Det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet kan delas in i lite olika segment. Detta beroende på vilken kvot de olika fiskebåtarna fiskar på och vilken sorts fiske de bedriver. Det finns åtta stora trålare som enbart fiskar på överförbara fiskerättigheter (ITQ eller TFC, tre halvstora båtar som fiskar på regionala kvoter och ITQ och ytterligare 10 mindre båtar med regionala kvoter och ITQ.
Dessutom finns det ett tiotal små trålare som fiskar på kustkvoten i Östersjön och ett tjugotal små trålare som fiskar på kustkvoten i Bottenhavet och Bottenviken (siklöjetrålare). Dessutom finns det garnfiske på kustkvoten i såväl Bottenviken, Bottenhavet, Östersjön och Öresund.
Det storskaliga fisket
De åtta större svenska trålarna mellan 40 och 65 meters längd som fiskar i Östersjön är helt inom det pelagiska ITQ-systemet. De kan ha fiskerättigheter både i Bottenhavet, Östersjön, Skagerak/Kattegatt, Nordsjön och Nordatlanten. Fisket av sill och makrill i Nordatlanten, Nordsjön, Skagerak, Kattegatt är ett rent konsumtionsfiske. Fisket av skarpsill och tobis i dessa hav går i huvudsak till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. En liten mängd skarpsill går också till konsumtion.
I centrala Östersjön fiskar dessa trålare istället främst skarpsill efter fiskmjöl/fiskolja. Sill fås i huvudsak som bifångst i skarpsillsfisket. Med ökad sillkvot kan det dock också bli fråga om en ökning av riktat sillfiske. Då båtarna har stor flexibilitet i sitt fiske på grund av att de har fiskerättigheter i många hav kommer de att påverkas i relativt liten utsträckning av en utflyttning av trålgränsen i Ösetrsjön.
När sillkvoten går upp kommer det dock bli mer ineffektivt för dem att utnyttja sina fiskerättigheter på sill/strömming om det blir en utflyttning av trålgränsen. Det mer riktade sillfisket kommer att behöva förskjutas till andra geografiska områden i Östersjön. Detta då det idag i hög utsträckning sker i områden mellan 4-12 sjömil öster och Öland respektive Gotland. Hur detta påverkar sill/strömmingsbeståndet är oklart och kan behöva utredas.
Stora regionala trålare
Det finns tre trålare som är över 24 meters längd (alla tre är cirka 35 meter) där en fiskar i Bottenhavet och två i Östersjön. Alla tre har också en del överförbara fiskerättigheter. Regionalkvotsbåtarna (oavsett storlek) får inte fiska eller landa utanför Östersjön. En del av deras fiskerättigheter är ej överlåtbara (regionalkvoten). De regionala fiskebåtarna använder i stor utsträckning traditionella fiskevatten som använts i generationer. Den viktigaste fiskeplatsen för detta segment ligger i området mellan 4 och 12 sjömil.
Den trålare på drygt 35 meter som fiskar i Bottenhavet har sin avsättning till fiskmjöl och -olja och fiskar huvudsakligen utanför 12 sjömil. Ett visst fiske bedrivs av denna trålare innanför 12 sjömil, Detta fiske kommer förskjutas utanför 12-milsgränsen om en sådan införs, Det medför ökad bränsleförbrukning och ökade kostnader för fartyget.
Konsumtionsfiske
De två trålarna på 35 meter som fiskar i Östersjön är de regionalkvotsbåtar som är mest inriktade på fiske till konsumtion. Konsumtionsfisken från dessa två båtar landas i Simrishamn. Majoriteten av sillen som landas för konsumtion fiskas mellan 4 och 12 sjömil. En utflyttning av trålgränsen som omöjliggör fiske i detta område skulle därmed allvarligt påverka möjligheterna för dessa två trålare att fiska sill för konsumtion och förse svensk beredningsindustri med denna råvara.
Ett fiske för konsumtion utanför 12 sjömil skulle bli betydligt mindre effektivt och förknippat med betydligt högre kostnader (t.ex. längre fisketid och högre bränsleförbrukning på grund av längre gångavstånd). Det skulle ge sämre vinst för dessa fiskebåtar än det fiske som idag bedrivs mellan 4-12 sjömil. Regionalkvotsbåtarna har generellt relativt små ekonomiska marginaler och det är osäkert om företagen kan bära denna ökade kostnad.
