Höjning av räkkvoten med 15%

Efter flera år av minskade kvoter har EU och Norge beslutat att höja räkkvoten i Skagerak/Kattegatt för nästa kvotår, som löper mellan den 1 juli 2026 och den 30 juni 2027. Beslutet följer det vetenskapliga råd som presenterades av Internationella havsforskningsrådet (ICES) den 8 juni. Läs mer…

Alla partier är fiskerifientliga

Vi kan lätt konstatera att alla svenska partier är fiskerifientliga. Inget parti är för att Sverige ska kunna ha ett fungerande kustnära och småskaligt fiske. Alla är för en utflyttad trålfiskegräns till 12 sjöämil i hela Sverige. Det skulle slå ut större delen av det småskaliga och kustnära svenska fisket för konsumtion och inte påverka de storskaliga fisket nånting. Läs mer…

Estlands största fiskebåtar 2026

De största fiskebåtarna i Estland är dock räktrålare som fiskar i norra Atlanten och ägs av isländska och danska fiskeriföretag. Vid sidan av räkfisket i norra Atlanten har Etsland också ett pelagiskt fiske i Östersjön. Dessutom finns förstås ett småskaligt fiske. Läs mer…

Svenska landningar av räka 2025

Efter kräftfisket är räkfisket det viktigaste fisket på Västkusten ur en ekonomisk synpunkt. Betydligt färre båtar fiskar räka än kräfta men alla räktrålare landar i viss mån också kräfta. Då räkkvoterna minskat kraftigt är det en del räktrålare såväl som en del kräfttrålare som idag i huvudsak är fisktrålare. Läs mer…

Alla partier är usla när det gäller fiske

Alla partier är usla när det gäller fiske. Detta framgår av en rapport från Naturskyddsföreningen  som heter Bakslag i miljöpolitiken. Alla partier är emot bottentrålning. Huvuddelen av svenskt fiske sker med bottentrål. Dvs alla partier är mot svenskt fiske Läs mer…

Bottentrålning är ovanligt

Bottentrålning är ovanligt på så sätt att det bara förekommer i en mycket liten del av de svenska havsområdena. Det förekommer ingen bottentrålning i Östersjön och Bottenhavet. I Bottenviken finns det ett småskaligt bottentrålsfiske under 1-2 månader varje höst i Kalix och Luleå skärgårdar när det fiskas siklöja. Läs mer…

Förslag till undantag från förbud mot bottentrålning

Förslaget om undantag mot förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden innebär att det införs ett undantag för trålfiske efter nordhavsräka i Kosterfjorden–Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. Undantaget för Gullmarsfjorden föreslås dock upphöra den 1 juli 2027. Läs mer…

Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 173 Grace

GG 173 Grace byggdes år 2000 i Skillinge som GG 173 Vingafjord för Jonas Abrahamsson på Hönö. skrovett byggdes på Rönnängs varv (senare Tjörnvarvet). Som nybyggd på 173 bruttoton med en längd på 18,49 meter, en bredd på 6,57 m och ett djupgående på 2,71 m. Huvudmotor var en diesel på 353 kW medan hjälpmotorn var på 52 kW. Läs mer…

Trålning i marina skyddsområden är mycket ovanligt

När Deep Sea Reporter gör en serie reportage om bottentrålning i marina skyddsområden så är det lätt att få bilden av att det är en vanligt förekommande aktivitet. Men det är en falsk bild. Det förekommer nästan inte alls förutom i några skydda områden i Bottenviken samt i tre områden i Skagerak. Läs mer…

Fiskar som det vore smart att äta

Smartfisk är ett uttryck myntat i Finland som beteckning för underutnyttjade fiskarter. Det är fiskar som idag är bortglömda hos konsumenter men som har potential som livsmedelsprodukter. Läs mer…

Yrkesfiskarnas organisering

De svenska yrkesfiskarna är främst organiserade i så kallade producentorganisationer (PO). Det finns idag 5 producentorganisationer. De är Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO), Swedish Pelagic Federation Producentorganisation (SPF), Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO), Producentorganisationen Kustfiskarna Bottenhavet (POKB) och Norrbottens Kustfiskares Producentorganisation (NKFPO). Läs mer…

Politiska tyckare och politiker vet väldigt lite om fiske

Politiska tyckare och politiker vet väldigt lite om fiske. Det är lätt att se genom att studera alla politiska politiska partiers inställning till fiskerifrågorna. Alla har de exakt samma förslag. Läs mer…

Grönlands största fiskeriföretag 2025

De största grönländska fiskeriföregan ägnar sig alla åt räkfiske eller fiskfiske med undantag för Pelagic Greenland A/S, Arctic Prime Fisheries A/S och Polar Pelagic A/S som ägnar sig åt pelagiskt fiske. Läs mer…

Estlands största fiskeriföretag 2025

9 estniska fiskeriföretag har en omsättning på 1 miljon euro eller mer. Reyktal AS och Reval Seafood Oü är räkfiskeföretag med fiske i Nordatlanten. Morobell Oü bedriver fiske i i Finland och Lettland. Läs mer…

Danmarks största fiskeriföretag 2025

Det största fiskeriföretaget i Danmark är ett internationellt räkfiskeföretag med huvudkontor på Bornholm. De bedriver fiske i Nordatlanten med stora räktråkare hemmahörande i Danmark, Kanada, Estland och Lettland. Läs mer…

Allt färre små fiskebåtar i Bohuslän

Under maj och juni försvann SD 191 Silverön, GG 181 Västerland, SD 476 Valarö och SD 47 Brattskär från den svenska fiskeflottan. Det handlar om mindre räktrålare och kräfttrålare företrädesvis från norra Bohuslän. Läs mer…

Många märkliga uppfattningar om yrkesfiske

Folk har en mängd fördomar om yrkesfiske. De beror i allmänhet på okunskap. Men samtidigt förstärks dessa fördomar av att forskare, politiker, miljöaktivister, lobbyister, sportfiskare och journalister ständigt för fram felaktigheter om fiske. Läs mer…