Oärlig undervattensfotograf skriver debattartikel i DN

I en debattartikel i DN har en delvis oärlig undervattensfotograf vid namn Tobias Dahlin skrivit en debattartikel. Den innehåller många helt riktiga påståenden men är ändå inte riktigt ärlig. Och konsekvenserana av det han i praktiken föreslår är kanske inte vad folk förväntar sig. På den punkten är han grundläggande oärlig.

Det finns mycket mindre fisk i Skagerak och Kattegatt än det fanns  på 1970-talet. Men det är oärligt att inte berätta varför och oärligt att inte berätta att någon trålning aldrig nånsin skett i Bohusläns fjordar (dvs riktiga fjorda, Kosterfjorden och Väderöfjorden är havsområden, inte fjordar) förutom Gullmarsfjorden. Ändå finns det ingen eller väldigt lite fisk i de flesta av dessa fjordar liksom längs Bohuskusten. Det kan alltså inte vara lokal trålning som orsakat att fisken försvunnit. På samma sätt är det inte bottentrålningen i Kosterfjorden, Väderöfjorden och Gullmarsfjorden som orsakat brist på fisk.

Överfiske, övergödning och gifter

Utan bristen på fisk längs Skageraks kuster beror på ett överfiske som ägde rum på 1980-talet och början av 1990-talet (innan Sverige gick med i EU) kombinerat med miljöförstöring (övergödning och utsläpp giftiga ämnen). Dessutom har ett allt varmare hav, öka småbåtstrafik och fler småbåtshmanar bidragit genom att förstöra ålgräsängar tillsammans med övergödningen. Fritidsbåtar och deras hamnar har dessutom bidragit med stor mängder gifter.

Överfisket på 1980-talet berodde på att den svenska fiskeflottan som var byggd för sillfiske i Nordsjön på 1970-talet stängdes in i Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Det ledde till en kraftig överkapacitet i fisket i de aktuella haven vilket ledde till minskade bestånd. Att det blev på detta sätt berodde på den venska regeringen som vägrade förhandla fram tillgång til Nordsjön för det svenska yrkesfisket. Inte heller fick yrkesfiskarna någon ersättning för det förlorade fisket vilket tvingad dem att fiska i Skagerak för att kunna försöjra sig.

Att inte nämna orsaken till det som hände är att vara oärlig. Dahlin är därför oärlig. När fisken var bort förvann det mesta fisket ändp. Kvar blev de yrkesfiskare som satsade på sillfiske, kräftfiske och räkfiske. När Sverige belv medlemm i EU fick de återigen möjlighet att fiska i Nordsjön vilket innabr mindre fiske i Skagerak. Framförallt var det sillfisket, men även räkfisket, som drog nytta av detta liksom det faktum att de kunde fiska i norska vatten genom avtal mellan EU/Sverige och Norge.

Bottentrålning

Dahlin har rätt i att bottentrålning är subventionerad och drar mycket bränsle. Men har totalt fel i att bottentrålning river upp lagrat kol ur bottnarna. Den studie som han hänvisar till har visat sig vara felaktig och har dragits tillbaka, All nordhavsräka (inte bara svensk räka, utan all) bottentrålas som Dahlin säger. Men den fiskas också hållbart enligt ICES som är den organisation som ger råd om kvoter och som uppskattar räkbestånden. MSC har inte med saken att göra.

Att forskningen om fiskefria områden skulle var entydig som Dahlin påstår är heller inte korrekt. Det största fiskefria omrpådet i Sverige, Södra Kattegatt, har inte lett till någon som helst ökning av beståndens storlek eller den biologiska mångfalden. I 8-fjordarområdet (fjordarna runt Orust) har det aldrig bottentrålats och det har inte bedrivits något yrkesfiske på flera decennier. Där finns ändå ingen fisk. Dahlin snackar skit på denna punkt. Viss fiskefira områden har lett till en ökning. Andra har inte betytt nånting alls.

Som Dahlin säger orsakara bottentrålning skador på bottnarna. Men eftersom fisket pågått i mer än 100 och det fiskas pås amma områden år efter år så uppstod sakdorna för mycket länge sne och ny trålning orskar inga fler skador utan bara till att staus quo bevaras. Men de skador som uppstod för länge sen har osakat minskad biologisk mångfald.

Räkfiske och kräftfiske

Det är också oärligt att inte nämna att det är 4 trålare som är mindre än 12 meter långa som får tråla i Gullmarsfjorden i ett begränsat område under ett mycket begränsat antal dagar om året. Detta fiskes påverkan på Gullmarsfjorden är ytterst marginellt.

När det gäller både kräftfisket och räkfisket är det förhållandevis nya fisken. Det riktade räkfisket  började redan i början av 1900-talet men blev inte stort förrän det moderna samhället växte fram på 1950-talet. I räkfisket fångades också en hel del bottenlevande fisk. Kräftor fångades urpsrungligen som bifångst vid bottentrålning av fisk. När fisken försvan blev det istället riktat fiske efter kräfta.

Nuförtiden används trålar med rist i både räkfisket och kräftfisket. Det gör att bifångsten av fisk minimeras. Idag kompletteras räkfisket och kräftfisket ofta med fiskfiske. Det senare sker ofta som planerad bifångst när det fiskas med rist och stängd tunnel med en extra påse för fisk i räkfisket och utan rist i kräftfisket.

Konsekvenserna av Dahlins förslag

Slutligen kan vi konstatera att det mesta av det småskaliga fisket i Skagerak sker med hjälp qav trpl och att alla förbud mot bottentrålning därför kommer att slå mot det småsklaig och kustnär fisket. Storskaligt fiske´kommer inet att påverkas, I Kosterfjorden; Väderöfjorden och Gullmarsfjorden sker bara ett småskaligt bottentrålsfiske. Det riktigt storskaliga fisket, dvs flyttrålsfisket (pelagiska trålfisket) efter sill, makrill, skarpsill och tobis sker i Nordsjön, Nordatlanten och Östersjön. De använder inte bottentrål.

Om Dahlins önskan om bottentråslförbud skulle genomföras är det storskaliga pelagiska fisket det enda som blir kvar. Att inte nämna detta är att vara oärlig.

Läs mer:

• Effekter av fiskefria områden
• Stängt område i Kattegatt – ingen ljusning för torsken
• Förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden
• Är det rimligt att förbjuda trålfiske i Kosterhavet och Gullmarsfjorden?
• Måste det trålas räkor i Kosterhavet och Gullmarsfjorden?