Fiskestopp gav fler ålar på Västkusten

Fiskestopp gav fler ålar på Västkusten. Mängden ål som lämnar den svenska Västkusten för att leka i Sargassohavet har ökat påtagligt sedan ålfisket stoppades 2012. Det visar en ny studie från SLU som för första gången utvärderar effekterna av fiskestoppet.

Ål. Bild: GerardM Licens: CC BY-SA 3.0

År 2012 infördes ett totalt fiskestopp efter ål längs den svenska västkusten. Ålfiskestoppet har tidigare lyfts fram av experter som en av de viktigaste förvaltningsåtgärderna som genomförts i enlighet med den svenska ålförvaltningsplanen. Någon vetenskaplig uppföljning av ålfiskestoppets effekter har dock inte gjorts förrän nu.

Tydlig ökning av blankål

Forskarna uppskattar att mängden blankål är ungefär dubbelt så stor idag som år 2011 då fisket fortfarande var tillåtet. Blankål är fullvuxna ålar som är redo att vandra över Atlanten för att leka i Sargassohavet.

– Ser man längre tillbaka och jämför med den genomsnittliga mängden blankål som producerades under perioden 1988 – 2011, så är mängden blankål nu cirka fyra gånger större, säger Torbjörn Säterberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU och huvudförfattare till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Fisheries Research.

Genom att kombinera historisk fångststatistik med provfiskedata utförda med ryssjor från tre lokaler längs den svenska västkusten, har forskarna försökt kvantifiera hur ålbeståndet har utvecklats. Den historiska fångststatistiken kommer både yrkes- och fritidsfiske. Uppskattningen bygger på en så kallad integrerad modell. I den har flera olika datakällor vägts samman i en och samma analys.

– Resultaten bör tolkas med viss försiktighet eftersom vi endast utfört provfisken vid tre lokaler längs en lång kuststräcka. Men alla dataserier antyder att beståndet, och då främst antalet större individer i beståndet, har ökat sedan fiskestoppet trädde i kraft år 2012, säger Torbjörn Säterberg.

En viktig pusselbit i ålförvaltningen

Den europeiska ålen har minskat kraftigt de senaste decennierna. 2007 införde EU därför en förordning med målet att återuppbygga ålpopulationen. Enligt förordningen ska alla medlemsstater ta fram en ålförvaltningsplan. Dessutom ska de regelbundet rapportera till EU-kommissionen om genomförda åtgärder och framsteg. Analysmetoder likt den modell som nu utvecklats av SLU:s forskare behövs för att utvärdera effekten av olika förvaltningsåtgärder.

– Vi har tidigare utvecklat analysmetoder för att följa ålbeståndens utveckling längs den svenska Östersjökusten och i svenska inlandsvatten, men för västkusten har vi länge saknat ett verktyg för att kvantifiera ålbeståndets storlek. Den modell vi utvecklat i den här studien fyller den luckan, och blir en viktig pusselbit i svensk ålförvaltning, säger Rob Van Gemert, medförfattare till studien och huvudansvarig för beståndsbedömningen av ål i svenska vatten.