Minskad sjömatskonsumtion i Sverige. En rapport från forskningsinstitutet RISE, visar att svenskarnas konsumtion av sjömat har minskat. Rapporten är framtagen på uppdrag av Jordbruksverket. Sverige är allt längre från att nå Livsmedelsverkets rekommenderade intag på 2 – 3 portioner per vecka.
2023 åt den genomsnittlige svensken 1,6 portioner sjömat per vecka. Det kan jämföras med 2019 då veckokonsumtionen låg på 1,9 portioner. RISE har sammanställt svensk sjömatskonsumtion vid tre tillfällen sedan 2017. Samtliga beräkningar har visat på en nedåtgående trend. Begreppet sjömat innefattar samtliga för människan ätbara djur och växter som lever under vatten, till exempel fisk, skaldjur och tång.
– Ett mönster vi lyfter fram i rapporten är också att svenskarna konsumerar ett fåtal arter. 2023 stod tio arter för hela 77 procent av konsumtionen. Den stora favoriten var lax, följt av sill/strömming, räkor och torsk, säger Anna Axelsson, projektledare RISE och en av rapportförfattarna.
Det som minskat är framförallt konsumtion av lax och räkor medan konsumtionen av sill/strömming och sej ökat. Detta så sej och sill är billig fisk.
Sjömat är en viktig källa till många näringsämnen, såsom vitamin D och B12, selen, jod och omega-3. Sjömat har också ett högt näringsinnehåll i relation till sin klimatpåverkan jämfört med många andra animaliska proteinkällor. Både Livsmedelsverket och de nordiska näringsrekommendationerna förordar därför ett ökat intag av sjömat.
Minskat yrkesfiske
Svensk produktion av sjömat kom främst från yrkesfiske till havs (66%), följt av 15% från vattenbruk, 14% från fritidsfiske, 2% från yrkesfiske i sötvatten och 2% från utländska båtars landningar i Sverige. Uländska båtars landningar handlar främst om räka. Motsvarande siffror för 2019 var 71% från yrkesfiske till havs, 16% från vattenbruk, 10% från fritidsfiske samt 3% från yrkesfiske i sötvatten.
Trots att konsumtionen går nedåt visar konsumentundersökningar att 7 av 10 svenskar vill äta mer sjömat, vilket är en potential som bör tas tillvara. Detta kräver en kraftsamling på flera plan inom livsmedelssystemet. Jordbruksverket ser därför det som viktigt att följa konsumtionsstatistiken över tid.
-Statistiken ger oss viktiga signaler om vilka insatser vi behöver prioritera i vårt främjandearbete för yrkesfisket och vattenbruket, säger Lina Waara, fiskepolitisk utredare på Jordbruksverket.
I rapporten framgår att 73 procent av den sjömat vi konsumerar är importerad, vilket visar på vikten av att öka den svenska sjömatproduktionen.
– Det går också i linje med den nya nationella livsmedelsstrategin som lyfter behovet av en ökad inhemsk livsmedelsproduktion för bättre beredskap och självförsörjning, säger Anna Axelsson.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.