Kusttorsk och utsjötorsk

Under flera decennier har det varit brist på vuxen torsk på västkusten, trots att det under vissa år observerats mycket ung torsk (juvenil torsk) som inte är äldre än två år. Detta har gjort att många trott att kustbestånden av torsk är så gott som utrotade och att den torsk man nu hittar på västkusten huvudsakligen är utsjötorsk. Läs mer…

Effekter av fiskefria områden

Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Detta enligt forskare på SLU.  Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag. Läs mer…

Gäddan på nergång i hela Östersjön

De senaste åren har larmrapporterna om gäddans dåliga situation i Östersjön duggat tätt. Larmen har dock ofta baserats på enstaka observationer och inte på systematiskt insamlad data. I en nyligen publicerad studie från SLU har forskarna samlat in uppgifter om gäddans utveckling runt om hela Östersjön. Läs mer…

Atlantisk hästmakrill

Atlantisk hästmakrill (Trachurus trachurus) eller som den också kallas europeisk hästmakrill heter officiellt tagmakrill på svenska men jag använder numera hästmakrill som namn då arten heter så på alla andra språk. Läs mer…

Danska landningar av tobis 2022

Tobis är den viktigaste industrifisken i det danska fisket trots att den bara fiskas under en kortare perioden på senvåren och försommaren. Fisket varierar mycket mellan olika år då beståndet av den mycket kortlivade fisken varierar kraftigt mellan åren. Läs mer…

Danska missförstånd om svenskt kräftfiske

Danmarks Naturfredningsforening (DN) har publicerat en artikel om svenskt kräftfiske. Artikeln bygger dock delvis på okunskap och missförstånd eller visar i alla fall prov på det. Burfiske av kräftor står bara för en mindre del av svenskt kräftfiske och dessutom är den minskande. Kanske omkring 20 procent. Läs mer…

Sillens komplexa vandring och blandning i Västerhavet

Området där Östersjön möter Nordsjön är en smältdegel – för sill. Tack vare genteknikens utveckling kan ett internationellt forskarteam nu visa att den sill som fångas här under sommaren leker i olika områden och under olika perioder på året. Läs mer…

Danska landningar av sperling 2022

Sperling eller vitlinglyra som den officiellt heter på svenska är en liten torskfisk som enbart fiskas för användning i fiskmjöls- och fiskoljefabrikerna. Tidigare var fisket betydligt mindre då bifångsterna var omfattande. Läs mer…

Danska landningar av brisling 2022

Brisling eller skarpsill är en av de tre vanligaste arterna som fiskas i Danmark för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Detta fiske kallas industrifiske. Huvuddelen fångas i Nordsjön av pelagiska fiskebåtar. Många båtar ägnar sig åt industrifiske Läs mer…

Danska landningar av hästmakrill och havgalt 2022

Hästmakrill heter officiellt taggmakrill på svenska men det finns en mängd olika fiskarter som kallas taggmakrill så hästmakrill är ett bättre namn. Dessutom är det vad arten heter på alla andra språk. Havgalt heter för sin del trynfisk på svenska Läs mer…

Danska landningar av makrill och blåvitling 2022

Fisket av makrill sker främst i Nordsjön och fisket av kolmule (blåvitling) sker i Nordatlanten sker i huvudsak i Nordatlanten runt Färöarna och väster om Irland. De som dominerar fisket av både makrill och kolmule är de danska båtar som ägs av familjer eller personer med färöiskt ursprung. Läs mer…

Klimatet – orsak till problem med fiskbestånden i Östersjön

Ny finsk forskning visar att problemen för olika fiskbestånd i Östersjön till stor del beror på klimatförändringar. Det understryker det som tysk forskning redan kommit fram till. Den tyska forskningen kunde vis att ökad vattentemperatur i Östersjön har lett till att leken misslyckas för den vårlekande sillen i västra Östersjön, den så kallade rügensillen.  Läs mer…

Danska landningar av sill 2022

Sillfisket domineras helt av de stora pelagiska fiskeriföretagen och deras båtar. Nästan alla har sin hemmahamn i Skagen eller Hirtshals. Alla de som landat mycket är medlemmar i Danmarks Pelagiske PO  (DPPO) men flera av de som landat mindre mängder är istället medlemmar i Danmarks Fiskeriforenings PO (DFPO). Läs mer…

Kawakawa och tunnina – små tonfiskar

Ostlig liten bonit eller Kawakawa (Euthynnus affinis), tunnina (Euthynnus alletteratus), svart tunnina (Euthynnus lineatus) och spenslig tonfisk (Allothunnus fallai) är små tonfiskar som ofta bildar stim tillsammans med bonit (Katsuwonus pelamis) som också kallas skipjack. Läs mer…

Fregatt- och kultonfisk

Det finns fem arter av kultonfisk (bullet tuna) och fregattonfisk. Kultonfisk (Auxis rochei), fregattonfisk (Auxis thazard) som också kallas fregattmakrill, stillahavsfregattonfisk (Auxis eudorax), stillahavskultonfisk (Auxis brachydorax) och koreansk fregattonfisk (Auxis koreanus). De tre sistnämnda har tidigare betraktats som underarter av de två förstnämnda. Läs mer…

Tonggol och svartfenad tonfisk – de kustnära tonfiskarna

Tonggol (Thunnus tonggol) eller longtail tuna som den heter på engelska är en tonfisk som lever kustnära längs Indiska Oceanens kuster i Asien, Stilla Havets västra kuster i Asien och runt Australien förutom längs södra kusten. Läs mer…

Blåfenad tonfisk

Blåfenad tonfisk är de största tonfiskarna som finns och de är även bland de största benfiskarna som existerar. Det finns tre olika arter av blåfenad tonfisk. Atlantisk blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus), pacifisk blåfenad tonfisk (Thunnus orientalis) och sydlig blåfenad tonfisk (Thunnus maccoyii). Läs mer…

Albacore lade grunden till USA:s tonfiskfiske

Albacore (Thunnus alalunga) är en tonfisk som finns i tropiska och tempererade hav runt hela jordklotet. Atlanten, Stilla Havet, Indiska Oceanen och Medelhavet. Dock inte i de centrala delarna av östra Stilla Havet. Ibland kallas den också långfenad tonfisk. Läs mer…

Ingen plattfisk fiskas i Sverige

Det riktade fisket av plattfisk i Sverige är i princip obefintligt. Det finns ett småskaligt kustnära fiske med garn som fångar piggvar, skrubba och rödspätta men det finns inget riktat storskaligt fiske. Läs mer…

Kustkvoter 2023

Kustkvoter är den del av de svenska kvoterna som tilldelas det småskaliga kustnära fisket som i huvudsak sker med garn, bur, tinor och fällor men även med dörj, pilk och andra krokredskap. Det mesta av det kustnära svenska fisket fungerar dåligt och utnyttjar inte de kvoter de har. Läs mer…