Samhällets rika vill stoppa trålfisket

Samhällets rika vill stoppa trålfisket. Det har jag skrivit förut. Nu har det bligt extra tydligt genom att en person från de rikas tankesmedja Timbro skrivit en debattartikel om saken. Det finns cirka 1 000 yrkesfiskare i Sverige. Cirka 400 arbetar inom det pelagiska fisket, 400 inom trålfisket efter räka, kräfta, fisk och siklöja. Endast 200 arbetar med småklaigt fiske med garn, krok och bur. De flesta av dem är burfiskare på Västkusten. Det är alltså en mycket liten grupp i samhället.

Denna lilla grupp utsätts ständigt för en mängd falska, osanna och förljugna påståenden och kampanjer. Dessa tusen personer varav de flesta finns i Bohuslän, Göteborg och Halland bär enligt en massa försäljare av hat ansvaret för allt som gått fel i havsmiljön och dessutom allt som hatmånglarna tror har gått fel i havet.

Pelagiskt trålfiske

Flesta angrepp sker på det pelagiska trålfisket. Det storskaliga pelagiska trålfisket omfattar cirka 10 båtar medan det småskaliga pelagiska trålfiset omfattar cirka 40 båtar. Tolat 400 personer ungefär.

Detta fiske vill Sveriges överklass, en massa miljövänner och deras lobbyorganisationer med sina hatmånglare stoppa. Överklassen företräds av sådana lobbyorganisationer och lobbyföretag som Baltic Waters och Timbro. Dessutom av sådana organsiationer som Sportfiskarna. De får också stöd från diverse miljöorganisationer såsom Naturskyddsföreningen och Greenpeace. De tycker alla att det pelagiska trålfisket ska förbjudas.

Dessa hatförsäljare och lobbyister vill alltså förbjuda det mest ekonomiskt lönsamma fisket, det mest klimatvänliga fisket och det mesta miljövänliga fisket. De vill förbjuda det fiske som sysselsätter flest och det fiske som är basen för livet på en av Sverige mets isolerade platser, Rörö. Den enda plats i Sverige som är beroende av fiske för sin försörjning.

Det pelagiska fisket ned flyttrål orsakar inga skador på bottnarna, det innebär inga onödiga bifångster, det innebär mycket låg energiförbrukning och mycket låga utsläpp av växthusgaser i förhållande till den mängd som fiskas. Inte heller har det nån som helst betydelse för fisketrycket, dvs hur mycket som fiskas. Det bestäms utifårn vetenskaplig rådgivning och båtarnas storlek har ingen som helst betydelse. Det finns inte heller nån risk att sillen (strömmingen) ska försvinna. Det har faktiskt aldrig hänt att pelagiska fiskbestånd har försvunnit för gott. Inte nånstans i världen.

Torsken

I hatpropgandisterns artiklar är det hela tiden samma lögner som upprepas. Öresund har aldrig nånsinn trålats. Det har inte heller fjordarna i Bohuslän (med ett undantag, Gullmarsfjorden). Varken i Öresund eller i Bohusläns fjordar finns det någar större mängder fisk. Torsken är borta även från Öresund fast det har lobbyister och hatmånglarna inte förstått.

Det pelagiska trålfisket har inget med torskens försvinnande att göra. Inte heller dagens räk- och kräftrålning har med bristen på torsk att göra. Det finns en grundläggande orsak till torsken flrsvinnande. Klimatförändringarna. Och det finns fler bidragande orsaker. Säl, skarv, sjukdomar, övergödning. Alla dessa saker har tillsammans gjort att torsken försvunnit.

Tonfisk

Och det finns återigen stora mängder med tonfisk i svenska vatten. Efter 50 års frånvaror kom den tillbaks. Orsaken är minskat fiske av onfisk i Medelhatre kombinerat med stor tillgång på föda i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Stor tillgång på föda för tonfisken betyder stora mängder sill och makrill i svenska vatten. Just de fiskarter som det pelagiska fisket fångar och som de alltså bevisligen inte finns nån brist på. Detta samband verkar lobbyisterna och hatmånglarna inte förstå.

Rena lögner och okunnighet

Påståendet att bottentrålningen skulle ha en lika stor klimatpåverkan som flyget är en ren lögn. Det bygger på en felaktig och för länge sen tillbakadragen forskningsrapport. Men lögnen lever sitt eget liv hos lobbyisterna, hatmånglarna, överklassföreträdarna och miljövännerna.

Alllmänningen tragedi är helt irrelevant vad det gäller havsområden i Europa och Norden. Det finns inget som helst fritt fiske sen 1980-talet och de flesta fisken var reglerade med kvoter redan på 1970-talet. Så varför Johanna Trapp från Timbro miljöinstitut ens tar upp den saken är obegriplig. Men förmodligen beror det på att hon inget vet om fiske och fiskeripolitik.

Trapp har också missuppfattat hur det fungerar med trålfiiskegränsen och så kallade indragningsområden. Trålfiskegränsen är 4 sjömil i större delen av Sverige men bara 3 sjömil i Halland och 12 sjömil i östra Sverige från Småland i söder till Uppland i norr. Men det finns också idrganingsområden som gör att trålfiske är tillåtet innanför 4 sjömil. Det är siklöjefiske i Bottenviken, strömmingsfiske i Bottenhavet samt kräftfiske i Kattegatt och Skagerak som förekommer i dessa områden. Dessutom förekommer småskalig räktrålning i Kosterfjorden, Väderöfjorden och Gullmarsfjorden.

Utan trålfiske – inget svenskt yrkesfiske

Utan trålfiske finns det heller inget svenskt yrkesfiske. Inget sillfiske, inget siklöjefiske, inget torskfiske, inget rärkfiske och inget kräftfiske. I stort sett ingen kan försörja genom garnfiske eller krokfiske. Med burfiskegår det lite böttre. Burar, garn och krok kallas passiva redskap. De som enbart fiskar med passiva redskap har i allmänhet ocksp ett annat jobb. FViske med apssiva redskap är därför inget alternativ. Det går inte att leva på det.

De rikas intressen

Det är samhällets rika i framförallt Stockholm som vill stoppa det svenska yrkesfisket. Rikitg tavrför begriper jag inte men det verkar som om de vill ha haven för sig själva, sitt fritidsfiske och sina nöjesbåtar. De tycks inte vilja bli störda av folk som faktiskt lever på havet och vad det innehåller. De vill kanske också ha skärgårdssamhällena för sig själva för där yrkesfisket finns kvar kan de inte köpa upp alla fina hus. Men utan yreksfiske säljs all hus snart till sommargäster från storstädernas överklass. Det är dessa människor BaticWaters, Sportfiskarna, Timro och Naturskyddsföreningen i första hand representerar. Och de gör det genom att ständigt ljuga om fisket.

Läs mer:

• Rapports nyheter om fiske – blandar ihop saker
• SVT:s propaganda – felaktigheter om fisket
• Oärlig undervattensfotograf skriver debattartikel i DN
• Trålfiskeförbud slår mot det småskaliga fisket
• Kampanj mot sillfiske i Östersjön med falska argument