Industrifiske
Även om de två större trålarna i Östersjön är de som fiskar mest för konsumtion landas fortfarande en väsentlig del av deras fångst till fiskmjöl och fiskolja. Detta är en viktig del av fiskeföretagens ekonomi. En utflyttning av trålgränsen skulle driva dessa fartyg att i högre utsträckning fiska för industriändamål istället för konsumtionsändamål för att de ska kunna få ekonomi i sitt fiske.
Mindre regionala trålare
De 10 mindre regionalkvotsbåtarna är under 24 meter långa. En av dem fiskar i Bottenhavet och resterande i Östersjön. Dessa trålare fiskar till övervägande del till fiskmjöl/fiskolja. Vissa volymer från dessa båtar landas även för konsumtion i Simrishamn, Nogersund och Byxelkrok. Men majoriteten av den fisk som de fångar går inte till konsumtion.
De flesta av dessa båtar har inte heller tillgång till någon sorteringsutrustning eller fiskförädlingsindustri som kan ta emot deras landningar så att den kan nyttjas för konsumtionsändamål. Endast två av dem är utrustade med kyltankar som är en förutsättning för att kunna fiska till konsumtion och därmed höja kvaliteten på fisken när det är varmt i vattnet.
På längre sikt kan infrastruktur och avsättningsmöjligheter för fisken förändras genom regleringen. Tidiga erfarenheter från försöksområdet med utflyttning av trålgränsen under 2025 visar att segmentet i viss utsträckning är villiga att flytta på sig geografiskt för att möjliggöra lossningar.
Utöver de regionala fartygen finns det 3-5 västkustfartyg på mellan 18-24 meter som tidvis har fiskat i Östersjön (landningar för konsumtion) eller Bottenviken (landningar för industriändamål). Dessa båtar ägnar sig annars i huvudsak åt demersalt fiske för konsumtion (fisk, kräfta, räka) i Skagerak och Kattegatt men några av dem fiskar också sill för konsumtion i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt.
Grön omställning
Utvecklingen när det gäller grön omställning av fiskeflottan kommer på sikt dessutom att innebära en eventuell omstälnning till elektrisk framdrift. Detta är både tyngre och mer volymkrävande än dagens dieselmotorer. Om en 24-meters fiskebåt ska kunna behålla samma volym av lastutrymme som det har idag kommer det behöva bli större. Därmed skulle det kunna komma över gränsen 24 meter. Genom en utflyttning av trålfiskegränsen skapas nya inlåsningseffekter som kan få svåröverblickbara konsekvenser.
Kusttrålare
Kustflottan som fiskar sill i ICES-område I Östersjön består av ett tiotal små (mindre än 12 meter) trålare. Antalet små trålare i den svenska Östersjöflottan har ökat de senaste åren eftersom trål är det enda riktigt sälsäkra redskapet. Motsvarande utveckling syns inte i Bottenhavet. Men det finns ett 20-tal trålare som fiskar strömming i Bottenhavet och Bottenviken. De fiskar för konsumtion. Deras viktigaste fiske är dock siklöjefisket som bedrivs under en kort tid på hösten.
Endast ett fåtal av de mindre trålarna som fiskar på kustkvot i Östersjön levererar sill till beredningsindustrin. Det rör sig om 3-4 fartyg som ligger i Nogersund och bedriver sitt fiske i Hanöbukten. De flesta av de övriga svenska kusttrålarna under 12 meter fiskar 90–100 % till fiskmjöl/fiskolja. Fisken från dessa båtar landas normalt i containrar som sedan transporteras till fiskmjöls-/oljeindustrin i Danmark. De flesta av båtarna har inte tillgång till någon sorteringsutrustning eller fiskförädlingsindustri som kan ta emot deras landningar.
På längre sikt kan infrastruktur och avsättningsmöjligheter för fisken förändras genom att trålfiskegränsen flyttas ut. Tidiga erfarenheter från försöksområdet med utflyttning av trålgränsen under 2025 visar att segmentet i viss utsträckning är villiga att flytta på sig geografiskt för att möjliggöra landningar.
Garnfiske
Garnfisket i Östersjön och Bottenhavet/Bottenviken är ett viktigt traditionellt fiske. Totalt rör det sig dock om små volymer. 2024 landades 241 ton med garn/skötar i område 30/31, 253 ton i egentliga Östersjön (område 25-29) och 134 ton i område 22-24 (främst Öresund). Garnfisket är inte begränsat av kvoter då kustkvoterna är långt ifrån fullt utnyttjade. På längre sikt kan infrastruktur och avsättningsmöjligheter för även för garnfisket förändras genom en utflyttning av trålgränsen.
Fakta och delar av texten som dock arbetats om kraftigt är hämtat från Swedish Pelagic Federation PO (SFP).
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.