion. Det medför att den inte heller finns att köpa. Så yrkesfiskarna får sälja den till fiskmjölsfabrikerna istället.
Att pelagisk fisk håller på att ta slut är inte heller det sant. Det är ett påstående som är helt taget ur tomma luften och hra ingen som helst verklighetsförankring.
Därefter påstår Naturskyddsföreningen att de stora pelagiska båtarna ägs av ett fåtal personer. Det är också en lögn. De företag som äger de pelagiska båtarna ägs i de flesta fall av en stor del av de som arbetar ombord. I vissa fall av nästan alla ombord och i andra fall av 15-25% av alla ombord. I de fall ägarna är några få personer handlar det oftast om att det är en familj som äger företaget och där sönerna och svärsönerna till ägarna arbetar ombord.
I praktiken betyder det att de flesta stora pelagiska fiskeriföretag och fiskebåtar ägs av majoriteten av de anställda (som dessutom nästan alltid är släkt med varandra). Detta fungerar likadnat i allt svensakt fiske. FIskebåtar och fiskeriföretag ägs av de anställda. Dessutom har alla ombord samma lön och får samma andel av vinsten av fångsten efter att fiskebåten fått sin del.
Pelagiska fiskeriföretag, antal anställda, antal delägare, andel delägare av antalet anställda
- Bryngeld Fiskeri AB, 3, 3, 100,0%
- VY 242 Vestland Fiske AB, 2, 2, 100,0%
- Enbloms Fiske AB, 2, 2, 100,0%
- Wijkland/Glittfors, 2, 2, 100,0%
- VK 190 Fiskeri AB, 3, 3,100,0%
- Rossö Fiskeri AB, 5, 5, 100,0%
- Fiskefartyget Courage/Bröderberg, 3, 3, 100,0%.
- LL 91 Fisk & Skaldjur AB, 1, 1, 100,0%
- Västfjord Fiskeri AB, 9, 8, 88,9%
- Svanen Fiskeri AB, 3, 2, 66,67%
- Gallerna AB, 3, 2, 66,67%
- Arcadia Norr AB, 3, 2, 66,67%
- Odeskär, 8, 5, 62,5%
- Zandic Management och Trading AB, 5, 3, 60,0%
- Christer & Lennart Fiskeri, 5, 3, 60%
- Stella Nova Fiskeri, 8, 2, 25,0%. En del av de anställda är söner till ägarna vilket gör att andelen snarare är 50% eller mer.
- Ahlma Fiskeri AB, 8, 4, 50,0%
- OXD Shipping AB, 2, 1, 50,0%
- Berndtsson & Börjesson Fiskeri, 9, 4, 44,4%
- Tor-Ön/Torland, 18, 8, 42,1%
- Axfish AB, 5, 2, 40,0% (delägare i GG 64 Astrid Marie som i huvudsak ägs av Astrid Fiske AB)
- DE Fiske AB, 5, 2, 40,0% (osäker uppgift på antalet anställda)
- B-C Pelagic AB , 20, 6, 30,0%. En del av de anställda kan vara söner till ägarna. Så kanske är andelen snarare 40%.
- Fiskeri AB Ginneton, 29, 2, 6,9%. En del av de anställda är söner och svärsöner till ägarna. Räknas också de så är det 9 delägare vilket innebär 31,0%.
- Kristine Fiskeri AB, 13, 4, 30,8%.
- Båt GG 330 Carmona AB, 13, 3, 23,1%
- Astrid Fiske AB, 30, 6, 20,0%
- Themis Fiskeri AB, 17, 3, 17,6%
Källa: Allabolag.se och företagens bokslut för 2023.
I listan finns inte företag som är enskilda bolag eller partrederier med utan bara aktiebolag. Totalt har de pelagiska fiskerifäretagen cirka 240 anställda.
Torsken
Dessutom så antyder Naturskyddsföreningen att fisket är anledningen till att torsken försvunnit. Det kan vara sant när det gäller Skagerak och Kattegatt där torsken försvann på 1980-talet respektive 1990-talet men inte vad der gäller Östersjön där torsken försvann för ett bara 5-10 år sen. I Östersjön har den försvunnit på grund av övergödning (syrebrist) och klimatförändringar (varmare hav). De pelagiska trålarna fiskar ingen torsk.
Industrifisket, dvs fisket för fiskmjöls- och fiskoljefabrikerna, har aldrig varit inriktat på rovfisk högt upp i näringskedjan som Naturskyddsföreningen hävdar i ytterligare en av de lögner de för fram i sin artikel. Sådan fisk (torsk, kolja, sej, rödspätt, hälleflundra, kummel med mera) fiskas enbart för konsumtion. Industrifisket kan inte på något sätt vara ansvarig för att en del såna bestånd minskat kraftigt även om det inte gäller de flesta bestånd i Nordostatlanten inklusive Nordsjön som är välskötta och har återhämtat sig.
Landningar
Till slut tror jag aldrig det kommer att landas några större mängder fisk i Fiskebäck. Fabrikerna för bearbetning av sill till filéer och inläggningar finns i Danmark, norra Bohuslän, Skåne och Blekinge. Det finns ingen som hels anledning att landa i Göteborgsområdet. Men om det stora fiskebåtarna kunde gå in i Fiskebäck skulle det innebär att underhållsarbetet kunde ske i Sverige. Det skulle alltså ger fler arbetstillfällen. det är anledning nog til att födjupa hamnen i Fiskebäck.
Det är svårt att förklara Naturskyddsföreninegns lögner på annat sätt än att de hatar fisket så mycket att känner sig tvungna att ljuga. De vägrar lyssna på och ta in fakta. Det är som om de här helt förstockade och totalt oförmögna att inse att fakta visar att de har fel. Det är precis som sätt att agera som klimatförnekarna ägnar sig åt.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.