Intressant om kustnära yrkesfiske i Bohuslän, del 2

På endagskonferensen Sjömat för framtiden som ägde rum igår presenterade Ulla Olsson en intervjustudie av kustnära fiske i Bohuslän. Det är en uppföljning av en liknande studie som gjorde 2013. Den är dock faktiskt lite mer omfattande. Intervjustudien är en undersökning av Läs mer…

Advertisements

Problemet med de splittrade svenska yrkesfiskarna

Det finns några tydliga problem i det svenska fisket om är uppenbara för de flesta insatta. Det är uppenbart när jag lyssnar på fiskare under konferensen Östersjöfiske 2020 som jag just nu besöker. Säl och skarv, oreglerat fritidsfiske, dålig flexibilitet, Läs mer…

Förlängt och utvidgat pelagiskt system

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har förlängt det pelagiska systemet med överförbara fiskerättigheter i ytterligare 10 år. Den nya tioårsperioden träder i kraft den 22 november. Systemet har utökats till att också omfatta sill och skarpsill i Bottenhavet. Detta fiske har tidigare Läs mer…

TFC (ITQ) innebär en regionalt balanserad fiskeripolitik

Sveriges yrkesfiske präglades i många år av en enorm överkapacitet. Detta gällde framförallt det pelagisk fisket (fisket av sill, skarpsill, makrill och tobis) men även räkfisket. I det sistnämnda fisket finns överkapaciteten fortfarande kvar då inge vettiga åtgärder vidtagits för Läs mer…

Fiskeriorganisationerna om det pelagiska fisket

Flera fiskeriorganisationer har haft åsikter inför Havs- och vattenmyndighetens (HaV) remiss om det pelagiska fisket. De som svarat är Swedish Pelagic Federation PO (SPF), Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO), Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO), Gävlefisk PO (GFPO) och Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska Läs mer…

Yrkesfiskets största problem – dåligt kvotutnyttjande

Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…

Svenskt fiske av idag

SLU Aqua har nyligen gett ut rapporten ”Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015” (Aqua reports 2018:3). Det är en kartläggning av hur det svenska fisket ser ut. Jag ska skriva om rapporten i en serie inlägg och ge kött Läs mer…

Kustfisket på Västkusten – landningar 2017

Fisket på kustkvoten på Västkusten bedrivs av ett mycket stort antal båtar. Men några få fiskar huvuddelen av kustkvoterna. Det fiske som bedrivs på kustkvoterna i Skagerak och Kattegatt är garnfiske på sill, burfiske på hummer och krabba där krabba Läs mer…

Svenska landningar av makrill 2017 – båtar och företag

Makrill fiskas i jämförelsevis lite utsträckning av svenska yrkesfiskare om vi ser till hur mycket som fiskas i andra nordiska länder som exempelvis Norge, Danmark och Färöarna. Det svenska makrillfisket består av två delar, dels ett storskaligt makrillfiske i Nordsjön Läs mer…

Kustkvoterna i det demersala fisket 2018 – större än behovet

HaV beslutar varje år hur stor andel av Sveriges kvoter som ska tilldelas kustkvoterna inom demersalt fiske och hur kvoten för äkta tunga ska delas upp mellan olika redskapsgrupper. Inför år 2018 har beslut också fattats om fångstbegränsningar för torsk Läs mer…

Att bli yrkesfiskare är inte lätt

Det finns många hinder för någon som vill etablera sig som yrkesfiskare i havet. Det första är att skaffa en båt som kan registreras som fiskebåt. Andra hindret är att en ny fiskare behöver fiskelicens. Men det räcker inte med Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiskt fiske på kustkvoten

Det finns en stor mängd båtar, total cirka 300, som fiskar pelagiskt på kustkvoten.  De flesta som fiskar på kustkvoten landar små mängder men ett fåtal landar lite mer. I Östersjön finns det båtar som enbart fiskar på kustkvoten och landar nästan Läs mer…

Hur är det med den pelagiska kustkvoten?

I riksdagens utvärdering av det pelagiska systemet konstateras att införandet av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket inte påverkat det småskaliga kustnära fisket alls. En anledning till detta är att det infördes en särskild kustkvot för pelagisk fisk när systemet Läs mer…

Det demersala fisket behöver kapitalisering

I det förslag som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) lagt fram om överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket understryks att de vill undvika kapitalisering. Det är ärligt sagt helt bakvänt. Det demersala fisket präglas idag av underkapitalisering som en följd av Läs mer…

HaVs förslag om demersala fiskerättigheter gynnar det småskaliga fisket

Det nya förslag som Havs- och vattenmyndigheten lagt fram om individuella överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket innehåller en lång rad förslag som kommer att gynna det mest småskaliga fisket och passiva redskap. Ett nytt tillstånd ska införas för det Läs mer…

HKPO har några rimliga tankegångar om det pelagiska systemet

Det pelagiska systemet är ett mycket framgångsrikt förvaltningssystem för Sveriges pelagiska fiske. Det pelagiska systemet består av individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) och har lett till att antalet fiskebåtar anpassats till resursen samtidigt som lönsamheten i fisket blivit bra. Vid sidan av Läs mer…

Sillfisket stoppas delvis i Bottenhavet

För de som är längre än 30 meter så har det fria sillfisket i Bottenhavet har Havs- och vattenmyndigheten beslutat om fiskestopp från och med den 7 mars på grund av för stora bifångster av skarpsill. Stoppet gäller inte de fiskebåtar som har egna fiskerättigheter inom Läs mer…

Den pelagiska kustkvoten

Kustkvoten är en del av det pelagiska fisket som är reserverat för mindre fiskebåtar,en del av det småskaliga kustfisket. Huvuddelen av kustkvoten finns i Östersjön (Östersjökvoten) och där är också trålfiske tillåtet, främst i Bottenhavet och Bottenviken, men för mindre båtar också Läs mer…