Sillkvoterna I Östersjön bör bli mindre

Forskningen som ligger till grund för Internationella havforskningsrådets (ICES) bedömningar av sillbeståndet är den mest fullständiga forskningen som finns när det gäller tillståndet för sillbestånden i Östersjön. Enligt den forskningen är det så bra att sillkvoten i Östersjön kan öka medan den bör minska något i Bottenhavet. Läs mer…

Debatten om sill och strömmingfisket är helt urspårad

En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…

Maten för larver och yngel styr sillbeståndens storlek

När det gäller sill/strömming har SLU gjort en rapport om hur läget är för strömmingen i Bottenhavet och sillen/strömmingen i centrala Östersjön. Dessa två sillbestånd (strömmingsbestånd) består av flera olika komponenter. Det handlar om vårlekande, sommarlekande och höstlekande bestånd Läs mer…

Fisketrycket styr inte storleken på sillbestånd

Ny internationell forskning har visat att det inte finns någon koppling mellan storleken på ett bestånd av små pelagisk fiskarter rent generellt. Forskarna har undersökt 60% av världens pelagiska fiskbestånd sen 1970-talet. Deras forskning visar att det inte går att koppla minskade bestånd av pelagiska fiskarter till ökat fisketryck och inte heller koppla minskat fisketryck till ökade bestånd.  Läs mer…

Det finns ingen strömmingbrist

Det finns uppenbart en brist på vårlekande strömming (sill) i Bottenhavet då färre strömmingar sökts sig till kusten för att  leka under våren. De vetenskapliga bedömningar som gjorts av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) visar dock samtidigt att det inte finns nån strömmingbrist i det stora hela. Det betyder att det troligen finns mycket höstlekande sill. Läs mer…

Landningar från Kattegatt, Skagerak och Nordsjön

Skagerak är det viktigaste havet för svenska fiske. Huvuddelen av räkfisket sker i Skagerak såväl som huvuddelen av kräftfisket. Dessutom det mesta av fiskfisket. En del kräftfiske sker dock i Kattegatt och en del räkfiske och fiskfiske i Nordsjön. Läs mer…

Landningar i Östersjöfisket 2021

Jag har tidigare gjort översikter över antalet landningar i olika sorters svenska fisken. Nu tänker jag också göra en översikt över landningar per hav och jag börjar med Östersjön inklusive Östersjön. Då debatten om detta fiske varit omfattande redogör jag också för vilken typ av båtar det är som landar fisken. Läs mer…

Surströmmingskrisen – ett spel för gallerierna?

Enligt uppgifter jag erhållit från aktiva yrkesfiskare är den så kallade surströmmingskrisen ett spel för gallerierna. Det finns gott om strömming/sill för den som vill betala rätt pris. I Finland landas strömming för konsumtion i Kaskö där det finns en mottagningsanläggning. Läs mer…

Brist på vårlekande sill betyder inte brist på sill

Sill/strömming i Östersjön och sill/strömming i Bottenhavet finns i höstlekande varianter och vårlekande varianter. Vissa perioder dominerar vårlekande sill och vissa perioder dominerar höstlekande sill. Att bestånden av vårlekande sill minskat i Bottenhavet är otvivelaktigt Läs mer…

Miljöpartiet och deras dumheter om trålning

Miljöpartiet har på allvar fört fram ett förslag om att en stor del av det svenska fisket ska läggas ner. Det vill förbjuda allt så kallat industrifiske, dvs fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. De påstår också att det funnits ett sådant förbud tidigare. Läs mer…

Hur många industritrålare finns det i Sverige?

Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…

Fiskerättigheter i det pelagiska fisket 2022

Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…

Märta Stenevi vill stoppa nåt som inte finns

Märta Stenevi är politikern som vill stoppa nåt som inte finns. I alla fall var det vad hon sa i radioprogrammet P4 Extra den 7 juli när hon uppgav att hon ville stoppa det industriella bottentrålsfisket i Östersjön för det var orsaken till miljöproblemen i Östersjön. Läs mer…

Fiskemöjligheter i fiskfisket 2022

Fisk fångas dels i ett riktat fiske, dels som bifångst i räk- och kräftfiske. Bara en liten del av all arter som fånga sär kvoterade och ett ännu lägre antal omfattas av individuella fiskemöjligheter. De fiskarter som omfattas av årliga individuella fiskemöjligheter är torsk, sej, kolja, vitling och rödspätta. Läs mer…

Fiskemöjligheter i räkfisket 2022

Jag har tidigare gjort en delvis redovisning av fiskemöjligheterna i det svenska räkfisket under 2023. Det insmög sig några fel i den redovisningen som jag senare rättat. Dels var det bara halvårskvoter jag redovisade från början då jag fått uppgifter från Havs- och vattenmyndigheten där det inte angavs. Läs mer…

Naturskyddsföreningen verkar totalt okunniga om fiske

Naturskyddsföreningen i Göteborg har skrivit en debattartikel om fisket i tidningen ETC. Det är en uppvisning i okunnighet. De som undertecknat debattartikeln är två biologer, Linda Gustafsson och Ann-Marie Ljungberg. Det är uppenbart att det inte automatiskt innebär att en person är kunnig bara för att den är utbildad biolog. Läs mer…