Sveriges största tidning om yrkesfiske
En kollektiv ledare i Expressen är den senaste av alla okunniga och lögnaktiga artiklar om fiske som producerats av svensk media. Det är riktigt att det finns dåligt med sill/strömming vid Norrlandskusten på våren. Det är inte första gången det varit dåligt med strömming vid kusten under våren. Läs mer…
Pelagiskt fiske är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…
SVT Gävleborg har i en serie program belyst situationen för sillen eller som den kallas lokalt, strömmingen, i Bottenhavet. I ett av inslagen heter det att åtta båtar tilldelats kvot att fiska i Bottenhavet och Bottenviken. Men det är en missuppfattning av bl.a. journalisten Arvid Jansson. Läs mer…
Det har arbetats fram en ny handlingsplan för yrkesfisket för perioden 2021-2026. Det är en produkt med en mängd kockar, en mängd fina ord och fina tankar men mycket få konkreta förslag. Många kockar innebär att det blivit en urvattnad produkt där ingen intressent blir upprörd. Det innebär också att det inte blir några konkreta förslag. Läs mer…
Miljöpartisterna Maria Gardfjell och Elisabeth Falkhaven har lagt fram ett intiativ i miljö- och jordbruksutskottet som tycks var sällsynt korkat och okunnigt. Det är mer än lovligt vettlöst för att komma från några personer som borde kunna lite om fiske. Det är nämligen ett förslag som tycks syfta till att helat avskaffa svenskt konsumtionsfiske såväl som huvuddelen av det småskaliga fisket. Läs mer…
Torskfisket i Östersjön är stoppat sen 2019. Det har resulterat i att många yrkesfiskare förlorat sin inkomst. I samband med detta har det förts fram krav på att torskfiskarna ska få kvoter på sill. Det är som jag ser det Läs mer…
Sillfisket eller kanske mer korrekt strömmingsfisket i Bottenhavet har i år varit lyckat även om PO Kustfiskarna Bottenhavet påstår att det inte varit så. 94% av kustkvoten på 1 300 ton har fiskats upp, dvs totalt cirka 1 225 ton. Läs mer…
På endagskonferensen Sjömat för framtiden som ägde rum igår presenterade Ulla Olsson en intervjustudie av kustnära fiske i Bohuslän. Det är en uppföljning av en liknande studie som gjorde 2013. Den är dock faktiskt lite mer omfattande. Intervjustudien är en undersökning av Läs mer…
Det finns några tydliga problem i det svenska fisket om är uppenbara för de flesta insatta. Det är uppenbart när jag lyssnar på fiskare under konferensen Östersjöfiske 2020 som jag just nu besöker. Säl och skarv, oreglerat fritidsfiske, dålig flexibilitet, Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har förlängt det pelagiska systemet med överförbara fiskerättigheter i ytterligare 10 år. Den nya tioårsperioden träder i kraft den 22 november. Systemet har utökats till att också omfatta sill och skarpsill i Bottenhavet. Detta fiske har tidigare Läs mer…
Sveriges yrkesfiske präglades i många år av en enorm överkapacitet. Detta gällde framförallt det pelagisk fisket (fisket av sill, skarpsill, makrill och tobis) men även räkfisket. I det sistnämnda fisket finns överkapaciteten fortfarande kvar då inge vettiga åtgärder vidtagits för Läs mer…
Flera fiskeriorganisationer har haft åsikter inför Havs- och vattenmyndighetens (HaV) remiss om det pelagiska fisket. De som svarat är Swedish Pelagic Federation PO (SPF), Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO), Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO), Gävlefisk PO (GFPO) och Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska Läs mer…
Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…
SLU Aqua har nyligen gett ut rapporten ”Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015” (Aqua reports 2018:3). Det är en kartläggning av hur det svenska fisket ser ut. Jag ska skriva om rapporten i en serie inlägg och ge kött Läs mer…
Fisket på kustkvoten på Västkusten bedrivs av ett mycket stort antal båtar. Men några få fiskar huvuddelen av kustkvoterna. Det fiske som bedrivs på kustkvoterna i Skagerak och Kattegatt är garnfiske på sill, burfiske på hummer och krabba där krabba Läs mer…
Makrill fiskas i jämförelsevis lite utsträckning av svenska yrkesfiskare om vi ser till hur mycket som fiskas i andra nordiska länder som exempelvis Norge, Danmark och Färöarna. Det svenska makrillfisket består av två delar, dels ett storskaligt makrillfiske i Nordsjön Läs mer…
HaV beslutar varje år hur stor andel av Sveriges kvoter som ska tilldelas kustkvoterna inom demersalt fiske och hur kvoten för äkta tunga ska delas upp mellan olika redskapsgrupper. Inför år 2018 har beslut också fattats om fångstbegränsningar för torsk Läs mer…
Det finns många hinder för någon som vill etablera sig som yrkesfiskare i havet. Det första är att skaffa en båt som kan registreras som fiskebåt. Andra hindret är att en ny fiskare behöver fiskelicens. Men det räcker inte med Läs mer…
Det finns en stor mängd båtar, total cirka 300, som fiskar pelagiskt på kustkvoten. De flesta som fiskar på kustkvoten landar små mängder men ett fåtal landar lite mer. I Östersjön finns det båtar som enbart fiskar på kustkvoten och landar nästan Läs mer…
I riksdagens utvärdering av det pelagiska systemet konstateras att införandet av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket inte påverkat det småskaliga kustnära fisket alls. En anledning till detta är att det infördes en särskild kustkvot för pelagisk fisk när systemet Läs mer…