Tonfisken i svenska vatten. Kring 2015 började tonfisk dyka upp i svensk vatten efter närmare 50 års frånvaro. 2015 fick danska yrkesfiskare rätt att landa blåfenad tonfiske som de råkat fånga i annat fiske. Några år senare fick svenska yrkesfiskare samma möjlighet. 2017 började SLU Aqua med märkning av tonfiskar i samarbete med DTU Aqua. Från samma år har ocks bifångster i det svenskla fisket redovisats. Detta framgår av en rapport från Havs- och vattenmyndigheten.
Bifångster
Fiske av tonfisk är inte tillåtet i Sverige, men det fångas ett litet antal tonfiskar som bifångts varje år.
Fångade tonfiskar i det svenska fisket, antal, sammanlagd viki i kilo
- 2017, 9, 2 030
- 2018, 2, 500
- 2019, 2, 450
- 2020, 0, 0
- 2021, 1, 70
- 2022, 2, 530
- 2023, 6, 1 300
- 2024, 3, 620
Total fångade fisket 25 blåfenade tonfiskar mellan 2017 och 2024.
Tonfisken fångas uteslutande som bifångst i pelagiskt fiske med flyttrål. Alla som fångades åren 2017-2019 fångades i Skagerak. De landades i Skagen, Ellös eller Hirtshals. Efter 2019 har det pelagiska fisket efter sill upphört i Skagerak och efter det har alla bifångster skett i Nordsjön eller Nordatlanten. Landningar har skett i Skagen, Ellös eller Ellingsøy.
Tonfiskmärkning
Under samma tid har det också skett märkning av blåfenad tonfisk i Skagerak. Vid det fisket avlider också enstaka tonfiskar.
Antal märkta tonfiskar, medellängd, antal döda
2017, 15, 227, 0
2019, 6, 239, 0
2020, 34, 257, 5
2021, 36, 249, 3
2022, 48, 253, 3
2023, 41, 264, 1
2024, 12, 253, 0
Totalt 12 döda och 192 märkta tonfiskar.
SLU har analyserat maginnehållet hos 44 av de tonfiskar som dött under danskt
och svenskt forskningsfiske eller vid kommersiell dansk fångst 2020–2022. Det har visat sig att den viktigaste födan för blåfenad tonfisk i Skagerak är näbbgädda (23%), sill (7%), makrill (7%) och olika torskfiskar (ca 5%). Sammansättning på födan varierar beroende på var tonfisken fångats. Öresund och Skagerak skiljer sig en hel del men näbbgädda är klart viktigast överallt.
Näbbgädda fiskas inte kommersiellt och det finns ingen förvaltning eller några kvoter för arten. Konkurrensen med fisket är alltså begärsnad även om den finns när det gäller sillen och makrillen.
Huvudelen av den blåfenade tonfisken i svenska vatten tillhör det östliga betsåndet i Atlanten. De leker i Medelhavet, tar sig upp till nordiska farvatten på sensommaren och under tidig höst för att äta upp sig. i Oktober lämnar de Norden och tar sig antingen direkt ner mot Sydeuropa eller till farvattnen utanför Newfoundland. De tillbingar vintern i Newfoundlandsbassängen eller i Biscayabukten, utanför Iberiska halvön och Marocko samt kring Kanarieöarna. i maj-juni vandrar de in i Medelhavet för lek som sker i juli. Efter leken vandrar de snabbt ut från Medelhavet igen och upp mot Norden.
Fisket av blåfenda tonfiske sker i huvudsak i Medelhavet och kring den iberiska halvön, Vid fisket används i huvudsak snörpvad. Det finns också ett mindre fiske i Norge som sker med snörpvad eller backor (långrev).
Läs mer:
- Blåfenad tonfisk
- Blåfenad tonfisk – en gång en viktig art för svenskt fiske
- Märkning av blåfenad tonfisk
- Mängder med tonfisk i Skagerak och Kattegatt
- Blåfenad tonfisk är inte längre utrotningshotad
- Danska yrkesfiskare får landa blåfenad tonfisk
- Den blåfenade tonfisken kommer från Medelhavet
- Massor med tonfisk betyder massor med sill och makrill
- Första resultaten från tonfiskmärkningen
- Svenskt fiske av tonfisk
- Bra att det fångas och landas tonfisk i nordiska vatten
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.