Sveriges största tidning om yrkesfiske
I Sverige förekommer bottentrålning i två områden. Dels på västkusten och dels i Bottenviken. I Bottenviken fiskas siklöja på sandbottnar och i Kattegatt och Skagerak, räka, kräfta och fisk på lerbottnar och sandbottnar. Läs mer…
Efterfrågan på sillprodukter har mycket tydliga toppar vid de stora svenska högtiderna. Jul och midsommar. Nya produkter av sill och skarpsill vilka bygger på en större variation av styckningsdetaljer vore viktiga tillskott för att jämna ut efterfrågan under året. Att det inte finns nån marknad under andra delar av året är ett av problemen i det pelagiska fisket enligt Jordbruksverket. Läs mer…
Enligt Jordbruksverkets rapport Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill är föråldrade kostrekommendationer en av anledningarna till att det är svårt att sälja sill/strömming för konsumtion i Sverige. Den mängd miljögifter som sill från södra Östersjön innehåller idag ligger långt under existerande gränsvärden. Men Livsmedelsverket utgår i sin rekommendationer från att all sill från Östersjön ligger över gränsvärdena. Läs mer…
Ett av de större problemen med det pelagiska fisket som Jordbruksverket identifierat i sin rapport Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill är att Sveriges hamnar inte hängt med i utvecklingen. Det gör att fisk som borde kunna landas i Sverige istället landas i Skagen. Läs mer…
Miljögifter och folks uppfattning om miljögifter är ytterligare ett av de problem Jordbruksverket identifierat när det gäller att kunna sälja silll/strömming från Östersjön som mat. Halten miljögifter är väldigt olika i sill från olika delar av Östersjön och Bottenhavet. Läs mer…
Ett av de områden som Jordbruksverkets rapport Vägen framåt mot mer livsmedel av svenskfångad sill och skarpsill anser måste förbättras är kopplingen mellan fiskeriförvaltning och beredningsindustri. De menar att det finns två problem i sammanhanget. Läs mer…
Passiviteten hos fiskets organisationer är något jag nyligen berörde i inlägget Tystnaden från det svenska fisket är bedövande. Det jag skrev där har nu illustrerats tydligt i samband med regeringens senaste utspel om en utvidgning av den utflyttade trålfiskegränsen i Östersjön. Regeringen vill flytta ut den längs hela Östersjökusten från Skanör till Haparanda. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten ska denna vecka på uppdrag av regeringen skicka en begäran till Danmark och Finland om att inkomma med uppgifter om sitt fiske nära den svenska Östersjökusten. Därmed går arbetet med att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil in i en ny fas. Läs mer…
Bottentrålningens effekter i Östersjön är ointressanta. Av den enkla anledning att mängden bottentrålning i Östersjön är försumbar. I svenska vatten förekommer bara bottentrålning på sandbottnar i Bottenviken vid siklöjefisket. Läs mer…
EU-kommissionens förslag om kvoter för 2027 i Östersjön innebär ökningar både för sill- och skarpsillskvoter. För sillen (strömmingen) i centrala Östersjön föreslås att kvoten ska höjas med 49 procent. Skarpsillskvoten föreslås få en höjning på 44 procent, medan sillen i Rigabukten och Bottenhavet/Bottenviken föreslås få en ökad kvot med 11 respektive 3 procent. Samtidigt är förslagen i flera fall lägre än forskningens (ICES) råd. Läs mer…
Tonfisk på Göteborgs fiskauktion. Det hände idag efter att den svenskägda danska räktrålaren S 158 Saron kom in med en tonfisk till fiskhamnen i Göteborg. Den aktuella 216 kilo tunga och 2,5 meter långa tonfisken hade fångats som bifångst i räktrålen. I det läget får en båt sälja en tonfisk även om det varken finns någon dansk eller svensk kvot. Läs mer…
Lögner och felaktigheter i SLU-artikel om en ny rapport om förändringar i näringsväven i Östersjön. I artikeln på SLU:s hemsida står följande totalt felaktiga historiebeskrivning Läs mer…
Det finns inget storskaligt sillfiske i Östersjön. Orsaken till det är enkel. Det 7 stora svenskflaggade trålare som landade sill från Östersjön år 2025 fick all sill som bifångst i skarpsillsfisket. De bedrev i princip inget riktat sillfiske/strömmingsfiske under 2025 och har inte gjort det sen i alla fall 2019. Läs mer…
Skarv äter en stor mängd torsk och skrubbskädda. Detta enligt en studie från DTU Aqua som undersökt skarvars predation av torsk och skrubbskädda i västra Östersjön. Under två år har DTU Aqua märkt drygt 5 400 fiskar, 2 783 torskar och 2 644 skrubbskäddor (flundror), med så kallade PIT-taggar. Läs mer…
Pris till Henrik Svedäng. Svedäng är en framgångsrisk svensk fiskeriforskare som i allmänhet verkar hata yrkesfiske. Han har fått ett pris av Baltic Waterssom är en lobbyorganisation som kämpar för att förbjuda yrkesfiske. När de vill ha en forskare som uttalar sitt stöd för deras illa underbyggda och ofta falska rapporter och påståenden brukar de vända sig till Svedäng. Läs mer…
Märkligt ovetenskaplig artikel om sill i Forskning & Framsteg (FoF). Det är en artikel som inte en enda gång faktiskt tittar på vad forskningen säger om sillbestånden i Östersjön. Detta trots att såna uppgifter siffror är mycket lätt tillgängliga från ICES. Istället fokuserar artikeln på enskilda forskares uttalanden och tyckanden. Läs mer…
Miljöpartiets förslag om Östersjön skulle döda östersjöfisket. Det så kallade industrifisket, dvs fiske för fiskmjölsindustrin är inriktat på två arter. Skarpsill och sill. Det storskaliga fisket som består av 8 båtar bedriver ett rikatt fiske på skarpsill och får sill som bifångst, Det småskaliga fisket som består av 20-tal båtar bedriver ariktat fiske efter sill och får skarpsill som bifångst. Läs mer…
Sen många år tillbaka finns det återigen en stor mängd tonfisk i svenska vatten. Men Sverige har ingen kvot. Det är dags att det ändras och att Sverige får en egen tonfiskkvot för yrkesfisket. Det är en kvot som skulle kunna utnyttjas i det småskaliga fisket då denna sannolikt skulle vara alldeles för liten för ett fiske av den sort som Norge bedriver med snörpvad. Läs mer…
När atlantsillen för många tusen år sen koloniserade Östersjön behövde den anpassa sig till bräckt vatten. Gener som är viktiga för funktionen av spermier, ägg och embryon har spelat en central roll i anpassningen. Mutationer i fyra specifika gener har varit särskilt betydelsefulla. Det visar en ny kartläggning av forskare vid Uppsala universitet, som publicerats i PNAS. Läs mer…
Fiskare som är medlemmar i DPPO står för mer än 50 procent av alla danska landningar av fisk,. Sen 2022 har de investerat i fullt dokumenterat fiske. Kameror, sensorer och digital övervakning följer idag fångsten från nät till landning i hela fiskeflottan – som den första i Europa. Läs mer…